Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  piggfrö

Organismgrupp Kärlväxter Lappula squarrosa
Piggfrö Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Piggfrö är en ettårig, 2–3 dm hög, upprätt, tätt hårig strävbladig ört. Liksom många andra ettåriga växter varierar den starkt i storlek och kan på näringsfattiga lokaler, t ex på alvarmark, anta dvärgform. Den är främst vårgroende och blommar i juni och juli. Blommorna utvecklas i grentopparna efter hand som dessa tillväxer. De besöks av humlor och bin, men arten är självfertil. De små himmelsblå blommorna med gult svalg påminner om förgätmigej. Delfrukterna har hullingförsedda taggar och spridningen sker genom att delfrukterna fastnar bl a i pälsen på djur.
Utbredning
Länsvis förekomst för piggfrö Observationer i  Sverige för piggfrö
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Piggfrö är och har alltid varit sällsynt med m el m spridda förekomster över nästan hela landet. På Öland har den ett 40-tal aktuella lokaler alla på Stora alvaret. I många andra landskap har den enstaka aktuella lokaler. Den är bofast på vissa ruderatlokaler och på olika typer av alvarmark men uppträder tillfälligt på många andra lokaler. I Norge är piggfrö etablerad i de kontinentala delarna. I Finland är den etablerad i de södra delarna. I Danmark är den däremot mer obeständig och troligen endast en tillfällig gäst. Arten härstammar från stäppområdena i sydosteuropa och västra Sibirien. Den förekommer över hela Europa, speciellt i de östra delarna, i norra och västra Asien, Nord- och Sydafrika samt som införd i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst i södra delarna av landet upp till Uppland. Piggfrö växer på soliga, torra och grusiga ställen som grusig alvarmark, vägrenar, på murar vid ruiner och kyrkor. Arten är konkurrenskänslig. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (25-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (100-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Piggfrö växer på soliga, torra och grusiga ställen som grusig alvarmark, men även på finkornigare mark som kalkbleke. Marken måste vara öppen och får gärna vara kväverik. Arten förekommer t ex på vägrenar, järnvägsområden, kyrkogårdsmurar, kvarnområden och i hamnar, men även på åkrar och i planteringar. Längre söderut i Europa är den vanligare som åkerogräs och den kan ha kommit in till Sverige med diverse frövaror.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Boraginales (förgätmigejordningen), Familj Boraginaceae (strävbladiga), Släkte Lappula (piggfrön), Art Lappula squarrosa (Retz.) Dumort. - piggfrö Synonymer Lappula echinata Gilib., Lappula myosotis Moench, Echinospermum lappula (L.) Lehm.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst i södra delarna av landet upp till Uppland. Piggfrö växer på soliga, torra och grusiga ställen som grusig alvarmark, vägrenar, på murar vid ruiner och kyrkor. Arten är konkurrenskänslig. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (25-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (100-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Konventioner Typisk art i 6280 Alvar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Piggfrö är en ettårig, 2–3 dm hög, upprätt, tätt hårig strävbladig ört. Liksom många andra ettåriga växter varierar den starkt i storlek och kan på näringsfattiga lokaler, t ex på alvarmark, anta dvärgform. Den är främst vårgroende och blommar i juni och juli. Blommorna utvecklas i grentopparna efter hand som dessa tillväxer. De besöks av humlor och bin, men arten är självfertil. De små himmelsblå blommorna med gult svalg påminner om förgätmigej. Delfrukterna har hullingförsedda taggar och spridningen sker genom att delfrukterna fastnar bl a i pälsen på djur.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för piggfrö

Länsvis förekomst och status för piggfrö baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för piggfrö

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Piggfrö är och har alltid varit sällsynt med m el m spridda förekomster över nästan hela landet. På Öland har den ett 40-tal aktuella lokaler alla på Stora alvaret. I många andra landskap har den enstaka aktuella lokaler. Den är bofast på vissa ruderatlokaler och på olika typer av alvarmark men uppträder tillfälligt på många andra lokaler. I Norge är piggfrö etablerad i de kontinentala delarna. I Finland är den etablerad i de södra delarna. I Danmark är den däremot mer obeständig och troligen endast en tillfällig gäst. Arten härstammar från stäppområdena i sydosteuropa och västra Sibirien. Den förekommer över hela Europa, speciellt i de östra delarna, i norra och västra Asien, Nord- och Sydafrika samt som införd i Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Boraginales - förgätmigejordningen 
  • Familj
    Boraginaceae - strävbladiga 
  • Släkte
    Lappula - piggfrön 
  • Art
    Lappula squarrosa(Retz.) Dumort. - piggfrö
    Synonymer
    Lappula echinata Gilib.
    Lappula myosotis Moench
    Echinospermum lappula (L.) Lehm.

Piggfrö växer på soliga, torra och grusiga ställen som grusig alvarmark, men även på finkornigare mark som kalkbleke. Marken måste vara öppen och får gärna vara kväverik. Arten förekommer t ex på vägrenar, järnvägsområden, kyrkogårdsmurar, kvarnområden och i hamnar, men även på åkrar och i planteringar. Längre söderut i Europa är den vanligare som åkerogräs och den kan ha kommit in till Sverige med diverse frövaror.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Groningsbiologin och konkurrenskänsligheten gör piggfrö till en hotad art. Delfrukterna gror till stor del snabbt efter spridningen och resterande delfrukter har kort livslängd i jorden. Därför byggs knappast någon fröreserv upp och arten blir beroende av ständig nyintroduktion. Arten har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra växter. Om grässvålen sluter sig slås den ut. Den är hänvisad till lokaler som hålls öppna av t ex tramp.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Piggfrö kan endast fortleva om den inte utsätts för hård konkurrens. Lokaler med piggfrö bör därför skyddas mot igenväxning. Markytan bör hållas öppen och röras om då och då, så att delfrukter kan gro och groddplantorna utvecklas. Artens biologi bör studeras ytterligare. Arten passar för odling i kulturhistoriskt intressanta miljöer, vid hembygdsgårdar osv. Arten bör övervakas av floraväktare.
Utländska namn – NO: Sprikjepiggfrø, DK: Småhaget Pigfrø, FI: Kyläsirkunjyvä, GB: Bur Forget-me-not.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3-49.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteri i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3-111.

Danielsson, P. (red.) 2003. De rödlistade floraväktararterna med lokalförteckning. Värmlandsfloran 18 (1).

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botansika Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4-23.

Persson, L. 1996. Övervakning av hotade kärlväxter i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 96:13.

Petersson, J. 1988. Nyheter i Gotlands flora 1987. Rindi 8: 19–30.

Rasmussen, S. M. 1965. Boraginaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 60: 261–315.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2): 1-49.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Åke Lundqvist. Stockholm.

Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Boraginales - förgätmigejordningen 
  • Familj
    Boraginaceae - strävbladiga 
  • Släkte
    Lappula - piggfrön 
  • Art
    Lappula squarrosa, (Retz.) Dumort. - piggfrö
    Synonymer
    Lappula echinata Gilib.
    Lappula myosotis Moench
    Echinospermum lappula (L.) Lehm.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.