Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  laxticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hapalopilus aurantiacus
Laxticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Laxticka är en vidväxt, upp till 8 cm tjock, ettårig ticka, som är mycket iögonfallande genom sin orangeröda färg. Den är som färsk mjuk och saftig men blir med åldern mörkare röd och hårdare. Porerna är stora och ganska kantiga.
Utbredning
Länsvis förekomst för laxticka Observationer i  Sverige för laxticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i de flesta landskap upp till Norrbotten och Lule lappmark. De flesta fynden föreligger från nordöstra Götaland och östra Svealand. 1958 var arten rapporterad från endast 5 landskap men är numera känd från betydligt fler delar av landet. Detta kan eventuellt tyda på att arten är under spridning. Det finns spridda fynd från Norge och Finland och arten förekommer ner till Medelhavsregionen samt cirkumpolärt genom Asien till södra USA och Cuba. Arten är rödlistad i Norge och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i grova barklösa lågor, huvudsakligen av tall, mer sällan på gran. Någon gång funnen även på sågat virke. Påträffas oftast på solöppna platser i barrskog, helst gles tallskog i branter och bergknallar, men även ute på myrar. Knuten till grov död ved. En fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. krympande areal skogar med död ved av lämplig kvalitet. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten minskar sannolikt mest i norra Sverige. De svenska fynden rymmer förmodligen två eller fler taxa och bedömningen avser samtliga arter i komplexet kring Hapalopilus salmonicolor s.lat. Antalet reproduktiva individer skattas till 1800 (1000-3600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (175-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (968-1500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Laxtickan växer mestadels saprofytiskt på liggande ved av tall men även på granved. Ett fynd i Medelpad gjordes på en torraka ute på en myr. Svampen förorsakar vitröta. Här och var har man funnit den på bearbetat virke t.ex. ledningsstolpar, trätrappor etc.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Phanerochaetaceae, Släkte Hapalopilus, Art Hapalopilus aurantiacus (Rostk.) Bondartsev & Singer - laxticka Synonymer Physisporus aurantiacus (Rostk.) P.Karst., Polyporus aurantiacus Rostk., Polyporus aurantiacus Rostk., Poria aurantiaca Rostk.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i grova barklösa lågor, huvudsakligen av tall, mer sällan på gran. Någon gång funnen även på sågat virke. Påträffas oftast på solöppna platser i barrskog, helst gles tallskog i branter och bergknallar, men även ute på myrar. Knuten till grov död ved. En fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. krympande areal skogar med död ved av lämplig kvalitet. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten minskar sannolikt mest i norra Sverige. De svenska fynden rymmer förmodligen två eller fler taxa och bedömningen avser samtliga arter i komplexet kring Hapalopilus salmonicolor s.lat. Antalet reproduktiva individer skattas till 1800 (1000-3600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (175-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (968-1500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Laxticka är en vidväxt, upp till 8 cm tjock, ettårig ticka, som är mycket iögonfallande genom sin orangeröda färg. Den är som färsk mjuk och saftig men blir med åldern mörkare röd och hårdare. Porerna är stora och ganska kantiga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för laxticka

Länsvis förekomst och status för laxticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för laxticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i de flesta landskap upp till Norrbotten och Lule lappmark. De flesta fynden föreligger från nordöstra Götaland och östra Svealand. 1958 var arten rapporterad från endast 5 landskap men är numera känd från betydligt fler delar av landet. Detta kan eventuellt tyda på att arten är under spridning. Det finns spridda fynd från Norge och Finland och arten förekommer ner till Medelhavsregionen samt cirkumpolärt genom Asien till södra USA och Cuba. Arten är rödlistad i Norge och Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Phanerochaetaceae  
  • Släkte
    Hapalopilus  
  • Art
    Hapalopilus aurantiacus(Rostk.) Bondartsev & Singer - laxticka
    Synonymer
    Physisporus aurantiacus (Rostk.) P.Karst.
    Polyporus aurantiacus Rostk.
    Polyporus aurantiacus Rostk.
    Poria aurantiaca Rostk.

Laxtickan växer mestadels saprofytiskt på liggande ved av tall men även på granved. Ett fynd i Medelpad gjordes på en torraka ute på en myr. Svampen förorsakar vitröta. Här och var har man funnit den på bearbetat virke t.ex. ledningsstolpar, trätrappor etc.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Avverkning i naturskog och den minskande tillgången på grova lågor av tall kan vara ett av hoten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Artens ekologi och utbredning bör utredas ytterligare. Särskilt bör den eftersökas i de delar av Norrland där den ännu ej är funnen. I väntan på ytterligare detaljer om artens ståndortskrav bör fler tallskogar av naturskogskaraktär och med god tillgång på lågor sparas.
Rödlistad 2005 under namnet Hapalopilus salmonicolor.
Utländska namn – NO: Laksekjuke, FI: Lohikääpä.

Bohlin A. 1978. Den nordiska utbredningen av vedsvampen Hapalopilus salmonicolor. Göteborgs svampklubb Årsskrift 1977/78: 47–52.

Ryman, S. & Holmåsen, I 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R. L. 1993. European Polypores 1. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Phanerochaetaceae  
  • Släkte
    Hapalopilus  
  • Art
    Hapalopilus aurantiacus, (Rostk.) Bondartsev & Singer - laxticka
    Synonymer
    Physisporus aurantiacus (Rostk.) P.Karst.
    Polyporus aurantiacus Rostk.
    Polyporus aurantiacus Rostk.
    Poria aurantiaca Rostk.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.