Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten jökelmossa

Organismgrupp Mossor Arctoa anderssonii
Liten jökelmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 2 cm höga, kompakta och gröna eller blåaktigt gröna tuvor. Bladen har en brett oval bas som löst omsluter stammen, och de smalnar gradvis av i en lång, smal bladspets som är slät. Honbladen är påtagligt längre än de övriga bladen. Nerven är smal, utlöpande och - sedd i tvärsnitt - saknar tjockväggiga celler. Bashörnscellerna är förstorade och bruna. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är oval, upprätt och som torr fårad. Den har en vid mynning med rödbruna, utspärrade peristomtänder. Kapselskaftet är mycket kort, upp till 1 mm långt, tjockt och gulfärgat. Eftersom honbladen är förstorade är kapslarna ofta dolda. Sporerna är 30-35 µm i diameter, och fint papillösa, och de mognar på sommaren. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Liten jökelmossa kan likna den närstående arten brun jökelmossa A. fulvella, men den arten har tandade blad, längre kapselskaft (3-7 mm långa) och mindre sporer (<25 µm i diameter). Liten jökelmossa har ibland behandlats som en varietet av A. fulvella.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten jökelmossa Observationer i  Sverige för liten jökelmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är endast känd från ett fåtal lokaler i Torne och Lule lappmarker i Sverige och från Opland i Norge. Den är även funnen på Island, Färöarna och Svalbard. Den har en cirkumpolär, arktisk utbredning och är även uppgiven från Jan Mayen, östra Sibirien samt arktiska Nordamerika och Grönland. Arten är rödlistad även i Norge och finns med på den europeiska rödlistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten förekommer på fuktig sandjord, stenblock o bergväggar av silikatsten. Den är mycket sällsynt högfjällsart, endast funnen i de norra fjälltrakterna och är ytterst ovanlig även i Norge. De kända förekomsterna är små och individfattiga. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (50-3600). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (8-800) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Liten jökelmossa växer på fuktig sandjord, på stenblock och bergväggar av silikatsten samt i klipp- och rasbranter i högalpin zon. På en lokal i Torne lappmark (Slåttatjåkko, ca 1120 m ö.h.) uppges den växa tillsammans med stor jökelmossa A. hyperborea på en fuktig klippavsats som översköljs av smältvatten från en högre belägen snölega i en nordsluttning (Townsend 1991). I Björkliden växer den i kanten av en fjällbäck tillsammans med bl.a. älvskapania Scapania subalpina.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Dicranales, Familj Rhabdoweisiaceae, Släkte Arctoa (jökelmossor), Art Arctoa anderssonii Wich. - liten jökelmossa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten förekommer på fuktig sandjord, stenblock o bergväggar av silikatsten. Den är mycket sällsynt högfjällsart, endast funnen i de norra fjälltrakterna och är ytterst ovanlig även i Norge. De kända förekomsterna är små och individfattiga. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (50-3600). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (8-800) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar upp till 2 cm höga, kompakta och gröna eller blåaktigt gröna tuvor. Bladen har en brett oval bas som löst omsluter stammen, och de smalnar gradvis av i en lång, smal bladspets som är slät. Honbladen är påtagligt längre än de övriga bladen. Nerven är smal, utlöpande och - sedd i tvärsnitt - saknar tjockväggiga celler. Bashörnscellerna är förstorade och bruna. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är oval, upprätt och som torr fårad. Den har en vid mynning med rödbruna, utspärrade peristomtänder. Kapselskaftet är mycket kort, upp till 1 mm långt, tjockt och gulfärgat. Eftersom honbladen är förstorade är kapslarna ofta dolda. Sporerna är 30-35 µm i diameter, och fint papillösa, och de mognar på sommaren. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Liten jökelmossa kan likna den närstående arten brun jökelmossa A. fulvella, men den arten har tandade blad, längre kapselskaft (3-7 mm långa) och mindre sporer (<25 µm i diameter). Liten jökelmossa har ibland behandlats som en varietet av A. fulvella.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten jökelmossa

Länsvis förekomst och status för liten jökelmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten jökelmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endast känd från ett fåtal lokaler i Torne och Lule lappmarker i Sverige och från Opland i Norge. Den är även funnen på Island, Färöarna och Svalbard. Den har en cirkumpolär, arktisk utbredning och är även uppgiven från Jan Mayen, östra Sibirien samt arktiska Nordamerika och Grönland. Arten är rödlistad även i Norge och finns med på den europeiska rödlistan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Rhabdoweisiaceae  
  • Släkte
    Arctoa - jökelmossor 
  • Art
    Arctoa anderssoniiWich. - liten jökelmossa

Liten jökelmossa växer på fuktig sandjord, på stenblock och bergväggar av silikatsten samt i klipp- och rasbranter i högalpin zon. På en lokal i Torne lappmark (Slåttatjåkko, ca 1120 m ö.h.) uppges den växa tillsammans med stor jökelmossa A. hyperborea på en fuktig klippavsats som översköljs av smältvatten från en högre belägen snölega i en nordsluttning (Townsend 1991). I Björkliden växer den i kanten av en fjällbäck tillsammans med bl.a. älvskapania Scapania subalpina.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppna gräsmarker, Vattendrag, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
De kända förekomsterna är små och fåtaliga. Förmodat dålig potential för långdistansspridning gör arten extra sårbar. Slitage orsakad av rörligt friluftsliv kan vara ett hot.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Arten bör eftersökas på lämpliga lokaler och dess ståndortskrav bättre dokumenteras. Med tanke på att arten är rödlistad i Europa bör den särskilt eftersökas på nya lokaler med lämpliga förutsättningar.
Lokalen i Torne lappmark upptäcktes av Uggla (1942). Eftersom materialet hade intermediärt utseende, med ovanligt långt sporkapselskaft, degraderades arten till varietet, Arctoa fulvella var. anderssonii, av Uggla och H. Persson i Uggla (1942). Arten behandlades som varietet även av Nyholm (1954), varför den kan vara förbisedd. Förekomsten i Torne lappmark har ifrågasatts (Rumsey 1990) och har utelämnats av Nyholm (1987). Townsend (1991) som återfunnit lokalen från Torne lappmark argumenterar dock övertygande för att det verkligen är Arctoa anderssonii som växer här.

Utländska namn - NO: Sveipjøkulmose, IS: Klettatoti.

Etymologi: anderssonii (lat.) = Eventuellt efter Nils Johan Andersson (1821-1880), svensk botaniker som samlade mossor under en världsomsegling 1851-1853.
Uttal: [Arktóa anderssóni]

KEY FACTS Shoots up to 2 cm long, forming compact, green or bluish-green tufts. Perichaetial leaves clearly larger than stem leaves, loosely sheathing the stem. Upper leaves from a broad base gradually tapering to a long fine apex. Alar cells brown, enlarged. Capsules common, erect, often immersed, striate with spreading reddish-brown peristome teeth when dry. Seta yellow, very short (up to 1 mm) and stout. Spores 30-35 µm, finely papillose. - Found in the high-alpine region, in screes and precipices inundated by melting snow. Grows on moist sand, silicate boulders and rock faces. A rare species, known from only a few Nordic localities.

Corley, M. F. V. 1979. Notes on some rare Dicranaceae. J. Bryol. 10: 383-386.

Hallingbäck, T. 2006. Arctoa anderssonii liten jökelmossa s. 270. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Rumsey, F. J. 1990. Additions to the bryophyte flora of the Torneträsk area, Swedish Lapland. J. Bryol. 16: 199-208.

Townsend, C. C. 1991. Arctoa anderssonii Witch. in Torneträsk Swedish Lapland. J. Bryol. 16: 647-648.

Uggla, W. R. 1942. Bryologiska strövtåg i Torne lappmark. Svensk Bot. Tidskr. 36: 394-395.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1998. Rev. Tomas Hallingbäck 2006. Uppdaterad av Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Rhabdoweisiaceae  
  • Släkte
    Arctoa - jökelmossor 
  • Art
    Arctoa anderssonii, Wich. - liten jökelmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1998. Rev. Tomas Hallingbäck 2006. Uppdaterad av Tomas Hallingbäck 2010.