Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  almlav

Organismgrupp Lavar Gyalecta ulmi
Almlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Almlav är en skorplav med tätt sittande, upp till 2 mm breda, apothecier som har en karaktäristiskt tegelröd disk med vit, ojämn kant. Laven kan ibland täcka stora ytor på gamla lövträd och färgar då barken gråvit till grågrön. Lavens alger utgörs av orangefärgade Trentepohlia-alger.
Utbredning
Länsvis förekomst för almlav Observationer i  Sverige för almlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i södra och mellersta Sverige med några enstaka förekomster upp till Åsele Lappmark. Arten är i södra Sverige mest frekvent där hamlingsbruket av ädellövträd varit mest utbrett. Den är vanligast i Götalands skogsbygder och i Mälarlandskapet och är mer sparsam i Skåne, utmed Västkusten och på Öland. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 20% av sina gamla lokaler. Den är rödlistad i Danmark och Finland. Arten finns i Europa österut till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst i södra och mellersta Sverige men har även några enstaka förekomster upp till Åsele Lappmark. Växer på gamla ädellövträd (till mer än 80% på ask och alm) eller i norra Sverige på sydvända klippväggar av dolomit eller kalksten. Almsjuka och askskottssjukan är hot liksom avverkning av alléer och igenväxning av öppna lövmarker med ädellövträd varför arten flyttar från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (10000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (1000-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 45 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (25-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
Almlav påträffas i flera olika typer av ädellövträdsmiljöer. Framförallt växer den på stammarna av gamla hamlade askar och almar i gamla lövängsliknande miljöer. Arten påträffas också på olika ädellövträd i naturskogsliknande ädellövskogar t.ex. lövskogsklädda branter, ek- och bokskogar. Oftast finner man laven på de grövsta och äldsta träden. Den förefaller vara ganska ljusgynnad och förekommer ofta i glesa hagmarker och i lövängar. I norra Sverige förekommer den på sydvända klippväggar av dolomit eller kalksten tillsammans med andra rödlistade lavar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Gyalectaceae, Släkte Gyalecta (kraterlavar), Art Gyalecta ulmi (Sw.) Zahlbr. - almlav Synonymer Gyalecta rubra (Hoffm.) A.Massal., Lichen ulmi Sw.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst i södra och mellersta Sverige men har även några enstaka förekomster upp till Åsele Lappmark. Växer på gamla ädellövträd (till mer än 80% på ask och alm) eller i norra Sverige på sydvända klippväggar av dolomit eller kalksten. Almsjuka och askskottssjukan är hot liksom avverkning av alléer och igenväxning av öppna lövmarker med ädellövträd varför arten flyttar från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (10000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (1000-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 45 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (25-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9190 Näringsfattig ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Almlav är en skorplav med tätt sittande, upp till 2 mm breda, apothecier som har en karaktäristiskt tegelröd disk med vit, ojämn kant. Laven kan ibland täcka stora ytor på gamla lövträd och färgar då barken gråvit till grågrön. Lavens alger utgörs av orangefärgade Trentepohlia-alger.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för almlav

Länsvis förekomst och status för almlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för almlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i södra och mellersta Sverige med några enstaka förekomster upp till Åsele Lappmark. Arten är i södra Sverige mest frekvent där hamlingsbruket av ädellövträd varit mest utbrett. Den är vanligast i Götalands skogsbygder och i Mälarlandskapet och är mer sparsam i Skåne, utmed Västkusten och på Öland. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 20% av sina gamla lokaler. Den är rödlistad i Danmark och Finland. Arten finns i Europa österut till Kaukasus.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta ulmi(Sw.) Zahlbr. - almlav
    Synonymer
    Gyalecta rubra (Hoffm.) A.Massal.
    Lichen ulmi Sw.

Almlav påträffas i flera olika typer av ädellövträdsmiljöer. Framförallt växer den på stammarna av gamla hamlade askar och almar i gamla lövängsliknande miljöer. Arten påträffas också på olika ädellövträd i naturskogsliknande ädellövskogar t.ex. lövskogsklädda branter, ek- och bokskogar. Oftast finner man laven på de grövsta och äldsta träden. Den förefaller vara ganska ljusgynnad och förekommer ofta i glesa hagmarker och i lövängar. I norra Sverige förekommer den på sydvända klippväggar av dolomit eller kalksten tillsammans med andra rödlistade lavar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Trädbärande gräsmark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Alléer och hamlade träd har minskat med 50% de senaste 50 åren och en del av populationsminskningen kan kopplas till detta. Avverkning av gamla ädellövträd i jordbrukslandskapet är ett hot, liksom igenväxning av öppna marker med ädellövträd. I norra Sverige är avverkning av skuggande trädridåer framför klippbranterna ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Spara och friställ gamla grova träd i skogsmark. Skapa gamla, grova träd i halvöppna till öppna miljöer, t.ex. genom hamling. Nordliga lokaler skyddas och lämnas för fri utveckling.
Almlav är Smålands landskapslav. Utländska namn – FI: Punavahajäkälä.

Andersson, L. & Appelqvist, T. 1987. Lunglav och almlav, indikatorer på värdefull lövskog. Svensk Bot. Tidskr. 81: 185–194.

Arup, U. 2005. Almlav. I: Arvidsson, L. & Hultengren, S. (red.), Svenska landskapslavar. Naturcentrum, Stenungsund.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Andersson, Svante Hultengren & Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta ulmi, (Sw.) Zahlbr. - almlav
    Synonymer
    Gyalecta rubra (Hoffm.) A.Massal.
    Lichen ulmi Sw.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Andersson, Svante Hultengren & Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.