Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mörk kraterlav

Organismgrupp Lavar Gyalecta truncigena
Mörk kraterlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mörk kraterlav har en mycket tunn, grå till grågrön bål. Apothecier är urnformiga, mer eller mindre insänkta i substratet och 0,2–0,5 mm breda. Disken är konkav, orangebrun eller gulbrun till mörkbrun och kanten slät, tjock och gul- till brunaktig. Sporerna är brett till långt ellipsoida och med ganska många snedställda tvärväggar. I mikroskop kan man hos sporerna se sex eller fler celler i fokus samtidigt.
Utbredning
Länsvis förekomst för mörk kraterlav Observationer i  Sverige för mörk kraterlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer spridd men sällsynt från Skåne till Hälsingland. Många nya lokaler har hittats de senaste 20 åren, speciellt på Gotland, men arten torde trots detta vara stadd i minskning då den endast förekommer i miljöer med lång trädkontinuitet av ädellövträd. Totalt är ca 200 aktuella lokaler kända. Utanför Sverige är den känd från Danmark (rödlistad), Norge, Finland, Estland, södra och mellersta Europa, Ryssland och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten förekommer spridd men sällsynt från Skåne till Hälsingland. Den är något mer vanlig på Gotland än på fastlandet. Växer på ädellövträd (till mer än 80% på ask och alm) i miljöer med lång kontinuitet på ädellövträd. Askskottsjuka och almsjuka är stora hot varför arten flyttas från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (2000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (200-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2400 (800-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 45 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (25-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
Mörk kraterlav växer på grov bark av ädellövträd som bok, alm, ask, lönn och ek. Miljöerna varierar från slutna bokskogar och andra ädellövskogar till öppna lövängar, alléer och parkmiljöer. Arten påträffas ofta vid basen av träden, men den förekommer inte sällan även en bit upp på stammen. Miljöerna har lång kontinuitet på gamla träd och tillsammans med mörk kraterlav förekommer ofta andra rödlistade lavar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· bok
· bok
· lundalm
· lundalm
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Gyalectaceae, Släkte Gyalecta (kraterlavar), Art Gyalecta truncigena (Ach.) Hepp - mörk kraterlav Synonymer Gyalecta wahlenbergiana var. truncigena Ach.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten förekommer spridd men sällsynt från Skåne till Hälsingland. Den är något mer vanlig på Gotland än på fastlandet. Växer på ädellövträd (till mer än 80% på ask och alm) i miljöer med lång kontinuitet på ädellövträd. Askskottsjuka och almsjuka är stora hot varför arten flyttas från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (2000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (200-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2400 (800-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 45 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (25-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Mörk kraterlav har en mycket tunn, grå till grågrön bål. Apothecier är urnformiga, mer eller mindre insänkta i substratet och 0,2–0,5 mm breda. Disken är konkav, orangebrun eller gulbrun till mörkbrun och kanten slät, tjock och gul- till brunaktig. Sporerna är brett till långt ellipsoida och med ganska många snedställda tvärväggar. I mikroskop kan man hos sporerna se sex eller fler celler i fokus samtidigt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mörk kraterlav

Länsvis förekomst och status för mörk kraterlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mörk kraterlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer spridd men sällsynt från Skåne till Hälsingland. Många nya lokaler har hittats de senaste 20 åren, speciellt på Gotland, men arten torde trots detta vara stadd i minskning då den endast förekommer i miljöer med lång trädkontinuitet av ädellövträd. Totalt är ca 200 aktuella lokaler kända. Utanför Sverige är den känd från Danmark (rödlistad), Norge, Finland, Estland, södra och mellersta Europa, Ryssland och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta truncigena(Ach.) Hepp - mörk kraterlav
    Synonymer
    Gyalecta wahlenbergiana var. truncigena Ach.

Mörk kraterlav växer på grov bark av ädellövträd som bok, alm, ask, lönn och ek. Miljöerna varierar från slutna bokskogar och andra ädellövskogar till öppna lövängar, alléer och parkmiljöer. Arten påträffas ofta vid basen av träden, men den förekommer inte sällan även en bit upp på stammen. Miljöerna har lång kontinuitet på gamla träd och tillsammans med mörk kraterlav förekommer ofta andra rödlistade lavar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· lundalm - Ulmus minor (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Alléer och hamlade träd har minskat med 50% de senaste 50 åren och en del av populationsminskningen kan kopplas till detta. På flera av de gamla lokalerna där mörk kraterlav inte återfunnits har miljön förändrats och i stadsnära platser har arten dessutom påverkats negativt av luftföroreningar. Arealen lämplig gammal ädellövskog har också minskat.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Parklandskap, hagmarker och lövängar bör hållas öppna. Barrskogsplantering bör undvikas på och i närheten av ädellövskogsdominerade marker, särskilt i randzoner mot bergssidor.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson 1984. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta truncigena, (Ach.) Hepp - mörk kraterlav
    Synonymer
    Gyalecta wahlenbergiana var. truncigena Ach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson 1984. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.