Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  allékantlav

Organismgrupp Lavar Lecanora impudens
Allékantlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Allékantlav är en skorplav med tunn, vitaktig till ljust grå bål som reagerar K+ gult. Den karaktäriseras av de cirkelrunda, vitgröna, platta till konkava soralen är upp till 8 mm i diameter och finns framförallt i mitten av bålen och är ofta välavgränsade men ibland sammanväxande. Sorediekornen är små jämfört med många andra sorediösa skorplavar i samma miljö. Apothecier är sällsynta i södra och mellersta Sverige medan de är rikligt förekommande i norra Sverige. De är upphöjda med mörkt rödbrun, glänsande skiva och bålfärgad kant. Allékantlav är lik den sorediösa formen av veckkantlav Lecanora allophana men denna har oftast färre soral, större sorediekorn och en annan kemi (tunnskiktskromatografi).
Utbredning
Länsvis förekomst för allékantlav Observationer i  Sverige för allékantlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Allékantlav har en något östlig utbredning och är känd från ett 50-tal lokaler. Arten är sedan länge rapporterad från Syd- och Mellansverige, främst Gotland, Östergötland, Södermanland och Uppland. Sedan början av 1990-talet har fynd gjorts även från Dalarna till Västerbotten. I södra och mellersta Sverige är populationerna på varje lokal små men i norra Sverige är de ofta rikliga. I övriga Norden är allékantlav känd från Danmark, där den är rödlistad, och Norge. Den är spridd men sällsynt i övriga Europa och finns också i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+3bc+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Har en östlig utbredning i Sverige och är känd från ett 40-tal lokaler i Syd- och Mellansverige och ett 50-tal lokaler i norra Sverige. Växer i södra Sverige på grova ädellövträd (ofta alm och ask) i öppna och dammimpregnerade miljöer medan den i norra Sverige växer på asp i barrskogar. Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. I norra Sverige nyskapas få lövbrännor och i södra Sverige är avverkning av alléer, almsjuka och askskottssjukan hot. Sannolikt representerar de två populationerna två olika arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (540-4200). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (90-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (360-2800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (25-50) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4c; C2a(i)).
Ekologi
Arten växer i södra Sverige på grova ädellövträd (oftast ask och alm) i ängs- och hagmark, i alléer, parker och på kyrkogårdar. Växtplatserna är öppna till halvöppna och ofta dammimpregnerade av en grusväg eller åker i närheten. I norra Sverige växer den på asp i barrskogar med hög luftfuktighet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Lecanoraceae, Släkte Lecanora (kantlavar), Art Lecanora impudens Degel. - allékantlav Synonymer Pertusaria farinacea H.Magn., Pertusaria maculata Erichsen, Lecanora maculata (Erichsen) Almb., Pertusaria sublutescens Malme

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+3bc+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Har en östlig utbredning i Sverige och är känd från ett 40-tal lokaler i Syd- och Mellansverige och ett 50-tal lokaler i norra Sverige. Växer i södra Sverige på grova ädellövträd (ofta alm och ask) i öppna och dammimpregnerade miljöer medan den i norra Sverige växer på asp i barrskogar. Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. I norra Sverige nyskapas få lövbrännor och i södra Sverige är avverkning av alléer, almsjuka och askskottssjukan hot. Sannolikt representerar de två populationerna två olika arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (540-4200). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (90-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (360-2800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (25-50) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4c; C2a(i)).
Allékantlav är en skorplav med tunn, vitaktig till ljust grå bål som reagerar K+ gult. Den karaktäriseras av de cirkelrunda, vitgröna, platta till konkava soralen är upp till 8 mm i diameter och finns framförallt i mitten av bålen och är ofta välavgränsade men ibland sammanväxande. Sorediekornen är små jämfört med många andra sorediösa skorplavar i samma miljö. Apothecier är sällsynta i södra och mellersta Sverige medan de är rikligt förekommande i norra Sverige. De är upphöjda med mörkt rödbrun, glänsande skiva och bålfärgad kant. Allékantlav är lik den sorediösa formen av veckkantlav Lecanora allophana men denna har oftast färre soral, större sorediekorn och en annan kemi (tunnskiktskromatografi).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för allékantlav

Länsvis förekomst och status för allékantlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för allékantlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Allékantlav har en något östlig utbredning och är känd från ett 50-tal lokaler. Arten är sedan länge rapporterad från Syd- och Mellansverige, främst Gotland, Östergötland, Södermanland och Uppland. Sedan början av 1990-talet har fynd gjorts även från Dalarna till Västerbotten. I södra och mellersta Sverige är populationerna på varje lokal små men i norra Sverige är de ofta rikliga. I övriga Norden är allékantlav känd från Danmark, där den är rödlistad, och Norge. Den är spridd men sällsynt i övriga Europa och finns också i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Lecanoraceae  
  • Släkte
    Lecanora - kantlavar 
  • Art
    Lecanora impudensDegel. - allékantlav
    Synonymer
    Pertusaria farinacea H.Magn.
    Pertusaria maculata Erichsen
    Lecanora maculata (Erichsen) Almb.
    Pertusaria sublutescens Malme

Arten växer i södra Sverige på grova ädellövträd (oftast ask och alm) i ängs- och hagmark, i alléer, parker och på kyrkogårdar. Växtplatserna är öppna till halvöppna och ofta dammimpregnerade av en grusväg eller åker i närheten. I norra Sverige växer den på asp i barrskogar med hög luftfuktighet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Urban miljö, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
I södra och mellersta Sverige har antalet alléer och hamlade träd blivit färre och lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. Avverkning av grova träd på kyrkogårdar är också ett hot. Asfaltering av gamla grusvägar (upphörande dammpåverkan) är sannolikt negativt. Eventuellt är spridning av gödsel i omedelbar närhet av arten negativt. I norra Sverige är avverkning av lövrika barrskogar och att det nyskapas få lövbrännor de största hoten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
I södra och mellersta Sverige är det viktigt att nya lämpliga träd nyskapas i närheten av förekomster. Vidare bör dammimpregnering bibehållas om en sådan finns. Spridning av gödsel bör undvikas i omedelbar närhet av arten. I norra Sverige bör vissa lokaler skyddas och avverkning av lövrika barrskogar undvikas. I vissa fall kan det vara gynnsamt med en gallring av gran i lövbrännor.
Utländska namn – DK: Støvkantskivelav.

Degelius, G. 1944. Nya bidrag till kännedom om lavfloran på bark, lignum och urbergsblock på Gotland. Svensk Bot. Tidskr. 38: 27–63.

Tønsberg, T. 1992. The sorediate and isidiate, corticolous, crustose lichens in Norway. Sommerfeltia 14: 1–332.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Lecanoraceae  
  • Släkte
    Lecanora - kantlavar 
  • Art
    Lecanora impudens, Degel. - allékantlav
    Synonymer
    Pertusaria farinacea H.Magn.
    Pertusaria maculata Erichsen
    Lecanora maculata (Erichsen) Almb.
    Pertusaria sublutescens Malme
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.