Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  portlakmålla

Organismgrupp Kärlväxter Atriplex portulacoides
Portlakmålla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Portlakmålla är en rikt förgrenad, 20–40 cm hög halvbuske med förvedade nedre delar. Bladen är smala och helbräddade samt påfallande silvergrå. Blommorna är små och oansenliga, medan frukterna med sina omslutande treflikiga förblad är mera iögonfallande.
Utbredning
Länsvis förekomst för portlakmålla Observationer i  Sverige för portlakmålla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Portlakmålla har med full säkerhet i Sverige bara påträffats på sex lokaler varav fem i mellersta Bohuslän (Grönevik, Långö lösa tångar, Grosshamn, Storö och Kalvö) samt 1960 i Halland vid Morup, Glommen (rätt bestämd först 1995). Numera finns den kvar endast på Långö lösa tångar, där den upptäcktes 1993. Här har den brett ut sig och dessutom gett upphov till en ny planta, som upptäcktes 1998, 175 m NO om den ursprungliga. Statusen för lokalen i Halland är okänd. Äldre, osäkra uppgifter föreligger från västra Skåne (mitten av 1700-talet) och Öland (början av 1800-talet). I övriga Norden finns arten endast i Danmark, här relativt rikligt och något ökande vid Vadehavet i sydvästra Jylland, men även på Samsø och nordvästra Sjælland. Utbredningen omfattar för övrigt havsstränder på Brittiska öarna och i övriga Västeuropa samt i Medelhavsområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Portlakmålla har två aktuella lokaler i Bohuslän. Arten växer där i små, steniga saltängar. Portlakmållan befinner sig i Bohuslän vid sin nordgräns, varför hårda vintrar troligen kan skada arten, varmare somrar kan däremot gynna den. Idag är det sällan frukten hinner mogna. Antalet reproduktiva individer skattas till 6 (1-15). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 52 km² och förekomstarean (AOO) till 8 km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Portlakmålla förekommer i Danmark på saltängar. De båda växtställena på den kvarvarande lokalen kan närmast beskrivas som små, steniga saltängar.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Amaranthaceae (amarantväxter), Släkte Atriplex (fetmållor), Art Atriplex portulacoides L. - portlakmålla Synonymer Halimione portulacoides (L.) Aellen, Obione portulacoides (L.) Moq.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Portlakmålla har två aktuella lokaler i Bohuslän. Arten växer där i små, steniga saltängar. Portlakmållan befinner sig i Bohuslän vid sin nordgräns, varför hårda vintrar troligen kan skada arten, varmare somrar kan däremot gynna den. Idag är det sällan frukten hinner mogna. Antalet reproduktiva individer skattas till 6 (1-15). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 52 km² och förekomstarean (AOO) till 8 km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Portlakmålla är en rikt förgrenad, 20–40 cm hög halvbuske med förvedade nedre delar. Bladen är smala och helbräddade samt påfallande silvergrå. Blommorna är små och oansenliga, medan frukterna med sina omslutande treflikiga förblad är mera iögonfallande.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för portlakmålla

Länsvis förekomst och status för portlakmålla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för portlakmålla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Portlakmålla har med full säkerhet i Sverige bara påträffats på sex lokaler varav fem i mellersta Bohuslän (Grönevik, Långö lösa tångar, Grosshamn, Storö och Kalvö) samt 1960 i Halland vid Morup, Glommen (rätt bestämd först 1995). Numera finns den kvar endast på Långö lösa tångar, där den upptäcktes 1993. Här har den brett ut sig och dessutom gett upphov till en ny planta, som upptäcktes 1998, 175 m NO om den ursprungliga. Statusen för lokalen i Halland är okänd. Äldre, osäkra uppgifter föreligger från västra Skåne (mitten av 1700-talet) och Öland (början av 1800-talet). I övriga Norden finns arten endast i Danmark, här relativt rikligt och något ökande vid Vadehavet i sydvästra Jylland, men även på Samsø och nordvästra Sjælland. Utbredningen omfattar för övrigt havsstränder på Brittiska öarna och i övriga Västeuropa samt i Medelhavsområdet.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Atriplex - fetmållor 
  • Art
    Atriplex portulacoidesL. - portlakmålla
    Synonymer
    Halimione portulacoides (L.) Aellen
    Obione portulacoides (L.) Moq.

Portlakmålla förekommer i Danmark på saltängar. De båda växtställena på den kvarvarande lokalen kan närmast beskrivas som små, steniga saltängar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Portlakmållan befinner sig i Bohuslän vid sin nordgräns, varför hårda vintrar troligen kan skada arten.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Förekomsten på Långö lösa tångar bör skyddas som naturreservat eller motsvarande. Portlakmållan bör eftersökas i Halland. Arten bör övervakas av floraväktare.
Portlakmålla är fridlyst. Hur och när portlakmållan nått sina sent upptäckta bohusländska lokaler är oklart. Utländska namn – NO: Portulakkmelde, DK: Stilkløs Kilebæger, GB: Sea-purslane.

Anonym 1997. Fyndat 1997. Vrivrånge 9: 4–9.

Bergqvist, S. & Blomgren, E. 1994. Sotenäsets flora. Lund.

Blomgren, E. 1992. Portlakmålla, Halimione portulacoides, funnen i Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 86: 61–62.

Blomgren, E. 1993. Mållor. Vrivrånge 1: 3–6.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Hansen, A. & Pedersen, A. 1965. Chenopodiaceernes og Amaranthaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 63: 205–288.

Lilja, N.1870. Skånes flora. 2 uppl. Stockholm.

Nilsson, A. 1963. Hven vegetation och flora. Skrifter utgivna av Landskronatraktens natur 4.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Atriplex - fetmållor 
  • Art
    Atriplex portulacoides, L. - portlakmålla
    Synonymer
    Halimione portulacoides (L.) Aellen
    Obione portulacoides (L.) Moq.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.