Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fager vaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hygrocybe aurantiosplendens
Fager vaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fager vaxskivling är en relativt kraftig, ca 7–10 cm hög, orange till gul vaxskivling, som kännetecknas av bl.a. bred, torr och trådig, gul fot. Hatten är vanligen klockformig, glänsande orange och något klibbig i väta. Fruktkropparna uppträder på hösten.
Utbredning
Länsvis förekomst för fager vaxskivling Observationer i  Sverige för fager vaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fager vaxskivling finns från Skåne och upp till Medelpad och Jämtland. Det finns 70 kända aktuella lokaler i landet (2015). En iögonfallande, väl känd och väl eftersökt art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 300. I Norden är den i övrigt känd från ett par lokaler i Danmark. Den är funnen i ett flertal länder i Syd- och Mellaneuropa samt i Storbritannien men är överallt mycket sällsynt. I Schweiz växer arten upp till 1800 m, och den tycks mest vara knuten till bergsområden. Arten är rödlistad i bl.a. Danmark, Norge, Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Levnadssätt okänd. Växer i välhävdad, ogödslad betes- eller slåttermark. Kan även påträffas i ädellövskog på extremt kalkrik mark. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Populationer i ädellövskog bedöms vara mer stabila än de i gräsmarker vilket påverkar bedömningen av minskningstakten. Artens fortlevnadsmöjligheter håller på att förbättras genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för svampar i ängs- och betesmarker 2011-2015 har resulterat i en kraftigt ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (3500-30000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (70-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (500-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Fager vaxskivling växer i gammal, kontinuerligt hävdad, ogödslad fodermark, t.ex. hackslått eller naturbetesmark. Den har merparten av sin population i ängs- och betesmarker men hittast sällsynt i miljöer med spridda träd och i skog. På Öland finns den i rik ädellövskog av ask/almtyp. Det finns dlera uppgifter från lundar och lövängar, från ädellövskog till fjällbjörkskog. I Jämtland växer den tillsammans med brunkulla och i Medelpad bl.a. på hackslått med rikligt av ängs- och fältgentiana. I Norge ligger 75% av artens lokaler på ängs- och betesmarker och resten in skog (2011). Fager vaxskivling tycks föredra kalkrika lokaler.

Fager vaxskivling har individfattiga populationer av långlivade till mycket långlivade individer. Som regel förekommer fruktkroppar bara på någon enstaka eller få platser på en lokal. Likså förefaller antalet individer på landskapsnivå att vara mycket lågt. Spridning som resulterar i en lyckad nyetablering är förmodligen sällsynt, eftersom deras livsmiljöer blivit allt sällsyntare.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Hygrocybe (hagvaxingar), Art Hygrocybe aurantiosplendens R. Haller Aar. - fager vaxskivling Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Levnadssätt okänd. Växer i välhävdad, ogödslad betes- eller slåttermark. Kan även påträffas i ädellövskog på extremt kalkrik mark. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Populationer i ädellövskog bedöms vara mer stabila än de i gräsmarker vilket påverkar bedömningen av minskningstakten. Artens fortlevnadsmöjligheter håller på att förbättras genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för svampar i ängs- och betesmarker 2011-2015 har resulterat i en kraftigt ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (3500-30000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (70-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (500-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Åtgärdsprogram Fastställt
Fager vaxskivling är en relativt kraftig, ca 7–10 cm hög, orange till gul vaxskivling, som kännetecknas av bl.a. bred, torr och trådig, gul fot. Hatten är vanligen klockformig, glänsande orange och något klibbig i väta. Fruktkropparna uppträder på hösten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fager vaxskivling

Länsvis förekomst och status för fager vaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fager vaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fager vaxskivling finns från Skåne och upp till Medelpad och Jämtland. Det finns 70 kända aktuella lokaler i landet (2015). En iögonfallande, väl känd och väl eftersökt art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 300. I Norden är den i övrigt känd från ett par lokaler i Danmark. Den är funnen i ett flertal länder i Syd- och Mellaneuropa samt i Storbritannien men är överallt mycket sällsynt. I Schweiz växer arten upp till 1800 m, och den tycks mest vara knuten till bergsområden. Arten är rödlistad i bl.a. Danmark, Norge, Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrocyboideae  
  • Tribus
    Hygrocybeae  
  • Släkte
    Hygrocybe - hagvaxingar 
  • Art
    Hygrocybe aurantiosplendensR. Haller Aar. - fager vaxskivling

Fager vaxskivling växer i gammal, kontinuerligt hävdad, ogödslad fodermark, t.ex. hackslått eller naturbetesmark. Den har merparten av sin population i ängs- och betesmarker men hittast sällsynt i miljöer med spridda träd och i skog. På Öland finns den i rik ädellövskog av ask/almtyp. Det finns dlera uppgifter från lundar och lövängar, från ädellövskog till fjällbjörkskog. I Jämtland växer den tillsammans med brunkulla och i Medelpad bl.a. på hackslått med rikligt av ängs- och fältgentiana. I Norge ligger 75% av artens lokaler på ängs- och betesmarker och resten in skog (2011). Fager vaxskivling tycks föredra kalkrika lokaler.

Fager vaxskivling har individfattiga populationer av långlivade till mycket långlivade individer. Som regel förekommer fruktkroppar bara på någon enstaka eller få platser på en lokal. Likså förefaller antalet individer på landskapsnivå att vara mycket lågt. Spridning som resulterar i en lyckad nyetablering är förmodligen sällsynt, eftersom deras livsmiljöer blivit allt sällsyntare.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
De viktigaste orsakerna till att fager vaxskivling och andra ängssvampars tillbakagång är ändrad markhävd och igenväxning. Jordbrukets stora förändringar under 1900-talet har lett till att bete och slåtter minskat och en omfattande igenväxning.Minskningen och förstörelsen av lokaler har varit mycket dramatisk. Fager vaxskivling och andra ängssvampar tål inte gödsling som medför ökad halt av kväve och fosfor och finns därför in på gödslade grämarker. Den omfattande användning av konstgödsel har troligen utrotat ängssvamparna över mycket stora arealer. Övergödning genom kvävenedfall bedöms också kunna vara en bidragande faktor till ängssvamparnas tillbakagång.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Kunskapen om fager vaxskivlings förekomst och fortlevnadsmöjligheter har starkt att förbättrats genom Naturvårdsverkets satsning på ett åtgärdsprogram för svampar i ängs- och betesmarker som påbörjade 2007 men officiellt har löpt mellan 2011-2015. Det är nödvändigt att kända lokaler fortsatt hävdas av slåtter eller bete, att gräset skall vara kort på hösten och att ingen gödsling får förekomma .Eftersom kunskapen om ängssvamparnas liv som markmycel är dåligt kända, bör man sköta marker med ängssvampar så nära den traditionella skötseln som möjligt. Markmycel kan fortleva många år utan att fruktkroppar bildas. Betet bör inte vara för svagt eller för hårt och jorden skall inte trampas sönder. Intensivt bete under längre tid är ogynnsamt. För att undvika skador bor markerna inte betas för sent på hösten. Efter slåtter måste det slagna gräset transporteras bort upprätthålla en utmagring av marken. Det är mycket viktigt att undvika gödsling. Extra foder bör inte läggas ut till djuren eftersom det leder till forhöjda näringsnivåer och markstörning. Om detta ska ske bör det göras på odlad mark med stängsel mot naturbetesmarken. Det finns dock en risk att det sker en näringsutjämning mellan vall och naturbetesmark vid kombinerat bete. Plöjning och körning med tunga maskiner skall undvikas.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Gyllen vokssopp, DK: Orangegylden vokshat.

Boertmann, D. 2010. The genus Hygrocybe. second revised edition. Fungi of Northern Europe 1. Svameptryck. BILD

Jordal, J.B. 2011. Åtgärdsprogram för svampar i ängs- och betesmarker 2011-2015. Naturvårdsverket. Rapport 6423.

Lindström, H., Nitare, J. & Tedebrand, J.-O. 1992. Ängens svampar. Jordstjärnan 13(2): 3–54.

Malm, E. 1988. Hygrocybe splendidissima och H. aurantiosplendens. Jordstjärnan 9(3): 17–19.

Michael, E., Hennig, B. & Kreisel, H. 1987. Handbuch für Pilzfreunde. Band. 3. Gustv Fischer Verlag, Jena.

Rald, E. 1986. Vokshattelokaliteter på Sjælland. Svampe 13: 1–10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992. Rev. ArtDatabanken 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrocyboideae  
  • Tribus
    Hygrocybeae  
  • Släkte
    Hygrocybe - hagvaxingar 
  • Art
    Hygrocybe aurantiosplendens, R. Haller Aar. - fager vaxskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992. Rev. ArtDatabanken 2016.