Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  flodtagging

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Peniophorella echinocystis
Flodtagging Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Flodtagging är en tunn och mjuk, vitaktig skinnsvamp. Fruktkroppen är glest besatt med små taggar. Sporerna är långa, cylindriska, svagt böjda och med en oljerik protoplasma. I hymeniet finns dels enkla, cylindriska cystider dels s.k. echinocyster som är klotformiga, taggiga celler som sitter på korta sidogrenar. De senare observeras lättast om preparatet färgas in med bomullsblått. Till det yttre liknar flodtagging många andra skinnsvampar och måste därför mikroskoperas för säker bestämning. Kombinationen av taggigt hymenium, stora sporer och echinocyster gör dock arten lätt att bestämma.
Utbredning
Länsvis förekomst för flodtagging Observationer i  Sverige för flodtagging
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sällsynt art funnen på två lokaler i Sverige. Den är beskriven på material från naturreservatet Rya skog, Göteborg, taget 1947. Den andra fyndplatsen ligger i Uppland och materialet insamlades 1949. Övriga europeiska fynd är från Frankrike, Tyskland och Schweiz. I USA har den hittats i staterna Florida och New York. Det finns dessutom en rapport från Brasilien. Typlokalen återbesöktes 1986 och arten kunde då återfinnas.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare i murken ved av lövträd, t.ex. alm, ask och ek i fuktig örtrik ädellövskog. Känd från en aktuell lokal i landet, Rya skog i Göteborg. Status och hotbild oklar, men uppenbarligen mycket sällsynt. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Samtliga fynd är från lövskog och ved av lövträd. I de fall substratet kunnat bestämmas har det utgjorts av kastanj (Frankrike), sälg (Tyskland), lind (Schweiz) och palmettopalm (Florida). Typlokalen är en fuktig lövskog vid stranden av Göta älv. Samma växtförhållanden råder på de tyska lokalerna som ligger vid floden Rhen. Flodtagging är troligen en sydlig art med utpostlokaler i Norden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Hymenochaetales, genera incertae sedis, Släkte Peniophorella, Art Peniophorella echinocystis (J. Erikss. & Å. Strid) K.H. Larss. - flodtagging Synonymer Hyphoderma echinocystis J. Erikss. & Å. Strid in J. Erikss. & Ryvarden

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare i murken ved av lövträd, t.ex. alm, ask och ek i fuktig örtrik ädellövskog. Känd från en aktuell lokal i landet, Rya skog i Göteborg. Status och hotbild oklar, men uppenbarligen mycket sällsynt. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Flodtagging är en tunn och mjuk, vitaktig skinnsvamp. Fruktkroppen är glest besatt med små taggar. Sporerna är långa, cylindriska, svagt böjda och med en oljerik protoplasma. I hymeniet finns dels enkla, cylindriska cystider dels s.k. echinocyster som är klotformiga, taggiga celler som sitter på korta sidogrenar. De senare observeras lättast om preparatet färgas in med bomullsblått. Till det yttre liknar flodtagging många andra skinnsvampar och måste därför mikroskoperas för säker bestämning. Kombinationen av taggigt hymenium, stora sporer och echinocyster gör dock arten lätt att bestämma.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för flodtagging

Länsvis förekomst och status för flodtagging baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för flodtagging

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sällsynt art funnen på två lokaler i Sverige. Den är beskriven på material från naturreservatet Rya skog, Göteborg, taget 1947. Den andra fyndplatsen ligger i Uppland och materialet insamlades 1949. Övriga europeiska fynd är från Frankrike, Tyskland och Schweiz. I USA har den hittats i staterna Florida och New York. Det finns dessutom en rapport från Brasilien. Typlokalen återbesöktes 1986 och arten kunde då återfinnas.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Peniophorella  
  • Art
    Peniophorella echinocystis(J. Erikss. & Å. Strid) K.H. Larss. - flodtagging
    Synonymer
    Hyphoderma echinocystis J. Erikss. & Å. Strid in J. Erikss. & Ryvarden

Samtliga fynd är från lövskog och ved av lövträd. I de fall substratet kunnat bestämmas har det utgjorts av kastanj (Frankrike), sälg (Tyskland), lind (Schweiz) och palmettopalm (Florida). Typlokalen är en fuktig lövskog vid stranden av Göta älv. Samma växtförhållanden råder på de tyska lokalerna som ligger vid floden Rhen. Flodtagging är troligen en sydlig art med utpostlokaler i Norden.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Typlokalen är hårt kringskuren av industriområden och för liten för att på sikt kunna bära upp en livskraftig population av arten. Fuktiga lövskogar och översvämningsskogar har minskat kraftigt genom uppodling, utdikning och exploatering.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Typlokalen bör inventeras ytterligare för att om möjligt fastställa populationens storlek. Arten bör dessutom eftersökas på liknande lokaler i södra Sverige. Om arten återfinns bör flyttning övervägas som ett sätt att minska den akuta utrotningsrisken.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1974. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 3. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Peniophorella  
  • Art
    Peniophorella echinocystis, (J. Erikss. & Å. Strid) K.H. Larss. - flodtagging
    Synonymer
    Hyphoderma echinocystis J. Erikss. & Å. Strid in J. Erikss. & Ryvarden
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.