Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgjohannesört

Organismgrupp Kärlväxter Hypericum humifusum
Dvärgjohannesört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgjohannesört är en två- till flerårig ört med upp till 20 cm långa, från basen greniga, nedliggande och endast i toppen uppböjda stjälkar. Dvärgexemplar kan dock växa mer eller mindre upprätt. Stjälkarna är trådsmala, högst 1 mm tjocka, runda eller med två smala lister. Bladen är avlångt ovala, upp till 1,5 cm långa och har svarta glandelprickar längs undersidans kanter. Åtminstone de övre bladen är genomskinligt punkterade. De 8–12 mm breda, ljusgula blommorna sitter ensamma i bladvecken eller i glesblommiga knippen. De övre blommorna kan någon gång vara 4-taliga. Kronbladen är lika långa eller endast något längre än foderbladen. Både kron- och foderblad har svarta, oskaftade eller kort skaftade glandler längs kanterna. Antalet ståndare är 15–20 (alla våra övriga Hypericum-arter har minst 30 ståndare). Blomningstiden är långt utdragen i tiden, från juni-september. Arten förökar sig med frön, som förefaller kunna behålla sin grobarhet i marken under lång tid.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgjohannesört Observationer i  Sverige för dvärgjohannesört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dvärgjohannesört är känd från södra Sveriges kusttrakter från Bohuslän till norra Kalmar län. Den växer i Skåne (30-tal lokaler), Halland (1) Blekinge (17) och Kalmar län (5-tal), Bohuslän (4) och Västergötland (2). I Jönköpings län och på Öland har den inte gått att återfinna under de senaste åren. I Danmark är dvärgjohannesört spridd över större delen av landet och betraktas inte som någon hotad art. I Norge är den endast känd från en plats, medan den i Finland endast är känd från adventivfynd. Dvärgjohannesört har sin huvudutbredning i västra och centrala Europa: från Irland och Portugal i väster till Ukraina och de västra delarna av Ryssland i öster, från mellersta Spanien och Italien i söder till Sydskandinavien i norr.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Spridda lokaler i södra delarna av landet, Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Västergötland, Bohuslän samt på Öland. Dvärgjohannesört växer oftast på lite fuktig, kalkfattig grusmark som trädor, vägkanter, grustag, körspår och ruderatmarker. Minskande beteshävd i sandiga gräsmarker samt ogräsbekämpning, höga gödselgivor, tätvuxna grödor, minskat trädesbruk och plantering av fd åkrar är allvarliga hot mot dvärgjohannesört. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (200-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (160-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Dvärgjohannesört växer oftast på fuktig, eller tidvis fuktig, kalkfattig grusmark med ett stört vegetationstäcke, sällan på mera humus- och näringsrika ställen. Växtplatserna är vanligtvis kraftigt kulturpåverkade och kan utgöras av trädor, dikes/vägkanter och grustag där arten uppträder som pionjärväxt. Arten förekommer också i naturbetesmark, där den är beroende av djurens tramp. Körspår och stigar på betesmarker, åkerkanter samt ruderatmarker vid industrier är andra biotoper där växten kan förekomma. Från andra delar av utbredningsområdet anges skogsgläntor som en vanlig biotop för dvärgjohannesört.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Hypericaceae (johannesörtsväxter), Släkte Hypericum (johannesörter), Art Hypericum humifusum L. - dvärgjohannesört Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Spridda lokaler i södra delarna av landet, Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Västergötland, Bohuslän samt på Öland. Dvärgjohannesört växer oftast på lite fuktig, kalkfattig grusmark som trädor, vägkanter, grustag, körspår och ruderatmarker. Minskande beteshävd i sandiga gräsmarker samt ogräsbekämpning, höga gödselgivor, tätvuxna grödor, minskat trädesbruk och plantering av fd åkrar är allvarliga hot mot dvärgjohannesört. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (200-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (160-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Dvärgjohannesört är en två- till flerårig ört med upp till 20 cm långa, från basen greniga, nedliggande och endast i toppen uppböjda stjälkar. Dvärgexemplar kan dock växa mer eller mindre upprätt. Stjälkarna är trådsmala, högst 1 mm tjocka, runda eller med två smala lister. Bladen är avlångt ovala, upp till 1,5 cm långa och har svarta glandelprickar längs undersidans kanter. Åtminstone de övre bladen är genomskinligt punkterade. De 8–12 mm breda, ljusgula blommorna sitter ensamma i bladvecken eller i glesblommiga knippen. De övre blommorna kan någon gång vara 4-taliga. Kronbladen är lika långa eller endast något längre än foderbladen. Både kron- och foderblad har svarta, oskaftade eller kort skaftade glandler längs kanterna. Antalet ståndare är 15–20 (alla våra övriga Hypericum-arter har minst 30 ståndare). Blomningstiden är långt utdragen i tiden, från juni-september. Arten förökar sig med frön, som förefaller kunna behålla sin grobarhet i marken under lång tid.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgjohannesört

Länsvis förekomst och status för dvärgjohannesört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgjohannesört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dvärgjohannesört är känd från södra Sveriges kusttrakter från Bohuslän till norra Kalmar län. Den växer i Skåne (30-tal lokaler), Halland (1) Blekinge (17) och Kalmar län (5-tal), Bohuslän (4) och Västergötland (2). I Jönköpings län och på Öland har den inte gått att återfinna under de senaste åren. I Danmark är dvärgjohannesört spridd över större delen av landet och betraktas inte som någon hotad art. I Norge är den endast känd från en plats, medan den i Finland endast är känd från adventivfynd. Dvärgjohannesört har sin huvudutbredning i västra och centrala Europa: från Irland och Portugal i väster till Ukraina och de västra delarna av Ryssland i öster, från mellersta Spanien och Italien i söder till Sydskandinavien i norr.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Hypericaceae - johannesörtsväxter 
  • Släkte
    Hypericum - johannesörter 
  • Art
    Hypericum humifusumL. - dvärgjohannesört

Dvärgjohannesört växer oftast på fuktig, eller tidvis fuktig, kalkfattig grusmark med ett stört vegetationstäcke, sällan på mera humus- och näringsrika ställen. Växtplatserna är vanligtvis kraftigt kulturpåverkade och kan utgöras av trädor, dikes/vägkanter och grustag där arten uppträder som pionjärväxt. Arten förekommer också i naturbetesmark, där den är beroende av djurens tramp. Körspår och stigar på betesmarker, åkerkanter samt ruderatmarker vid industrier är andra biotoper där växten kan förekomma. Från andra delar av utbredningsområdet anges skogsgläntor som en vanlig biotop för dvärgjohannesört.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Dvärgjohannesört är en liten, konkurrenssvag växt som förefaller obeständig på sina lokaler (på en lokal i betesmark i Bohuslän har arten funnits åtminstone 25 år). Dessa utgörs oftast av platser där marken störts genom mänsklig aktivitet. Om störningen upphör och lokalen växer igen försvinner arten. Detsamma gäller om hävden upphör på de betesmarker som hyser växten. På brukad åkermark är ogräsbekämpning, höga gödselgivor och tätvuxna grödor allvarliga hot mot dvärgjohannesört. Ändrat trädesbruk och plantering av fd åkrar har missgynnat arten och fått den att försvinna från en del lokaler där den tidigare varit talrik.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Kvarvarande lokaler för dvärgjohannesört får inte tillåtas växa igen. Fortsatt hävd av lokalerna som finns på betesmarker och en viss markstörning på vägkants- och ruderatlokalerna är nödvändig. I Skåne växer dvärgjohannesört i fyra naturreservat och i Stenshuvud nationalpark. På dessa platser är det viktigt att skötseln anpassas så att den gynnar denna art. På Drakamöllan och på Brösarps norra backar i östra Skåne har det ålderdomliga ambulerande åkerbruket i kombination med långa betade trädesperioder återupptagits för att man skall återskapa hotade växtmiljöer. Denna åtgärd har gynnat dvärgjohannesörten och kommer att vara viktig för växtens fortbestånd i området. En ny riklig förekomst av dvärgjohannesört upptäcktes vid Brösarp 1994. Denna hade uppkommit genom att fröreserven i marken aktiverats när den före detta åkern på nytt plöjdes upp för ca 5 år sedan. Då dvärgjohannesört uppträder på åkrar är det angeläget att åtminstone en kantzon undantas från ogräsbekämpning och alltför kraftig gödsling. Ett åtgärdsprogram för dvärgjohannesört (åkerogräs) ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Dvärgjohannesört är fridlyst. Utländska namn – NO: Dvergpericum, DK: Dværg-Perikon, FI: Matalakuisma, GB: Trailing St John´s-wort.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands Botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Anonym 1994. Årets fynd: Dvärgjohannesört Hypericum humifusum på Torsö. Calluna 11 (2): 8.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Bergqvist, S. & Blomgren, E. 1994. Sotenäsets flora. Lund.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Køie, A. 1939. Hypericaceernes Udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 45: 59–72.

Mattiasson, G. 1995. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1994. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1995 (1): 28–60.

Rühling, Å. 1997. Floran i Oskarshamns kommun. Lund.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2):1–49.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Hypericaceae - johannesörtsväxter 
  • Släkte
    Hypericum - johannesörter 
  • Art
    Hypericum humifusum, L. - dvärgjohannesört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.