Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  pälsticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Inonotus hispidus
Pälsticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Pälsticka är en ticka med ettårig fruktkropp. Som ung är den kuddformad med bred, brungulaktig tillväxtzon, som äldre konsolformad, trekantig i snitt och med brett vidväxt bas, vanligen 10–25 cm bred och upp till 10 cm tjock vid basen. Översidan saknar zonering, är först gulbrun till ljusbrun och tomentös (sammetshårig), senare mörkbrun och borsthårig. Undersidan är först ljusbrun med en del stora vätskedroppar från gropar i porlagrets yta, senare mörkbrun. Porerna är kantiga och tunnväggiga. Som färsk är svampen köttig och tung, som torr ganska hård. Fjolårets brunsvarta fruktkroppar sitter ofta kvar på trädet.
Utbredning
Länsvis förekomst för pälsticka Observationer i  Sverige för pälsticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är pälstickan vanligast på Öland och Gotland, där den förekommer på ett flertal lokaler. Den är sällsynt på fastlandet och funnen i mer eller mindre kustnära områden i Skåne, Småland, Östergötland, Västergötland och Bohuslän. Arten är mycket sällsynt i Danmark och funnen på en lokal i Finland. I Norge är pälsticka bara känd från Sogndal och Leikanger i Sogn og Fjordane men är där funnen på många träd, främst ask. Svampen är ej rapporterad från de baltiska staterna. Den är vitt spridd från Storbritannien i väst genom Centraleuropa samt även känd från Nordafrika, Syrien, Pakistan, Indien, Centralasien och Nordamerika. Arten är rödlistad i alla de skandinaviska länderna samt i Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3ce; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i stammar av gamla, levande lövträd, särskilt ask och lundalm, men även apel, lind och oxel. Växer huvudsakligen i alm- och askskog samt hagmark, löväng, gårdsmark och allé. En tydligt värmegynnad art med sydostlig utbredning. En iögonfallande, väl känd art, eftersökt bl.a. genom NBI. Förekommer huvudsakligen på Gotland och Öland, och fynden på fastlandet är få. Två av artens viktigaste värdträd, alm och ask, minskar p.g.a. almsjukan och askskottssjukan. Almsjukan han nu nått Gotland och framtidsutsikterna för artens fortlevnad i landet bedöms därför sämre än tidigare. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (100-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (664-4000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A3ce; C1).
Ekologi
I Sverige växer pälstickan främst på ask och lundalm men är även funnen på bl.a. apel, lind och oxel. Den förekommer både på skadade och till synes friska träd i lövängar, hagar och vid vägkanter. Den är en sommar- och höstsvamp.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· aplar
· aplar
· ask
· ask
· lundalm
· lundalm
· oxel
· oxel
· skogsalm
· skogsalm
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Hymenochaetaceae, Släkte Inonotus, Art Inonotus hispidus (Bull. : Fr.) P. Karst. - pälsticka Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3ce; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i stammar av gamla, levande lövträd, särskilt ask och lundalm, men även apel, lind och oxel. Växer huvudsakligen i alm- och askskog samt hagmark, löväng, gårdsmark och allé. En tydligt värmegynnad art med sydostlig utbredning. En iögonfallande, väl känd art, eftersökt bl.a. genom NBI. Förekommer huvudsakligen på Gotland och Öland, och fynden på fastlandet är få. Två av artens viktigaste värdträd, alm och ask, minskar p.g.a. almsjukan och askskottssjukan. Almsjukan han nu nått Gotland och framtidsutsikterna för artens fortlevnad i landet bedöms därför sämre än tidigare. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (100-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (664-4000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A3ce; C1).
Pälsticka är en ticka med ettårig fruktkropp. Som ung är den kuddformad med bred, brungulaktig tillväxtzon, som äldre konsolformad, trekantig i snitt och med brett vidväxt bas, vanligen 10–25 cm bred och upp till 10 cm tjock vid basen. Översidan saknar zonering, är först gulbrun till ljusbrun och tomentös (sammetshårig), senare mörkbrun och borsthårig. Undersidan är först ljusbrun med en del stora vätskedroppar från gropar i porlagrets yta, senare mörkbrun. Porerna är kantiga och tunnväggiga. Som färsk är svampen köttig och tung, som torr ganska hård. Fjolårets brunsvarta fruktkroppar sitter ofta kvar på trädet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för pälsticka

Länsvis förekomst och status för pälsticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för pälsticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är pälstickan vanligast på Öland och Gotland, där den förekommer på ett flertal lokaler. Den är sällsynt på fastlandet och funnen i mer eller mindre kustnära områden i Skåne, Småland, Östergötland, Västergötland och Bohuslän. Arten är mycket sällsynt i Danmark och funnen på en lokal i Finland. I Norge är pälsticka bara känd från Sogndal och Leikanger i Sogn og Fjordane men är där funnen på många träd, främst ask. Svampen är ej rapporterad från de baltiska staterna. Den är vitt spridd från Storbritannien i väst genom Centraleuropa samt även känd från Nordafrika, Syrien, Pakistan, Indien, Centralasien och Nordamerika. Arten är rödlistad i alla de skandinaviska länderna samt i Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetaceae  
  • Släkte
    Inonotus  
  • Art
    Inonotus hispidus(Bull. : Fr.) P. Karst. - pälsticka

I Sverige växer pälstickan främst på ask och lundalm men är även funnen på bl.a. apel, lind och oxel. Den förekommer både på skadade och till synes friska träd i lövängar, hagar och vid vägkanter. Den är en sommar- och höstsvamp.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· lundalm - Ulmus minor (Viktig)
· oxel - Sorbus intermedia (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Avverkning av värdträd och olikåldriga bestånd av ask och lundalm minskar artens möjligheter att överleva.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Värdträd samt olikåldriga träd av främst ask, lundalm men även apel och oxel måste sparas på svampens växtplatser. Alla lokaler utanför Öland och Gotland bör skyddas. Lokalen i Västergötland är belägen i ett naturreservat, och värdträdet, en apel, måste här särskilt bevaras.
Utländska namn – NO: Pelskjuke, DK: Børstehåret spejlporesvamp, FI: Mokkakääpä.

Aas, O. & Gaarder, G. 1993. Pelsekjuke, Inonotus hispidus, i Noreg. Blyttia 51: 171–173

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävet Suomessa (Threatened polypores in Finland). Helsinki

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetaceae  
  • Släkte
    Inonotus  
  • Art
    Inonotus hispidus, (Bull. : Fr.) P. Karst. - pälsticka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997.