Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  karlsösallat

Organismgrupp Kärlväxter Lactuca quercina
Karlsösallat Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Karlsösallat uppges som en ett- eller tvåårig, kal ört. Iaktagelser från Stora Karlsö har visat att den är tvåårig. Beroende på årsmånen och lokalens beskaffenhet blir stjälkarna 30–200(300) cm höga och är upprätta. Bladen är talrika, stödda, de största och flesta på stjälkens nedre del, upptill avtar de snabbt i storlek. Bladen är tunna, de nedre djupt parflikiga med en stor oval ändflik, de kan också ha ett kort skaft. De övre är smalt elliptiska till lansettlika, grovtandade till nästan hela och med en bred stjälkomfattande bas. De förhållandevis få blomkorgarna sitter tätt samlade i stjälktoppen i en kvastlik ställning. Varje korg har 7–15 gula blommor, ca 7–9 mm långa. Holkfjällen har ibland utskott och mörkare fläckar. Frukterna blir uppemot 8 mm långa, svarta med fem ribbor och en basal näbb, fruktpenseln är vit. Mjölksaften är vit. Blommar under sensommaren.
Utbredning
Länsvis förekomst för karlsösallat Observationer i  Sverige för karlsösallat
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
De enda nordiska förekomsterna av karlsösallat finns på Lilla och Stora Karlsö vid Gotland. På Lilla Karlsö, som är primärlokalen (locus classicus), upptäcktes växten av Linné 1741, på Stora Karlsö först 1936. Beståndens storlek och omfattning har av växlande orsaker varierat genom åren beroende av dels försommarens torka dels av bete av får och harar. Beteshotet är ej negligerbart och förhindrar ofta en spridning. Inom båda öarna är bestånden begränsade. Växten är också förvildad från odling på Runmarö i Uppland och i Göteborg En obekräftad uppgift finns även från Närke. På sina närmaste förekomster i Mellaneuropa växer karlsösallaten i glesa lundar och skogsbryn. Från sitt huvudutbredningsområde i Central- och Östeuropa uppges arten ej som hotad. Vår karlsösallat tillhör nominatrasen. Individantalet kan växla mellan åren (sedan mitten av 1990-talet); på Lilla Karlsö har den växlat mellan 46 och 73 plantor. På Stora Karlsö har antalet exemplar växlat mellan 46 och 278 plantor.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1+2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer endast på Gotland. Karlsösallat kräver kalk och värme och växer på Karlsöarna på exponerade klippavsatser men även på mera skyddade ställen mellan kalkhällarna och i torr ängsmark, under planterade almar och i buskage, förutsatt att den inte blir avbetad. Antalet plantor räknas årligen på Lilla och Stora Karlsö sedan 1978 resp. 1999, och har visat en tydligt uppåtgående trend sedan början av 2000-talet, bland annat tack vare att arten skyddas mot fårbete genom stängsling. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (300-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 28 km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-16) km². Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D1+2).
Ekologi
Karlsösallaten kräver kalk och värme och växer på Karlsöarna ofta på exponerade klippavsatser men även på mera skyddade ställen mellan kalkhällarna och i torr ängsmark, under planterade almar och i buskage, förutsatt att den inte blir avbetad. Karlsösallatens ekologi på Gotland avviker delvis från den mellaneuropeiska (jfr. ovan). Det uppges att den är kvävegynnad.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Lövskog
Lövskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Lactuca (sallater), Art Lactuca quercina L. - karlsösallat Synonymer Mulgedium quercinum

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1+2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer endast på Gotland. Karlsösallat kräver kalk och värme och växer på Karlsöarna på exponerade klippavsatser men även på mera skyddade ställen mellan kalkhällarna och i torr ängsmark, under planterade almar och i buskage, förutsatt att den inte blir avbetad. Antalet plantor räknas årligen på Lilla och Stora Karlsö sedan 1978 resp. 1999, och har visat en tydligt uppåtgående trend sedan början av 2000-talet, bland annat tack vare att arten skyddas mot fårbete genom stängsling. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (300-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 28 km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-16) km². Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D1+2).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Karlsösallat uppges som en ett- eller tvåårig, kal ört. Iaktagelser från Stora Karlsö har visat att den är tvåårig. Beroende på årsmånen och lokalens beskaffenhet blir stjälkarna 30–200(300) cm höga och är upprätta. Bladen är talrika, stödda, de största och flesta på stjälkens nedre del, upptill avtar de snabbt i storlek. Bladen är tunna, de nedre djupt parflikiga med en stor oval ändflik, de kan också ha ett kort skaft. De övre är smalt elliptiska till lansettlika, grovtandade till nästan hela och med en bred stjälkomfattande bas. De förhållandevis få blomkorgarna sitter tätt samlade i stjälktoppen i en kvastlik ställning. Varje korg har 7–15 gula blommor, ca 7–9 mm långa. Holkfjällen har ibland utskott och mörkare fläckar. Frukterna blir uppemot 8 mm långa, svarta med fem ribbor och en basal näbb, fruktpenseln är vit. Mjölksaften är vit. Blommar under sensommaren.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för karlsösallat

Länsvis förekomst och status för karlsösallat baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för karlsösallat

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



De enda nordiska förekomsterna av karlsösallat finns på Lilla och Stora Karlsö vid Gotland. På Lilla Karlsö, som är primärlokalen (locus classicus), upptäcktes växten av Linné 1741, på Stora Karlsö först 1936. Beståndens storlek och omfattning har av växlande orsaker varierat genom åren beroende av dels försommarens torka dels av bete av får och harar. Beteshotet är ej negligerbart och förhindrar ofta en spridning. Inom båda öarna är bestånden begränsade. Växten är också förvildad från odling på Runmarö i Uppland och i Göteborg En obekräftad uppgift finns även från Närke. På sina närmaste förekomster i Mellaneuropa växer karlsösallaten i glesa lundar och skogsbryn. Från sitt huvudutbredningsområde i Central- och Östeuropa uppges arten ej som hotad. Vår karlsösallat tillhör nominatrasen. Individantalet kan växla mellan åren (sedan mitten av 1990-talet); på Lilla Karlsö har den växlat mellan 46 och 73 plantor. På Stora Karlsö har antalet exemplar växlat mellan 46 och 278 plantor.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Lactuca - sallater 
  • Art
    Lactuca quercinaL. - karlsösallat
    Synonymer
    Mulgedium quercinum

Karlsösallaten kräver kalk och värme och växer på Karlsöarna ofta på exponerade klippavsatser men även på mera skyddade ställen mellan kalkhällarna och i torr ängsmark, under planterade almar och i buskage, förutsatt att den inte blir avbetad. Karlsösallatens ekologi på Gotland avviker delvis från den mellaneuropeiska (jfr. ovan). Det uppges att den är kvävegynnad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Blottad mark, Öppna gräsmarker, Lövskog, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Som tvåårig är växten beroende av en regelbunden fruktproduktion och eventuellt vilande frön. Ett hot har varit avbetning av harar och får, som man dock ibland sökt utestänga med stängsel. Det är angeläget att kontroller görs av beståndens utveckling. Växtsamling har förekommit. En viss igenväxning kan tolereras.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Båda Karlsöarna kan betraktas som naturreservat. Floraväktare håller lokalerna under uppsikt. Speciellt bör växten fortsatt skyddas mot fårbete och möjligheten att begränsa fårbetet på andra delar av öarna bör utredas för att utöka förekomsterna.
Karlsösallat är fridlyst. Den har odlats i Göteborgs botaniska trädgård. Den är lättodlad men kräver årlig fröskörd och sådd. Eftersom Lilla Karlsö är växtens typlokal bör växtens skydd där ges hög prioritet. På Runmarö, där växten insåddes med frö från Stora Karlsö, har växten nu naturaliserats. Utländska namn – NO: Karlsösalat, DK: Kalk-Salat.

Fröman, I. 1938. Karlsöarnas blomsterskatter. Sveriges Natur.

Hedbom, K. 1891. Lactuca quercina L. återfunnen på Lilla Karlsö. Bot. Not. 44: 73–76.

Ingmansson, G. 1995. Stora Karlsös kärlväxtflora. Rindi 15: 55–150.

Wahlin, B. J. O. 1945. Vegetationen på Lilla Karlsö. I. Lövskogs fragment. Bot. Not. 98: 81–100.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar, 1–13. Svensk Bot. Tidskr. 70: 165–175.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Petersson, J. 1998. Hotade växter på Gotland. Del 1: Försvunna och akut hotade arter. Rindi 18: 4-43.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1995. Rev. Mora Aronsson & Margareta Edqvist 2007. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Lactuca - sallater 
  • Art
    Lactuca quercina, L. - karlsösallat
    Synonymer
    Mulgedium quercinum
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1995. Rev. Mora Aronsson & Margareta Edqvist 2007. ©ArtDatabanken, SLU 2007.