Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jämtkantlav

Organismgrupp Lavar Lecanora retracta
Jämtkantlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jämtkantlav är en skorplav med vit, sprickig bål som reagerar K-. Apothecier är bruna till svartbruna, ibland mycket svagt pruinösa, sittande och platta med en tjock kant till välvda och kantlösa. Sporerna är 10–16 × 5–7 µm. Den är lik flera andra kantlavar Lecanora men den välutvecklade vita bålen som reagerar K- och ekologin är utmärkande för arten.
Utbredning
Länsvis förekomst för jämtkantlav Observationer i  Sverige för jämtkantlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från en lokal i Jämtland där den upptäcktes 1950. Detta är den enda kända lokalen i världen och trots att den eftersökts har den inte återfunnits. Allt material från en inventering 1993–94 är dock inte analyserat ännu. Då arten är lik flera andra kantlavar kan den eventuellt vara förbisedd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Endast känd från en lokal i Jämtland där den upptäcktes 1950. Växer på överlutor av kalkhaltiga skifferklippor vid ett vattenfall. Bör ytterligare inventeras. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 0 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 0 och 1000. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16 km² och förekomstarean (AOO) till 100 km². Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Jämtkantlav växer på överlutor av kalkhaltiga skifferklippor vid ett vattenfall i Jämtland. Höjden över havet är 550 meter. I beskrivningen av arten anges som följearter liten ägglav Candelariella aurella, Lecania nylanderiana, Lecidea atrobrunnea, L. auriculata och praktlav Xanthoria elegans. Vid vattenfallet med jämtkantlav finns åtminstone ett 20-tal rödlistade lavar varav två har sina enda förekomster i landet här, jämtkantlav Lecanora retracta och forspåskrislav Stereocaulon coniophyllum.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Lecanoraceae, Släkte Lecanora (kantlavar), Art Lecanora retracta H.Magn. - jämtkantlav Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Endast känd från en lokal i Jämtland där den upptäcktes 1950. Växer på överlutor av kalkhaltiga skifferklippor vid ett vattenfall. Bör ytterligare inventeras. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 0 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 0 och 1000. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16 km² och förekomstarean (AOO) till 100 km². Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Jämtkantlav är en skorplav med vit, sprickig bål som reagerar K-. Apothecier är bruna till svartbruna, ibland mycket svagt pruinösa, sittande och platta med en tjock kant till välvda och kantlösa. Sporerna är 10–16 × 5–7 µm. Den är lik flera andra kantlavar Lecanora men den välutvecklade vita bålen som reagerar K- och ekologin är utmärkande för arten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jämtkantlav

Länsvis förekomst och status för jämtkantlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jämtkantlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från en lokal i Jämtland där den upptäcktes 1950. Detta är den enda kända lokalen i världen och trots att den eftersökts har den inte återfunnits. Allt material från en inventering 1993–94 är dock inte analyserat ännu. Då arten är lik flera andra kantlavar kan den eventuellt vara förbisedd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Lecanoraceae  
  • Släkte
    Lecanora - kantlavar 
  • Art
    Lecanora retractaH.Magn. - jämtkantlav

Jämtkantlav växer på överlutor av kalkhaltiga skifferklippor vid ett vattenfall i Jämtland. Höjden över havet är 550 meter. I beskrivningen av arten anges som följearter liten ägglav Candelariella aurella, Lecania nylanderiana, Lecidea atrobrunnea, L. auriculata och praktlav Xanthoria elegans. Vid vattenfallet med jämtkantlav finns åtminstone ett 20-tal rödlistade lavar varav två har sina enda förekomster i landet här, jämtkantlav Lecanora retracta och forspåskrislav Stereocaulon coniophyllum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Delar av området har tidigare förstörts genom ett stenbrott och av att ån reglerades under 1980-talet. Forsdimma är en förutsättning för flera av de rödlistade lavarna här. De flesta av de rödlistade lavarna kunde återfinnas vid en inventering 1993–94 (dock inte jämtkantlav) men flera av dem har små populationer och det är oklart hur regleringen av ån långsiktigt påverkar dem. Alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalen utgör ett hot. Åtgärder för turism som t.ex. sikthuggningar och stigdragning, kan också vara ett hot.

Påverkan
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Status för jämtkantlav måste klargöras. Det stora antalet rödlistade lavar gör att en speciell skötselplan bör upprättas för området. Effekten av regleringen av ån måste klargöras och eventuellt bör förändringar i vattendomen föreslås. Åtgärder för turism måste ske med hänsyn tagen till områdets rika och unika lavflora.

Magnusson, A. H. 1951. New or otherwise interesting Swedish lichens XIV. Bot. Not. 104: 64–82.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Lecanoraceae  
  • Släkte
    Lecanora - kantlavar 
  • Art
    Lecanora retracta, H.Magn. - jämtkantlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.