Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  luktsporre

Organismgrupp Kärlväxter Gymnadenia odoratissima
Luktsporre Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Luktsporre är en späd orkidé, cirka 20–30 cm hög, med hela knölrötter och 2–5 smala, kölade basala blad. Blomställningen är ett tätblommigt, långsträckt ax. Blommorna är blekt violetta och välluktande och har två av de nedre kalkbladen rakt utstående. Nektar produceras i en smal sporre, vilken är jämnlång med eller kortare än fruktämnet. Arten är lik brudsporre, Gymnadenia conopsea, men är i allmänhet mer lågvuxen och till alla delar mindre med smalare ax och mindre blommor. Eftersom småvuxen brudsporre kan förekomma i samma miljö som luktsporre bör man alltid kontrollera sporrelängden för säker artbestämning. Hos brudsporre är sporren tydligt längre än fruktämnet. Luktsporre pollineras av dagfjärilar, främst pärlemorfjärilar och nätfjärilar. En form med gräddfärgade blommor utan violett inslag, beskriven som f. ochroleuca, är känd från Gotland.
Utbredning
Länsvis förekomst för luktsporre Observationer i  Sverige för luktsporre
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Luktsporre förekommer i Sverige på kalkstensområden i Gotland, Västergötland och Östergötland och har även rappporterats från Öland i form av två herbarieexemplar från 1800-talet, men har senare inte kunnat återfinnas där. Förekomsterna på fastlandet är minskande i antal och frekvens. Arten tycks ha ökat totalt på Gotland under tiden 1897–1958, troligen beroende på minskat betestryck, men gått tillbaka på slåtterängslokaler i och med upphörd hävd. Den totala utbredningen är begränsad till Europa med centrum i alpområdet. Den uppfattas som boreal-montan och kalkälskande.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i kalkstensområdena på Gotland samt på enstaka platser i Västergötland och Östergötland. Växer i kalkfuktängar, kalkkärr, källmyrar och översilningskärr. Dikning och andra faktorer som åstadkommer förändringar i hydrologin är det största hotet mot arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (75-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19620 km² och förekomstarean (AOO) till 536 (450-700) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Luktsporre förekommer i våtmarker på kalkrik mark: kalkfuktängar, kalkkärr, källmyrar och översilningskärr, där den inte har alltför stor konkurrens av högvuxna örter och gräs. Den förekommer även i tidvis vattendränkta hällmarker (vätar), förr även i stor utsträckning på fuktiga slåtterängar.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asparagales (sparrisordningen), Familj Orchidaceae (orkideer), Släkte Gymnadenia (brudsporrar), Art Gymnadenia odoratissima (L.) Rich. - luktsporre Synonymer Habenaria odoratissima, Doftyxne, Luktsporreblomma

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i kalkstensområdena på Gotland samt på enstaka platser i Västergötland och Östergötland. Växer i kalkfuktängar, kalkkärr, källmyrar och översilningskärr. Dikning och andra faktorer som åstadkommer förändringar i hydrologin är det största hotet mot arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (75-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19620 km² och förekomstarean (AOO) till 536 (450-700) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Konventioner CITES bilaga B
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Luktsporre är en späd orkidé, cirka 20–30 cm hög, med hela knölrötter och 2–5 smala, kölade basala blad. Blomställningen är ett tätblommigt, långsträckt ax. Blommorna är blekt violetta och välluktande och har två av de nedre kalkbladen rakt utstående. Nektar produceras i en smal sporre, vilken är jämnlång med eller kortare än fruktämnet. Arten är lik brudsporre, Gymnadenia conopsea, men är i allmänhet mer lågvuxen och till alla delar mindre med smalare ax och mindre blommor. Eftersom småvuxen brudsporre kan förekomma i samma miljö som luktsporre bör man alltid kontrollera sporrelängden för säker artbestämning. Hos brudsporre är sporren tydligt längre än fruktämnet. Luktsporre pollineras av dagfjärilar, främst pärlemorfjärilar och nätfjärilar. En form med gräddfärgade blommor utan violett inslag, beskriven som f. ochroleuca, är känd från Gotland.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för luktsporre

Länsvis förekomst och status för luktsporre baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för luktsporre

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Luktsporre förekommer i Sverige på kalkstensområden i Gotland, Västergötland och Östergötland och har även rappporterats från Öland i form av två herbarieexemplar från 1800-talet, men har senare inte kunnat återfinnas där. Förekomsterna på fastlandet är minskande i antal och frekvens. Arten tycks ha ökat totalt på Gotland under tiden 1897–1958, troligen beroende på minskat betestryck, men gått tillbaka på slåtterängslokaler i och med upphörd hävd. Den totala utbredningen är begränsad till Europa med centrum i alpområdet. Den uppfattas som boreal-montan och kalkälskande.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Gymnadenia - brudsporrar 
  • Art
    Gymnadenia odoratissima(L.) Rich. - luktsporre
    Synonymer
    Habenaria odoratissima
    Doftyxne
    Luktsporreblomma

Luktsporre förekommer i våtmarker på kalkrik mark: kalkfuktängar, kalkkärr, källmyrar och översilningskärr, där den inte har alltför stor konkurrens av högvuxna örter och gräs. Den förekommer även i tidvis vattendränkta hällmarker (vätar), förr även i stor utsträckning på fuktiga slåtterängar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Det mest uppenbara hotet är dikning och på annat sätt åstadkomna förändringar i hydrologin. Markskador i samband med körning kan skada bestånden. Igenväxning av träd och buskar och högvuxna örter och gräs, förorsakad av ökad näringstillgång genom skogsgödsling eller minskad hävd kan leda till att luktsporre konkurreras ut.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Arten är liksom alla orkidéer fridlyst, något som givetvis bör kvarstå. Samtliga kända lokaler bör undantas från all förändring i hydrologiska förhållanden. Förekomsterna på fastlandet bör observeras årligen. Alla fastlandslokaler bör vara naturskyddsområden.
Luktsporre är fridlyst. Fröna har låg grobarhet och groddplantsutvecklingen är långsam under asymbiotiska förhållanden. Luktsporre hybridiserar stundom med brudsporre. Även hybriden med skogsnycklar Dactylorhiza maculata ssp. fuchsii har rapporterats. Utländska namn – NO: Luktspore, DK: Velluktende Trådsporre.

Albertson, N. 1942. Växtgeografiska bidrag från östra Falbygden. Bot. Not. 95: 84–90.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Engström, F. & Karlsson, T. 2006. Rödlistade kärlväxter i Östergötland – Trender för nationellt och regionalt rödlistade arter i Östergötlands län 1995 – 2005. Rapport 2006:20. Länsstyrelsen Östergötland Ericsson, B. C. 1980. Dactylorhiza fuchsii x Gymnadenia odoratissima på Omberg. Svensk Bot. Tidskr. 74: 13–18.

Ingmansson, G. & Johansson B. G. 2005. Gotlands orkidéer. Rindi 25: 3–82.

Malmgren, S. 1988. Asymbiotisk förökning från frö av guckusko, flugblomster, brunkulla och några andra orkidéarter. Svensk Bot. Tidskr. 83: 347–354.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 14-28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211–224.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Pettersson, B. 1947. Orkidénotiser från Gotland. Bot. Not. 100: 100–103.

Pettersson, B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. Acta Phytogeogr. suec. 40.

Sundh, L. 2004. Fjädergräs, luktsporre, vaxnycklar och fjällskära i Skaraborg under åren 1992-2001.

Artuppföljning i sex skyddade områden. Länsstyrelsen i Västra Götlands län. Rapport 2004:15.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1993.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Gymnadenia - brudsporrar 
  • Art
    Gymnadenia odoratissima, (L.) Rich. - luktsporre
    Synonymer
    Habenaria odoratissima
    Doftyxne
    Luktsporreblomma
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1993.