Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  eremitskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hyphoderma orphanellum
Eremitskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Eremitskinn är en tunn, vaxartad skinnsvamp med gråvit till gulbeige färg. Den har elliptiska sporer och karakteristiska cystider av två slag. Dels finns utskjutande, smalt koniska cystider med en huvudlikt avrundad (kapitat) topp, dels finns det smala, hyfliknande organ med en skida av kristaller. De senare kan vara svåra att observera. Om dessa karaktärer har noterats kan arten inte förväxlas med någon annan. Kapitata cystider finns hos många arter. I Hyphoderma finns de hos den mycket vanliga arten narrskinn (Hyphoderma praetermissum) som skiljer sig från eremitskinn genom att även ha andra slag av cystider. De kapitata cystiderna finns också hos knoppskinn (Hyphoderma capitatum) som dock saknar söljor på hyferna.
Utbredning
Länsvis förekomst för eremitskinn Observationer i  Sverige för eremitskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är påträffad fyra gånger i Sverige, dels på Gotland 1984 och dels i Västergötland 1971, 1981 och 1982. Från Norge föreligger ett fynd. Också i övriga Europa är arten mycket sällsynt och med säkerhet bara påträffad enstaka gånger i Tyskland, Holland, Frankrike och Spanien. Eremitskinn är aldrig rapporterad från någon annan del av världen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare i liggande stammar och murken ved av barrträd, asp, al och björk. Funnen i fuktig barr- och lövskog, bl.a. i bäckraviner och myrkanter. Endast 3 kända lokaler i landet: Halle- och Hunneberg i Västergötland. Total population i landet liten. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (50-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (3-200). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Eremitskinn växer på såväl barrved som lövved. De nordiska lokalerna är alla från fuktiga platser som bäckraviner och myrkanter men kan i övrigt ha mycket olika karaktär. På Hunneberg (1981) växer svampen på en myrholme dominerad av tall och björk medan den på Halleberg (1982) växer i en ängsgranskog med stort inslag av lövträd och hassel. De franska fynden uppges härstamma från fuktig tallskog. De flesta kända fynd är från västliga, oceaniskt influerade områden i Europa.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Hyphodermataceae, Släkte Hyphoderma, Art Hyphoderma orphanellum (Bourdot & Galzin) Donk - eremitskinn Synonymer Peniophora orphanella Bourdot & Galzin

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare i liggande stammar och murken ved av barrträd, asp, al och björk. Funnen i fuktig barr- och lövskog, bl.a. i bäckraviner och myrkanter. Endast 3 kända lokaler i landet: Halle- och Hunneberg i Västergötland. Total population i landet liten. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (50-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (3-200). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Eremitskinn är en tunn, vaxartad skinnsvamp med gråvit till gulbeige färg. Den har elliptiska sporer och karakteristiska cystider av två slag. Dels finns utskjutande, smalt koniska cystider med en huvudlikt avrundad (kapitat) topp, dels finns det smala, hyfliknande organ med en skida av kristaller. De senare kan vara svåra att observera. Om dessa karaktärer har noterats kan arten inte förväxlas med någon annan. Kapitata cystider finns hos många arter. I Hyphoderma finns de hos den mycket vanliga arten narrskinn (Hyphoderma praetermissum) som skiljer sig från eremitskinn genom att även ha andra slag av cystider. De kapitata cystiderna finns också hos knoppskinn (Hyphoderma capitatum) som dock saknar söljor på hyferna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för eremitskinn

Länsvis förekomst och status för eremitskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för eremitskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är påträffad fyra gånger i Sverige, dels på Gotland 1984 och dels i Västergötland 1971, 1981 och 1982. Från Norge föreligger ett fynd. Också i övriga Europa är arten mycket sällsynt och med säkerhet bara påträffad enstaka gånger i Tyskland, Holland, Frankrike och Spanien. Eremitskinn är aldrig rapporterad från någon annan del av världen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Hyphodermataceae  
  • Släkte
    Hyphoderma  
  • Art
    Hyphoderma orphanellum(Bourdot & Galzin) Donk - eremitskinn
    Synonymer
    Peniophora orphanella Bourdot & Galzin

Eremitskinn växer på såväl barrved som lövved. De nordiska lokalerna är alla från fuktiga platser som bäckraviner och myrkanter men kan i övrigt ha mycket olika karaktär. På Hunneberg (1981) växer svampen på en myrholme dominerad av tall och björk medan den på Halleberg (1982) växer i en ängsgranskog med stort inslag av lövträd och hassel. De franska fynden uppges härstamma från fuktig tallskog. De flesta kända fynd är från västliga, oceaniskt influerade områden i Europa.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
Arten är sällsynt och hotas främst av att fuktiga skogar dikas ut och att tillgången på död ved minskar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Arten bör eftersökas ytterligare på lokalerna i Västergötland för att om möjligt kunna bedöma populationens storlek. Fler, små områden bör lämnas till fri utveckling. Dikning och körning med skogsmaskiner i fuktstråk och bäckdalar bör undvikas.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1975. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 3. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Hyphodermataceae  
  • Släkte
    Hyphoderma  
  • Art
    Hyphoderma orphanellum, (Bourdot & Galzin) Donk - eremitskinn
    Synonymer
    Peniophora orphanella Bourdot & Galzin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.