Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  scharlakansvaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hygrocybe punicea
Scharlakansvaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Scharlakansvaxskivling är den största av de rätt många röda vaxskivlingarna på gräsmark. Hatten är trådig och kan bli ca 10 cm bred. I fuktigt tillstånd är den mörkt blodröd eller brunröd och något klibbig, medan den i torrare väder eller med tiden blir mer orangeröd. Lamellerna är tjocka, glesa och breda, först ljusgula men småningom orangegula. Foten är kraftig, ofta mer än centimetertjock, gulröd och tydligt fibrig med vitaktig bas. Andra röda vaxskivlingar, t.ex. blodvaxskivlingen H. coccinea, är mindre, har slätare fot och gul fotbas.
Utbredning
Länsvis förekomst för scharlakansvaxskivling Observationer i  Sverige för scharlakansvaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En förr relativt vanlig art, som under de senaste decennierna minskat betydligt i takt med att gamla betes- och slåttermarker försvunnit. I Götaland och Svealand har den funnits lite varstans på lämpliga ställen. I Norrland verkar den ha varit betydligt ovanligare, men det beror kanske på att stora områden åtminstone förr var mykologiskt nästan helt outforskade. I Medelpad är arten funnen på flera ställen. Den är uppenbarligen mycket sällsynt i fjällnära områden. Utbredning och tendens är ungefär likartad i de övriga nordiska länderna, förutom i delar av Norge. Där tycks den fortfarande vara relativt vanlig, vilket säkerligen beror på att man i Norge har kvar utmarksbete och slåtter i större omfattning än hos oss. Arten förekommer spritt i mellersta och västra Europa, men sägs ha blivit ovanlig på senare år. Möjligen är den mer frekvent i alpområdet. Finns även i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadsätt okänt. Växer mest på magra, ogödslade naturbetes- och slåttermarker men kan sällsynt även påträffas i luckig skog och på rikare mulljord i ädellövskog.Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (4). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 2500 (500-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
En art som är typisk för magra, ogödslade naturbetes- och slåttermarker. Ibland kan den även uppträda på naken jord i skogsbryn och lundar och då på lite rikare mark. I USA sägs den växa i skog.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Hygrocybe (hagvaxingar), Art Hygrocybe punicea (Fr.:Fr.) P. Kumm. - scharlakansvaxskivling Synonymer scharlakansvaxing

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadsätt okänt. Växer mest på magra, ogödslade naturbetes- och slåttermarker men kan sällsynt även påträffas i luckig skog och på rikare mulljord i ädellövskog.Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (4). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 2500 (500-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Scharlakansvaxskivling är den största av de rätt många röda vaxskivlingarna på gräsmark. Hatten är trådig och kan bli ca 10 cm bred. I fuktigt tillstånd är den mörkt blodröd eller brunröd och något klibbig, medan den i torrare väder eller med tiden blir mer orangeröd. Lamellerna är tjocka, glesa och breda, först ljusgula men småningom orangegula. Foten är kraftig, ofta mer än centimetertjock, gulröd och tydligt fibrig med vitaktig bas. Andra röda vaxskivlingar, t.ex. blodvaxskivlingen H. coccinea, är mindre, har slätare fot och gul fotbas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för scharlakansvaxskivling

Länsvis förekomst och status för scharlakansvaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för scharlakansvaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En förr relativt vanlig art, som under de senaste decennierna minskat betydligt i takt med att gamla betes- och slåttermarker försvunnit. I Götaland och Svealand har den funnits lite varstans på lämpliga ställen. I Norrland verkar den ha varit betydligt ovanligare, men det beror kanske på att stora områden åtminstone förr var mykologiskt nästan helt outforskade. I Medelpad är arten funnen på flera ställen. Den är uppenbarligen mycket sällsynt i fjällnära områden. Utbredning och tendens är ungefär likartad i de övriga nordiska länderna, förutom i delar av Norge. Där tycks den fortfarande vara relativt vanlig, vilket säkerligen beror på att man i Norge har kvar utmarksbete och slåtter i större omfattning än hos oss. Arten förekommer spritt i mellersta och västra Europa, men sägs ha blivit ovanlig på senare år. Möjligen är den mer frekvent i alpområdet. Finns även i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrocyboideae  
  • Tribus
    Hygrocybeae  
  • Släkte
    Hygrocybe - hagvaxingar 
  • Art
    Hygrocybe punicea(Fr.:Fr.) P. Kumm. - scharlakansvaxskivling
    Synonymer
    scharlakansvaxing

En art som är typisk för magra, ogödslade naturbetes- och slåttermarker. Ibland kan den även uppträda på naken jord i skogsbryn och lundar och då på lite rikare mark. I USA sägs den växa i skog.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Igenväxning på grund av att hävden minskar eller upphör helt samt tillförsel av gödning är de främsta hoten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
De växtplatser med rik förekomst av scharlakansvaxskivling, som fortfarande finns kvar, bör bevaras genom fortsatt eller återupptagen hävd. Gödsling måste undvikas. Även röjning av enbuskar etc. kan på en del ställen vara önskvärt.
Utländska namn – NO: Skarlagenvokssopp, DK: Skarlagen-vokshat, FI: Punikkivahakas.

Boertmann, D. 1995. The genus Hygrocybe. Fungi of Northern Europe 1.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrocyboideae  
  • Tribus
    Hygrocybeae  
  • Släkte
    Hygrocybe - hagvaxingar 
  • Art
    Hygrocybe punicea, (Fr.:Fr.) P. Kumm. - scharlakansvaxskivling
    Synonymer
    scharlakansvaxing
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.