Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hjärtstilla

Organismgrupp Kärlväxter Leonurus cardiaca
Hjärtstilla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hjärtstilla är en upp till ca 1,5 m hög, flerårig kransblommig växt med grovflikiga blad. Den kan bli kraftigt förgrenad om den växer i näringsrik jord. Blommorna sitter i täta kransar i bladvecken i skottens övre delar. Blomningen börjar i juli och fortsätter till slutet av augusti eller längre. Blomkronorna är rosa, ca 10 mm långa, och har en liten, böjd, violett underläpp. Överläppens insida är mönstrad av violetta fläckar; utsidan är vitullig. Blommorna besöks intensivt av främst humlor och bin. Arten är självsteril. Delfrukterna sprids genom att de skakas ut ur fodret av vinden, men även genom att de torra foderflikarna hakar fast i djur och människor.
Utbredning
Länsvis förekomst för hjärtstilla Observationer i  Sverige för hjärtstilla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hjärtstilla odlades som medicinalväxt i klosterträdgårdarna under medeltiden. Den spreds sedan till gårdar, främst i Götaland och Svealand. Den är känd som bofast från samtliga landskap i Götaland och Svealand (endast tillfällig i Värmland) samt Gästrikland. Tillfälligt har den förekommit i Medelpad, Jämtland och Västerbotten. Den är försvunnen i Bohuslän och Dalsland. Under 1900-talet, kanske särskilt under de senaste årtiondena, har den gått tillbaka. Utvecklingen är likartad i övriga Norden. Längre söderut har tillbakagången gått längre, och arten anses vara hotad i många mellaneuropeiska länder. Den är ursprunglig i de tempererade delarna av Asien och spridd som medicinalväxt till större delen av Europa och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst från Skåne upp till Dalarna och Gästrikland. Arten växer endast på kulturmark, främst vid hönsgårdar, ladugårdar och uthus, men även vid t ex kyrkor och klosterruiner. Vid för kraftig konkurrens av andra växter minskar den starkt eller försvinner helt. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (1500-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 20 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2ac).
Ekologi
Arten växer endast på kulturmark, främst i hönsgårdar, vid ladugårdar och uthus, men även vid t ex kyrkor och klosterruiner. Delfrukterna gror bäst i näringsrik jord och groddplantorna kan endast utvecklas vidare på m el m öppna platser. I sådan miljö är arten bofast.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Lamiaceae (kransblommiga), Släkte Leonurus (hjärtstillor), Art Leonurus cardiaca L. - hjärtstilla Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst från Skåne upp till Dalarna och Gästrikland. Arten växer endast på kulturmark, främst vid hönsgårdar, ladugårdar och uthus, men även vid t ex kyrkor och klosterruiner. Vid för kraftig konkurrens av andra växter minskar den starkt eller försvinner helt. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (1500-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 20 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2ac).
Hjärtstilla är en upp till ca 1,5 m hög, flerårig kransblommig växt med grovflikiga blad. Den kan bli kraftigt förgrenad om den växer i näringsrik jord. Blommorna sitter i täta kransar i bladvecken i skottens övre delar. Blomningen börjar i juli och fortsätter till slutet av augusti eller längre. Blomkronorna är rosa, ca 10 mm långa, och har en liten, böjd, violett underläpp. Överläppens insida är mönstrad av violetta fläckar; utsidan är vitullig. Blommorna besöks intensivt av främst humlor och bin. Arten är självsteril. Delfrukterna sprids genom att de skakas ut ur fodret av vinden, men även genom att de torra foderflikarna hakar fast i djur och människor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hjärtstilla

Länsvis förekomst och status för hjärtstilla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hjärtstilla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hjärtstilla odlades som medicinalväxt i klosterträdgårdarna under medeltiden. Den spreds sedan till gårdar, främst i Götaland och Svealand. Den är känd som bofast från samtliga landskap i Götaland och Svealand (endast tillfällig i Värmland) samt Gästrikland. Tillfälligt har den förekommit i Medelpad, Jämtland och Västerbotten. Den är försvunnen i Bohuslän och Dalsland. Under 1900-talet, kanske särskilt under de senaste årtiondena, har den gått tillbaka. Utvecklingen är likartad i övriga Norden. Längre söderut har tillbakagången gått längre, och arten anses vara hotad i många mellaneuropeiska länder. Den är ursprunglig i de tempererade delarna av Asien och spridd som medicinalväxt till större delen av Europa och Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Lamiaceae - kransblommiga 
  • Släkte
    Leonurus - hjärtstillor 
  • Art
    Leonurus cardiacaL. - hjärtstilla

Arten växer endast på kulturmark, främst i hönsgårdar, vid ladugårdar och uthus, men även vid t ex kyrkor och klosterruiner. Delfrukterna gror bäst i näringsrik jord och groddplantorna kan endast utvecklas vidare på m el m öppna platser. I sådan miljö är arten bofast.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Hjärtstillan verkar kräva den extra omvårdnad den fick som odlad. Den är dåligt anpassad till vårt klimat, vilket innebär att den på egen hand klarar sig bäst i kustnära trakter. Sent på hösten utvecklas bladrika basala rosetter. I områden med mindre milt klimat fryser dessa ofta bort under vintern. Detta utarmar roten, och plantorna dör oftast efter några år. Vid konkurrens går plantorna snart under.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Lokaler med hjärtstilla bör följas upp och skyddas mot igenväxning. Om jorden rörs om ges frukterna tillfälle att gro och nya plantor kan utvecklas. Konkurrerande växter, t ex nässlor, bör tas bort. Hjärtstillan lämpar sig utmärkt att odlas på platser av kulturhistoriskt intresse, hembygdsgårdar etc.
Hjärtstillan är väldokumenterad som medicinalväxt. Den användes som lugnande och stärkande drog vid hjärtbesvär. Moderna undersökningar har visat att den innehåller en digitalisliknande glykosid (digitoxin) som verkligen har effekt på hjärtfunktionen. En underart med långt täthårig stjälk, ullig hjärtstilla ssp. villosus, är östlig och är härdigare än ssp. cardiaca, vars stjälk endast har korta hår på kanterna. Den förstnämnda har få men spridda fynd i Sverige. Utländska namn – NO: Løvehale, DK: Almindelig Hjertespand, FI: Nukula, GB: Motherwort.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Fægri, K. & Danielsen, A. 1996. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. III. The southeastern element. Bergen.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Gustafsson, M. 1996. Kulturlandskap och Flora på Bjärehalvön. Lund.

Ingmansson, G. 1995. Stora Karlsös kärlväxtflora. Rindi 15: 55–150.

Johansson, B. G. & Larsson, B.† 1997. Odlade växter i Gotlands natur II. Rindi 17: 47–139.

Kraft, J. 1996. Floran i Landskrona kommun. Lund.

Pedersen, A. 1969. Labiaternes og Verbenaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 64: 285–379.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Svensson, R. & Wigren, M. 1982. Några gårdsväxters tillbakagång belyst genom konkurrens- och gödslingsförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 51–65.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984. Hjärtstillans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 263–273.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Lamiaceae - kransblommiga 
  • Släkte
    Leonurus - hjärtstillor 
  • Art
    Leonurus cardiaca, L. - hjärtstilla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2007.