Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sylknotterskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hypochnicium cymosum
Sylknotterskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sylknotterskinn är en mycket tunn och oansenlig skinnsvamp. Den kan iakttas som ett skimmer på murken ved men blir vid torkning nästan osynlig. I mikroskop är arten mycket karakteristisk. Den har gott om långa, spetsiga, tjockväggiga cystider och små, nästa runda, tjockväggiga sporer. Spetsiga cystider och runda sporer finns också hos alla arter i släktet Subulicium. Skillnaden ligger i att arterna i Subulicium saknar söljor på hyferna och har tunnväggiga sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för sylknotterskinn Observationer i  Sverige för sylknotterskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
H. cymosum är funnen en gång i västra Småland och två gånger i västra Västergötland. I mellersta och norra Norge finns tre kända lokaler. Den är mycket sällsynt även i resten av världen och i Europa bara känd från Polen och Tyskland. Det finns ett par fynd från Nordamerika, likaledes ett par från Sydamerika och ett från Tanzania. Två av de svenska lokalerna är naturreservat.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare i starkt murken ved på stockar och stubbar av barrträd i frisk-fuktig barrskog. Föredrar skuggiga och fuktiga miljöer och förekommer främst i bäckdalar och nordsluttningar. 2 kända aktuella lokaler i landet: Moens urskog i Småland, och Klippan NR i Västergötland. Status oklar men uppenbarligen mycket sällsynt. Arten har en västlig utbredning. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (20-500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (2-50). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Denna art växer hos oss på starkt multnade stockar och stubbar av barrved. Den tycks föredra skuggiga och fuktiga bestånd, t.ex. bäckdalar, nordsluttningar och täta naturskogar. Artens utbredning i Norden har en västlig, oceanisk prägel.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporales, genera incertae sedis, Släkte Hypochnicium, Art Hypochnicium cymosum (D. P. Rogers & H. S. Jacks.) K. H. Larss. & Hjortstam - sylknotterskinn Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare i starkt murken ved på stockar och stubbar av barrträd i frisk-fuktig barrskog. Föredrar skuggiga och fuktiga miljöer och förekommer främst i bäckdalar och nordsluttningar. 2 kända aktuella lokaler i landet: Moens urskog i Småland, och Klippan NR i Västergötland. Status oklar men uppenbarligen mycket sällsynt. Arten har en västlig utbredning. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (20-500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (2-50). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Sylknotterskinn är en mycket tunn och oansenlig skinnsvamp. Den kan iakttas som ett skimmer på murken ved men blir vid torkning nästan osynlig. I mikroskop är arten mycket karakteristisk. Den har gott om långa, spetsiga, tjockväggiga cystider och små, nästa runda, tjockväggiga sporer. Spetsiga cystider och runda sporer finns också hos alla arter i släktet Subulicium. Skillnaden ligger i att arterna i Subulicium saknar söljor på hyferna och har tunnväggiga sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sylknotterskinn

Länsvis förekomst och status för sylknotterskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sylknotterskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



H. cymosum är funnen en gång i västra Småland och två gånger i västra Västergötland. I mellersta och norra Norge finns tre kända lokaler. Den är mycket sällsynt även i resten av världen och i Europa bara känd från Polen och Tyskland. Det finns ett par fynd från Nordamerika, likaledes ett par från Sydamerika och ett från Tanzania. Två av de svenska lokalerna är naturreservat.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Hypochnicium  
  • Art
    Hypochnicium cymosum(D. P. Rogers & H. S. Jacks.) K. H. Larss. & Hjortstam - sylknotterskinn

Denna art växer hos oss på starkt multnade stockar och stubbar av barrved. Den tycks föredra skuggiga och fuktiga bestånd, t.ex. bäckdalar, nordsluttningar och täta naturskogar. Artens utbredning i Norden har en västlig, oceanisk prägel.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas främst av bristen på lämpliga biotoper emedan naturskogar med lång kontinuitet är ovanliga i sydvästra Sverige.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Kända lokaler måste återbesökas. Finns arten kvar måste vid behov växtmiljön säkras så att arten kan fortleva. Inventeringar bör genomföras i områden med äldre barrskog i sydvästra Sverige. För att på sikt klarar artens fortlevnad är det angeläget att identifiera ytterligare bestånd av barrskog med hög biodiversitet i södra Sverige och att skydda dessa, även om de har liten areal.

Hjortstam, K. & Larsson, K.-H. 1977. Notes on Corticiaceae (Basidiomycetes). Mycotaxon 5: 475–480

Jackson, H.S. 1948. Studies of Canadian Thelephoraceae. I. Some new species of Peniophora. Canadian Journal of Research C, 26: 128–139.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Hypochnicium  
  • Art
    Hypochnicium cymosum, (D. P. Rogers & H. S. Jacks.) K. H. Larss. & Hjortstam - sylknotterskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.