Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  västlig fingerfliksmossa

Organismgrupp Mossor Kurzia trichoclados
Västlig fingerfliksmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Västlig fingerfliksmossa är en liten bladlevermossa, som växer i rena, gröna till gulbruna, förhållandevis stora bestånd. De enskilda trådsmala skotten blir upp till fyra cm långa och trådsmala. De mycket små, glest sittande bladen har oftast fyra flikar, vilka bara är 1-2 celler breda. Sterila skott av fingerfliksmossor är omöjliga att bestämma till art, men ofta hittar man små hanknoppar eller honknoppar med svepen. Dessa skyddas av speciella blad som har ett artspecifikt utseende. Svepet hos västlig fingerfliksmossa har encelliga tänder i mynningen till skillnad från de övriga nordiska arterna som har flercelliga cilier.
Utbredning
Länsvis förekomst för västlig fingerfliksmossa Observationer i  Sverige för västlig fingerfliksmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har hittats på fyra lokaler i tre kanjondalar vid Fulufjället i Dalarna och på sex lokaler i Jämtland. Lokalerna i Dalarna upptäcktes 1996 och ligger inom ett naturreservat. Arten har eftersökts på två av de jämtländska lokalerna utan resultat. Ingen av lokalerna i Jämtland är skyddade. Ett gammalt fynd från Sydkoster i Bohuslän har visat sig tillhöra den närstående K. sylvatica. Mossan har en västlig utbredning och är därför vanligare i Norge och förekommer där norrut till Troms fylke. Arten saknas i Finland och Danmark, men förekommer i oceaniska delar av Europa. Den har hittats i bergstrakter i Central- och Sydeuropa och dessutom i British Columbia i Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa samt finns med på den europeiska rödlistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Västlig fingerfliksmossa är känd från ett fåtal lokaler i Sverige. Hälften av dessa är aktuella och med liten förekomstarea. Arten är mycket känslig för uttorkning. Den har eftersökts på två av lokalerna (Handöl och Håckerströmmen) men utan resultat. Här kan arten ha försvunnit p g a vattenreglering som lett till att vattenfall försvunnit. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (20-1200). Antalet lokalområden i landet skattas till 5. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 120 (250-17000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (20-500) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Mossan växer på humus på och i sprickor av sura klippor och block i rasbranter och kanjondalar med hög luftfuktighet. I Dalarna hittades den från fjällnära granskog ända upp i lågalpin zon på kalfjället. Den växte där tillsammans med andra exklusiva västliga arter som svanklipptuss Cynodontium gracilescens skuggmossa Dicranodontium denudatum i nära anslutning till vattenfall och annat hastigt rinnande vatten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Lepidoziaceae, Släkte Kurzia (fingerfliksmossor), Art Kurzia trichoclados (K. Müll.) Grolle - västlig fingerfliksmossa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Västlig fingerfliksmossa är känd från ett fåtal lokaler i Sverige. Hälften av dessa är aktuella och med liten förekomstarea. Arten är mycket känslig för uttorkning. Den har eftersökts på två av lokalerna (Handöl och Håckerströmmen) men utan resultat. Här kan arten ha försvunnit p g a vattenreglering som lett till att vattenfall försvunnit. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (20-1200). Antalet lokalområden i landet skattas till 5. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 120 (250-17000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (20-500) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Västlig fingerfliksmossa är en liten bladlevermossa, som växer i rena, gröna till gulbruna, förhållandevis stora bestånd. De enskilda trådsmala skotten blir upp till fyra cm långa och trådsmala. De mycket små, glest sittande bladen har oftast fyra flikar, vilka bara är 1-2 celler breda. Sterila skott av fingerfliksmossor är omöjliga att bestämma till art, men ofta hittar man små hanknoppar eller honknoppar med svepen. Dessa skyddas av speciella blad som har ett artspecifikt utseende. Svepet hos västlig fingerfliksmossa har encelliga tänder i mynningen till skillnad från de övriga nordiska arterna som har flercelliga cilier.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för västlig fingerfliksmossa

Länsvis förekomst och status för västlig fingerfliksmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för västlig fingerfliksmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har hittats på fyra lokaler i tre kanjondalar vid Fulufjället i Dalarna och på sex lokaler i Jämtland. Lokalerna i Dalarna upptäcktes 1996 och ligger inom ett naturreservat. Arten har eftersökts på två av de jämtländska lokalerna utan resultat. Ingen av lokalerna i Jämtland är skyddade. Ett gammalt fynd från Sydkoster i Bohuslän har visat sig tillhöra den närstående K. sylvatica. Mossan har en västlig utbredning och är därför vanligare i Norge och förekommer där norrut till Troms fylke. Arten saknas i Finland och Danmark, men förekommer i oceaniska delar av Europa. Den har hittats i bergstrakter i Central- och Sydeuropa och dessutom i British Columbia i Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa samt finns med på den europeiska rödlistan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Lepidoziaceae  
  • Underfamilj
    Lepidozioideae  
  • Släkte
    Kurzia - fingerfliksmossor 
  • Art
    Kurzia trichoclados(K. Müll.) Grolle - västlig fingerfliksmossa

Mossan växer på humus på och i sprickor av sura klippor och block i rasbranter och kanjondalar med hög luftfuktighet. I Dalarna hittades den från fjällnära granskog ända upp i lågalpin zon på kalfjället. Den växte där tillsammans med andra exklusiva västliga arter som svanklipptuss Cynodontium gracilescens skuggmossa Dicranodontium denudatum i nära anslutning till vattenfall och annat hastigt rinnande vatten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Skogsbruk och andra förändringar av lokalklimatet på lokalerna innebär allvarliga hot. Dessutom kan vattenreglering vara ett potentiellt hot mot arten.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Samtliga kända förekomster måste ges ett ändamålsenligt skydd, liksom våtmarker som ligger uppströms lokaler där arten förekommer.
Utländska namn - NO: Kystfingermose, GB: Heath Fingerwort.

Arnell, S. 1956. Illustrated moss flora of Fennoscandia 1. Hepaticae. Lund.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Jørgensen, E. 1934. Norges levermoser. Bergens Mus. Skr. 16.

Ludwig, G. m.fl. 1996. Rote Liste der Moose (Anthocerophyta et Bryophyta) Deutschlands. Schr.-R. f. Vegetationskde. 28: 189-306. BfN, Bonn-Bad Godesberg 1996.

Müller, K. 1954. Die pflanzengeographischen Elemente in der Lebermoosflora Deutschlands. Rev. Bryol. Lichénol. 23: 109-122.

Müller, K. 1951-58. Die Lebermoose Europas. I L. Rabenhorsts Kryptogamen-Flora von Deutschland und der Schweiz 3 uppl. 6(1) & 6(2). Leipzig.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Sjögren 1984. Rev. Henrik Weibull 1997. Uppdaterad av T. Hallingbäck 2010 © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Lepidoziaceae  
  • Underfamilj
    Lepidozioideae  
  • Släkte
    Kurzia - fingerfliksmossor 
  • Art
    Kurzia trichoclados, (K. Müll.) Grolle - västlig fingerfliksmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Sjögren 1984. Rev. Henrik Weibull 1997. Uppdaterad av T. Hallingbäck 2010 © ArtDatabanken, SLU 2010.