Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gröngul vaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hygrocybe citrinovirens
Gröngul vaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gröngul vaxskivling är en medelstor, 7–10 cm hög, gul eller gröngul vaxskivling. Den har torr och trådig, konisk hatt med en spetsig puckel. Fibrerna i hatthuden blir med åldern ofta bruna eller gulbruna. Skivorna är vita och ej fastväxta vid foten. Foten är gul, ibland med ett svagt orange inslag. Fruktkropparna är framme på hösten.
Utbredning
Länsvis förekomst för gröngul vaxskivling Observationer i  Sverige för gröngul vaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gröngul vaxskivling är endast känd från ett fåtal platser i Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Värmland, Västmanland, Uppland, Dalarna, Medelpad och Jämtland. I övriga Norden har den påträffats några gånger i Danmark och på Färöarna, samt i Norge och södra Finland. Svampen är även funnen i Syd- och Mellaneuropa samt i Storbritannien. Den är överallt mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Levnadsätt okänt. Växer i mager gräsmark och trädbärande betesmarker. Tycks något kalkgynnad och främst påträffad i kalkrika trakter. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (400-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (20-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Arten växer i mager gräsmark, ibland med hedartad prägel. Dess biotopkrav är ännu dåligt kända. De svenska lokalerna ligger i områden som har relativt hög kalkhalt i moränen. Arten är dock knuten till mager grässvål liksom många andra vaxskivlingar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Hygrocybe (hagvaxingar), Art Hygrocybe citrinovirens (J. E. Lange) Jul. Schäff. - gröngul vaxskivling Synonymer Hygrocybe brevispora F. H. Møller, Hygrocybe cystidiata Arnolds

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Levnadsätt okänt. Växer i mager gräsmark och trädbärande betesmarker. Tycks något kalkgynnad och främst påträffad i kalkrika trakter. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (400-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (20-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Global rödlistning VU A2c+3c+4c (2015)
Gröngul vaxskivling är en medelstor, 7–10 cm hög, gul eller gröngul vaxskivling. Den har torr och trådig, konisk hatt med en spetsig puckel. Fibrerna i hatthuden blir med åldern ofta bruna eller gulbruna. Skivorna är vita och ej fastväxta vid foten. Foten är gul, ibland med ett svagt orange inslag. Fruktkropparna är framme på hösten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gröngul vaxskivling

Länsvis förekomst och status för gröngul vaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gröngul vaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gröngul vaxskivling är endast känd från ett fåtal platser i Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Värmland, Västmanland, Uppland, Dalarna, Medelpad och Jämtland. I övriga Norden har den påträffats några gånger i Danmark och på Färöarna, samt i Norge och södra Finland. Svampen är även funnen i Syd- och Mellaneuropa samt i Storbritannien. Den är överallt mycket sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrocyboideae  
  • Tribus
    Hygrocybeae  
  • Släkte
    Hygrocybe - hagvaxingar 
  • Art
    Hygrocybe citrinovirens(J. E. Lange) Jul. Schäff. - gröngul vaxskivling
    Synonymer
    Hygrocybe brevispora F. H. Møller
    Hygrocybe cystidiata Arnolds

Arten växer i mager gräsmark, ibland med hedartad prägel. Dess biotopkrav är ännu dåligt kända. De svenska lokalerna ligger i områden som har relativt hög kalkhalt i moränen. Arten är dock knuten till mager grässvål liksom många andra vaxskivlingar.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet är att hävden upphör så att markerna växer igen. Andra hot är skogsplantering och gödsling.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Samtliga lokaler måste skyddas och hävdas på traditionellt vis. Gödsling måste undvikas.
Utländska namn – NO: Grønngul vokssopp, DK: Grøngul vokshat, FI: Iso suippuvahakas.

Boertmann, D. 1987. Vokshatteslægten Hygrocybe i Danmark. Svampe 15: 27–48.

Møller, F. H. 1945. Fungi of the Færøes. Part 1. Basidiomycetes. Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrocyboideae  
  • Tribus
    Hygrocybeae  
  • Släkte
    Hygrocybe - hagvaxingar 
  • Art
    Hygrocybe citrinovirens, (J. E. Lange) Jul. Schäff. - gröngul vaxskivling
    Synonymer
    Hygrocybe brevispora F. H. Møller
    Hygrocybe cystidiata Arnolds
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.