Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brun ängsvaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cuphophyllus colemannianus
Brun ängsvaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brun ängsvaxskivling är en liten till medelstor, 4–6 cm hög vaxskivling med långt nedlöpande, gråbruna skivor. Hatten är först kanelbrun eller mörkare brun, men bleknar senare ut med början i hattens kanter, vilket ger hattens centrum en mörkare nyans. Hattkanten är tunnköttig, vilket på urblekta exemplar gör att skivorna lyser igenom så att kanten blir strierad. Hattens yta är blank, i väta något klibbig eller hal, ej torr. Fruktkropparna kommer om hösten. Arten kan möjligen förväxlas med små, mörka exemplar av ängsvaxskivling (H. pratensis), men denna har ljusare skivor, torr hatt och gulröd färgton.
Utbredning
Länsvis förekomst för brun ängsvaxskivling Observationer i  Sverige för brun ängsvaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Brun ängsvaxskivling är funnen spridd i elva landskap från Skåne till Jämtland. Den är ej ovanlig på Öland. Den är även känd från Danmark, Norge och Finland, flera länder i Mellaneuropa samt från Nordamerika. Arten är överallt sällsynt och rödlistad i bl.a. Danmark och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadsätt okänt. Växer på mulljord i örtrik, välhävdad grässvål i ängs- och naturbetesmark på kalkrik mark, men sällsynt även i vägkanter och i ädellövskog. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar.Populationer i lövskog bedöms vara mer stabila än de i gräsmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (2000-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (100-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (624-1000) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Brun ängsvaxskivling växer i örtrik, lågvuxen grässvål. Den är kalkgynnad och därför huvudsakligen knuten till örtbackar och betesmarker på kalkrika jordar. Den förekommer ofta tillsammans med andra vaxskivlingar. I Mellaneuropa växer arten på alpängar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Cuphophyllus, Art Cuphophyllus colemannianus (A.Bloxam) Bon - brun ängsvaxskivling Synonymer Hygrocybe colemanniana (A.Bloxam) P.D.Orton & Watling, Camarophyllus colemannianus (A.Bloxam) Ricken, brun ängsvaxing

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadsätt okänt. Växer på mulljord i örtrik, välhävdad grässvål i ängs- och naturbetesmark på kalkrik mark, men sällsynt även i vägkanter och i ädellövskog. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar.Populationer i lövskog bedöms vara mer stabila än de i gräsmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (2000-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (100-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (624-1000) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Brun ängsvaxskivling är en liten till medelstor, 4–6 cm hög vaxskivling med långt nedlöpande, gråbruna skivor. Hatten är först kanelbrun eller mörkare brun, men bleknar senare ut med början i hattens kanter, vilket ger hattens centrum en mörkare nyans. Hattkanten är tunnköttig, vilket på urblekta exemplar gör att skivorna lyser igenom så att kanten blir strierad. Hattens yta är blank, i väta något klibbig eller hal, ej torr. Fruktkropparna kommer om hösten. Arten kan möjligen förväxlas med små, mörka exemplar av ängsvaxskivling (H. pratensis), men denna har ljusare skivor, torr hatt och gulröd färgton.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brun ängsvaxskivling

Länsvis förekomst och status för brun ängsvaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brun ängsvaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Brun ängsvaxskivling är funnen spridd i elva landskap från Skåne till Jämtland. Den är ej ovanlig på Öland. Den är även känd från Danmark, Norge och Finland, flera länder i Mellaneuropa samt från Nordamerika. Arten är överallt sällsynt och rödlistad i bl.a. Danmark och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoraceae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Cuphophyllus  
  • Art
    Cuphophyllus colemannianus(A.Bloxam) Bon - brun ängsvaxskivling
    Synonymer
    Hygrocybe colemanniana (A.Bloxam) P.D.Orton & Watling
    Camarophyllus colemannianus (A.Bloxam) Ricken
    brun ängsvaxing

Brun ängsvaxskivling växer i örtrik, lågvuxen grässvål. Den är kalkgynnad och därför huvudsakligen knuten till örtbackar och betesmarker på kalkrika jordar. Den förekommer ofta tillsammans med andra vaxskivlingar. I Mellaneuropa växer arten på alpängar.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot brun ängsvaxskivling är att hävden (slåtter eller bete) upphör så att en lågvuxen grässvål ersätts med högvuxet gräs, sly och senare skog. Även gödsling innebär ett hot. På flera lokaler som betas har enbuskar blivit så talrika att de hotar att kväva grässvålen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
En örtrik, lågvuxen grässvål på kalkrik mark är idag sällsynt, varför lokaler med brun ängsvaxskivling bör skyddas och hävdas på ett traditionellt vis, vanligen med bete av nötboskap. Ingen tillförsel av gödning får förekomma. Brun ängsvaxskivling delar livsmiljö med en lång rad andra sällsynta och hotade arter varför återstående gräsmarker med dokumenterad artrikedom måste bevaras.
Utländska namn – NO: Brun engvokssopp, DK: Randstribet vokshat, FI: Ruskovahakas.

Boertmann, D. 1995. The genus Hygrocybe. Fungi of Northern Europe 1.

Lindström, H., Nitare, J. & Tedebrand, J.-O. 1992. Ängens svampar – en sammanfattning av 1980-talets inventeringar i Medelpad. Jordstjärnan 13(2): 3–54.

Michael, E., Hennig, B. & Kreisel, H. 1987. Handbuch für Pilzfreunde. Bd. 3. 4:e uppl. Gustav Fischer Verlag, Jena.

Senn-Irlet, B., Mohn Jenssen, K. & Gulden, G. 1990. Arctic and alpine fungi 3. Soppkonsulenten A/S, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoraceae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Cuphophyllus  
  • Art
    Cuphophyllus colemannianus, (A.Bloxam) Bon - brun ängsvaxskivling
    Synonymer
    Hygrocybe colemanniana (A.Bloxam) P.D.Orton & Watling
    Camarophyllus colemannianus (A.Bloxam) Ricken
    brun ängsvaxing
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.