Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gul strävsopp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Leccinellum crocipodium
Gul strävsopp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gul strävsopp skiljer sig från alla andra arter i släktet genom sin från början citrongula anstrykning på porlagret och på foten. I övrigt kännetecknas den av gulbrun hatt, som med åldern blir mörkare och gärna spricker upp rutformigt, samt gulbruna filttofsar på foten. Köttet är blekt med citrongul nyans. Vid brytning rodnar det först och blir sedan blåsvart.
Utbredning
Länsvis förekomst för gul strävsopp Observationer i  Sverige för gul strävsopp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gul strävsopp är bara känd från ett dussintal lokaler i Götaland och Svealand, mest i de östra landskapen. Tyngdpunkten i utbredningen förefaller att ligga i Södermanland och Östergötland. I övriga Norden är arten känd från Finland (Åbo) och Danmark. Den förekommer dessutom i södra och mellersta Europa, där den tycks vara något vanligare. Arten finns även i Nordafrika och Nordamerika. Arten är rödlistad i Danmark, Finland och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii); C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med ek, i luckig ekskog, löväng, hagmark och parkmiljö, dock enbart på kalkstark mark. Total population och förekomstarea i landet är liten och bedöms ha minskat och fortgående att minska, framför allt p.g.a. igenväxning, beskuggning och försämrade habitatkvaliteér. Hotas även av EUs nya regler för miljöstöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (200-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (52-200) km². Populationen minskar med mer än 20% inom 30 (= 2 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C1+2a(i)).
Ekologi
Gul strävsopp växer på halvöppen mark i beteshagar och parker. Den är helt knuten till ek, som den bildar mykorrhiza med. Det är en sydlig och värmekrävande art, som bara påträffas på särskilt gynnade lokaler, t.ex. sydsluttningar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Boletales, Familj Boletaceae, Släkte Leccinellum, Art Leccinellum crocipodium (Letell.) Della Maggiora & Trassin. - gul strävsopp Synonymer Leccinum crocipodium (Letell.) Watling, Boletus crocipodius Letell., Boletus nigrescens Richon & Roze, Boletus tessellatus Gillet

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii); C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek, i luckig ekskog, löväng, hagmark och parkmiljö, dock enbart på kalkstark mark. Total population och förekomstarea i landet är liten och bedöms ha minskat och fortgående att minska, framför allt p.g.a. igenväxning, beskuggning och försämrade habitatkvaliteér. Hotas även av EUs nya regler för miljöstöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (200-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (52-200) km². Populationen minskar med mer än 20% inom 30 (= 2 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C1+2a(i)).
Gul strävsopp skiljer sig från alla andra arter i släktet genom sin från början citrongula anstrykning på porlagret och på foten. I övrigt kännetecknas den av gulbrun hatt, som med åldern blir mörkare och gärna spricker upp rutformigt, samt gulbruna filttofsar på foten. Köttet är blekt med citrongul nyans. Vid brytning rodnar det först och blir sedan blåsvart.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gul strävsopp

Länsvis förekomst och status för gul strävsopp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gul strävsopp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gul strävsopp är bara känd från ett dussintal lokaler i Götaland och Svealand, mest i de östra landskapen. Tyngdpunkten i utbredningen förefaller att ligga i Södermanland och Östergötland. I övriga Norden är arten känd från Finland (Åbo) och Danmark. Den förekommer dessutom i södra och mellersta Europa, där den tycks vara något vanligare. Arten finns även i Nordafrika och Nordamerika. Arten är rödlistad i Danmark, Finland och Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Boletales  
  • Underordning
    Boletineae  
  • Familj
    Boletaceae  
  • Släkte
    Leccinellum  
  • Art
    Leccinellum crocipodium(Letell.) Della Maggiora & Trassin. - gul strävsopp
    Synonymer
    Leccinum crocipodium (Letell.) Watling
    Boletus crocipodius Letell.
    Boletus nigrescens Richon & Roze
    Boletus tessellatus Gillet

Gul strävsopp växer på halvöppen mark i beteshagar och parker. Den är helt knuten till ek, som den bildar mykorrhiza med. Det är en sydlig och värmekrävande art, som bara påträffas på särskilt gynnade lokaler, t.ex. sydsluttningar.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Avverkning av värdträd samt igenväxning som följd av att hävden upphör är de faktorer som främst utgör hot mot artens fortlevnad.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler belägna i naturreservat måste fortsätta att betas. Det är önskvärt att även andra lokaler med denna sällsynta art bevaras i oförändrat skick eller hävdas på traditionellt vis utan gödsling. Ofta finns på sådana lokaler även en rad andra sällsynta svampar. För att klara gul strävsopp och andra värmegynnade ekhagsarter är det angeläget att uppmärksamma framtiden för betade ekhagar och planera för en kontinuitet i tillgången på fullvuxna ekar på sådana lokaler.
Utländska namn – NO: Gulskrubb, DK: Gul ege-rørhat, FI: Keltalehmäntatti.

Lundeberg, G. 1980. Gul strävsopp efterlyses. Svensk Bot. Tidskr. 74: 264.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Boletales  
  • Underordning
    Boletineae  
  • Familj
    Boletaceae  
  • Släkte
    Leccinellum  
  • Art
    Leccinellum crocipodium, (Letell.) Della Maggiora & Trassin. - gul strävsopp
    Synonymer
    Leccinum crocipodium (Letell.) Watling
    Boletus crocipodius Letell.
    Boletus nigrescens Richon & Roze
    Boletus tessellatus Gillet
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1992.