Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spjutsporre

Organismgrupp Kärlväxter Kickxia elatine
Spjutsporre Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Spjutsporre är en ettårig, vårgroende lejongapsväxt med vek, nedliggande, från basen ofta grenig, 1–4 dm lång, något glandelhårig stjälk. Bladen sitter strödda och är smalt hjärtlika eller spetsigt äggrunda, de övre oftast spjutlika och med utstående basflikar. Bladskaften är ungefär hälften så långa som bladskivorna. Blommor sitter ensamma i bladvecken på tunna, 7–10 mm långa skaft. Den med sporre försedda blomman är tvåläppig, omkring 1 cm lång och gulaktig med violett överläpp. Frukten utgörs av en nästan klotrund, halvcentimeterlång kapsel, som öppnar sig med porer.
Utbredning
Länsvis förekomst för spjutsporre Observationer i  Sverige för spjutsporre
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Spjutsporre har påträffats i Sverige sedan 1807. Den är nu känd på ett fåtal lokaler i sydvästra Skåne och ett antal lokaler på Gotland. På Öland rapporterades den först 1960 och har sedan dess funnits på tre lokaler men finns i dagsläget endast på en lokal. Mer eller mindre tillfälliga, enstaka fynd av växten har gjorts i Blekinge, Småland, Västergötland, Östergötland, Västmanland, Gästrikland, Hälsingland och Medelpad. I Danmark förekommer den tämligen allmänt i de sydöstra delarna, från Norge och Finland har enstaka, tillfälliga förekomster rapporterats. Tyngdpunkten av utbredningen är Centraleuropa, men förekomster finns även i Sydeuropa, Västasien och Nordafrika. Den är införd i Etiopen, Nordamerika, södra Australien och Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer i Skåne samt på Öland och Gotland. Spjutsporre förekommer framförallt i åkrar med kalkhaltig ler- och sandjord. Den konkurreras ut av täta grödor eller vegetation som sluter sig. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (250-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12636 km² och förekomstarean (AOO) till 156 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Det skattade värdet för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Spjutsporre förekommer framför allt i åkrar med kalkhaltig ler- eller sandjord. Den fördrar även fuktiga, dåligt genomluftade jordar, men vill ha öppen mark. Stundom växer den även på skräpmark, vilket speciellt gäller de nordliga lokalerna. Frögroningen kommer troligen igång relativt sent på sommaren. Varma höstar är en förutsättning för rik fröbildning.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Plantaginaceae (grobladsväxter), Släkte Kickxia (spjutsporrar), Art Kickxia elatine (L.) Dumort. - spjutsporre Synonymer Linaria elatine (L.) Mill., Spjutsporreblomma

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer i Skåne samt på Öland och Gotland. Spjutsporre förekommer framförallt i åkrar med kalkhaltig ler- och sandjord. Den konkurreras ut av täta grödor eller vegetation som sluter sig. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (250-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12636 km² och förekomstarean (AOO) till 156 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Det skattade värdet för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Spjutsporre är en ettårig, vårgroende lejongapsväxt med vek, nedliggande, från basen ofta grenig, 1–4 dm lång, något glandelhårig stjälk. Bladen sitter strödda och är smalt hjärtlika eller spetsigt äggrunda, de övre oftast spjutlika och med utstående basflikar. Bladskaften är ungefär hälften så långa som bladskivorna. Blommor sitter ensamma i bladvecken på tunna, 7–10 mm långa skaft. Den med sporre försedda blomman är tvåläppig, omkring 1 cm lång och gulaktig med violett överläpp. Frukten utgörs av en nästan klotrund, halvcentimeterlång kapsel, som öppnar sig med porer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spjutsporre

Länsvis förekomst och status för spjutsporre baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spjutsporre

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Spjutsporre har påträffats i Sverige sedan 1807. Den är nu känd på ett fåtal lokaler i sydvästra Skåne och ett antal lokaler på Gotland. På Öland rapporterades den först 1960 och har sedan dess funnits på tre lokaler men finns i dagsläget endast på en lokal. Mer eller mindre tillfälliga, enstaka fynd av växten har gjorts i Blekinge, Småland, Västergötland, Östergötland, Västmanland, Gästrikland, Hälsingland och Medelpad. I Danmark förekommer den tämligen allmänt i de sydöstra delarna, från Norge och Finland har enstaka, tillfälliga förekomster rapporterats. Tyngdpunkten av utbredningen är Centraleuropa, men förekomster finns även i Sydeuropa, Västasien och Nordafrika. Den är införd i Etiopen, Nordamerika, södra Australien och Nya Zeeland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Plantaginaceae - grobladsväxter 
  • Släkte
    Kickxia - spjutsporrar 
  • Art
    Kickxia elatine(L.) Dumort. - spjutsporre
    Synonymer
    Linaria elatine (L.) Mill.
    Spjutsporreblomma

Spjutsporre förekommer framför allt i åkrar med kalkhaltig ler- eller sandjord. Den fördrar även fuktiga, dåligt genomluftade jordar, men vill ha öppen mark. Stundom växer den även på skräpmark, vilket speciellt gäller de nordliga lokalerna. Frögroningen kommer troligen igång relativt sent på sommaren. Varma höstar är en förutsättning för rik fröbildning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Ogräsmedel och gödsling påverkar förmodligen förekomsterna negativt. Kyligt och regnigt höstklimat hindrar att fröna mognar i tillräcklig mängd för populationens bestånd. Den konkurreras ut av täta grödor eller vegetation som sluter sig. Möjligen kan den ökade trenden med höstsäd utgöra ett hot mot arten. Den verkar trivas i stubbåkrar och kan blomma till sent in på hösten.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Där arten förekommer som åkerogräs bör man undvika gödsling och ogräsbekämpningsmedel samt alltför kraftig konkurrens av grödor, något som skulle kunna realiseras åtminstone i åkrarnas ytterkanter. Eftersom arten får möjlighet till sen fruktsättning i stubbåkrar, bör man undvika att plöja dem för tidigt. På tillfälliga skräpmarkslokaler bör igenväxning förhindras, även om chanserna till fortlevnad på sådana lokaler inte är så stora. Ett åtgärdsprogram för spjutsporre (åkerogräs) ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Spjutsporre bör övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Spjutsporre är fridlyst. Arten är ett till Sverige relativt sent inkommet åkerogräs, som bara lokalt blivit bofast. Utländska namn – NO: Spydtorskemunn, DK: Spydbladet Torskemund, FI: Keihäsnielukukka, GB: Sharp-leaved Fluellen.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Hylander, N. 1970. Prima loca plantarum vascularium sueciae. Svensk Bot. Tidskr. 64. Supplement. Jessen, K. & Lind, J. 1922–1923. Det Danske Markukrudts Historie. Det kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter, naturv. og mathem. Afd. 8 Række. VIII. Köbenhavn.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Mattiasson, G. 2006. Skånes hotade åkerogräs. Bot. Not. 139 (3): 11-21.

Olsson, K.-A. & Tyler, T. 2001. Skånes rödlistade kärlväxter i ett historiskt perspektiv. Bot. Not. 134 (2): 1–21.

Pedersen, A. 1963. Scrophulariaceernes og Orobanchaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 59: 1–140.

Petersson, J. 1989. Nyheter i Gotlands flora 1988. Rindi 9: 3–15.

Petersson, J. 1990. Nyheter i Gotlands flora 1989. Rindi 10: 4–13.

Petersson, J. 1998. Hotade växter på Gotland. Del 1: Försvunna och akut hotade arter. Rindi 18: 4–43.

Svensson, R. 2006. Inventering av åkerogräs på Gotland 8-14 juli 2005. Länsstyrelsen Gotlands län. Rapporter om natur och miljö - nr 2006:4.

Svensson, R. & Wigren, M. 1983. Åkerogräsfloran 1958 och 1980 i några västskånska socknar. Svensk Bot. Tidskr. 77: 241–257.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1993. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Plantaginaceae - grobladsväxter 
  • Släkte
    Kickxia - spjutsporrar 
  • Art
    Kickxia elatine, (L.) Dumort. - spjutsporre
    Synonymer
    Linaria elatine (L.) Mill.
    Spjutsporreblomma
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1993. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.