Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ögonvaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cuphophyllus virgineus var. fuscescens
Ögonvaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ögonvaxskivling är en liten, ca 3–5 cm hög, vit vaxskivling med långt nedlöpande skivor. Den kännetecknas normalt av att hatten har ett brunt centrum, men sällsynt kan hatten vara helt brun. Svampen är mycket lik alabastervaxskivling (H. virginea) och behandlas ibland som en varietet av denna. Fruktkropparna kommer, liksom hos andra vaxskivlingar, under hösten. En annan vit, men stor, vaxskivling är Hygrocybe berkeleyi (Ort.) Ort. & Watl. (syn. H. pratensis var. pallida). Denna art är dåligt känd men är funnen ett par gånger i vårt land, bl.a. i Västergötland (Kinnekulle) och Södermanland (Mora by). Dess ekologi och hotsituation liknar ögonvaxskivlingens.
Utbredning
Länsvis förekomst för ögonvaxskivling Observationer i  Sverige för ögonvaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ögonvaxskivling är funnen först under senare år. Fynd har hittills gjorts i åtta landskap från Skåne till Medelpad. Den är även uppgiven från Danmark, Norge och Finland samt från några länder i Syd- och Mellaneuropa, bl.a. Italien, Frankrike, Schweiz, Holland och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadssätt okänt. Växer i torr ängs- och naturbetesmark men sällsynt även på mullrik lera i ädellövskog. Enbart känd från kalktrakter och troligen fosforkänslig. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar.Det finns olika uppfattningar bland mykologer huruvida ögonvaxingen ska betraktas som en egen art (H. fuscescens) eller som en varietet av vitvaxing (H. virginea var. fuscescens). Bland svenska mykologer råder huvudsakligen uppfattningen att det rör sig om en egen art. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1200-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (60-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (104-800) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1+2a(i)).
Ekologi
Ögonvaxskivling är knuten till gräsmark eller lövskog på kalkhaltig jord (vilket skiljer den från den mer anspråkslösa, vanliga alabastervaxskivlingen). De flesta fynd är från välhävdad naturbetesmark, men ett fynd har gjorts i fuktig askskog under rika bestånd av skogsknipprot (Älvkarleby, Uppland). I Mellaneuropa förekommer arten på alpängar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Cuphophyllus, Art Cuphophyllus virgineus var. fuscescens (Bres.) E.Campo - ögonvaxskivling Synonymer Camarophyllus fuscescens (Bres.) M.M.Moser, Hygrophorus niveus var. fuscescens Bres., Hygrophorus fuscescens (Bres.) Kühner & Romagn., Hygrocybe nivea var. fuscescens (Bres.) Arnolds, Cuphophyllus fuscescens (Bres.) Bon, Camarophyllus virgineus var. fuscescens (Bres.) Beis., Hygrocybe fuscescens (Bres.) Arnolds, Hygrocybe fuscescens (Bres.) P.D.Orton & Watling, Hygrocybe virginea var. fuscescens (Bres.) Arnolds, ögonvaxing

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Växer i torr ängs- och naturbetesmark men sällsynt även på mullrik lera i ädellövskog. Enbart känd från kalktrakter och troligen fosforkänslig. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar.Det finns olika uppfattningar bland mykologer huruvida ögonvaxingen ska betraktas som en egen art (H. fuscescens) eller som en varietet av vitvaxing (H. virginea var. fuscescens). Bland svenska mykologer råder huvudsakligen uppfattningen att det rör sig om en egen art. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1200-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (60-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (104-800) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1+2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Ögonvaxskivling är en liten, ca 3–5 cm hög, vit vaxskivling med långt nedlöpande skivor. Den kännetecknas normalt av att hatten har ett brunt centrum, men sällsynt kan hatten vara helt brun. Svampen är mycket lik alabastervaxskivling (H. virginea) och behandlas ibland som en varietet av denna. Fruktkropparna kommer, liksom hos andra vaxskivlingar, under hösten. En annan vit, men stor, vaxskivling är Hygrocybe berkeleyi (Ort.) Ort. & Watl. (syn. H. pratensis var. pallida). Denna art är dåligt känd men är funnen ett par gånger i vårt land, bl.a. i Västergötland (Kinnekulle) och Södermanland (Mora by). Dess ekologi och hotsituation liknar ögonvaxskivlingens.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ögonvaxskivling

Länsvis förekomst och status för ögonvaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ögonvaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ögonvaxskivling är funnen först under senare år. Fynd har hittills gjorts i åtta landskap från Skåne till Medelpad. Den är även uppgiven från Danmark, Norge och Finland samt från några länder i Syd- och Mellaneuropa, bl.a. Italien, Frankrike, Schweiz, Holland och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoraceae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Cuphophyllus  
  • Art
    Cuphophyllus virgineus - vit vaxskivling 
  • Art
    Cuphophyllus virgineus var. fuscescens(Bres.) E.Campo - ögonvaxskivling
    Synonymer
    Camarophyllus fuscescens (Bres.) M.M.Moser
    Hygrophorus niveus var. fuscescens Bres.
    Hygrophorus fuscescens (Bres.) Kühner & Romagn.
    Hygrocybe nivea var. fuscescens (Bres.) Arnolds
    Cuphophyllus fuscescens (Bres.) Bon
    Camarophyllus virgineus var. fuscescens (Bres.) Beis.
    Hygrocybe fuscescens (Bres.) Arnolds
    Hygrocybe fuscescens (Bres.) P.D.Orton & Watling
    Hygrocybe virginea var. fuscescens (Bres.) Arnolds
    ögonvaxing

Ögonvaxskivling är knuten till gräsmark eller lövskog på kalkhaltig jord (vilket skiljer den från den mer anspråkslösa, vanliga alabastervaxskivlingen). De flesta fynd är från välhävdad naturbetesmark, men ett fynd har gjorts i fuktig askskog under rika bestånd av skogsknipprot (Älvkarleby, Uppland). I Mellaneuropa förekommer arten på alpängar.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet är att örtrika betesmarker överges och får växa igen. Även gödsling kan förstöra lokalerna. På någon lokal har enbuskar börjat sluta sig alltför mycket. Den uppländska skogslokalen kan utplånas genom avverkning. På sikt kan luftföroreningar med kvävenedfall och försurning vara negativa.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Samtliga lokaler bör skyddas. Naturbetesmarkerna måste betas, helst med nötkreatur. Ingen tillförsel av gödning får förekomma. För att klara arten på sikt bör generellt alla ännu hävdade, ogödslade fodermarker bevaras.
Utländska namn – NO: Brunøyet vokssopp, DK: Brunøjet vokshat.

Boertmann, D. 1995. The genus Hygrocybe. Fungi of Northern Europe 1.

Printz, P. 1980. De hvide, grå og brune vokshatte. (Slægterna Camarophyllus og Hygrocybe pro parte.). Svampe 2: 57–65.

Senn-Irlet, B., Mohn Jenssen, K. & Gulden, G. 1990. Arctic and alpine fungi 3. Soppkonsulenten A/S, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoraceae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Cuphophyllus  
  • Art
    Cuphophyllus virgineus - vit vaxskivling 
  • Art
    Cuphophyllus virgineus var. fuscescens, (Bres.) E.Campo - ögonvaxskivling
    Synonymer
    Camarophyllus fuscescens (Bres.) M.M.Moser
    Hygrophorus niveus var. fuscescens Bres.
    Hygrophorus fuscescens (Bres.) Kühner & Romagn.
    Hygrocybe nivea var. fuscescens (Bres.) Arnolds
    Cuphophyllus fuscescens (Bres.) Bon
    Camarophyllus virgineus var. fuscescens (Bres.) Beis.
    Hygrocybe fuscescens (Bres.) Arnolds
    Hygrocybe fuscescens (Bres.) P.D.Orton & Watling
    Hygrocybe virginea var. fuscescens (Bres.) Arnolds
    ögonvaxing
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.