Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  taggfjällskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Echinoderma echinaceum
Taggfjällskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Taggfjällskivling är en liten fjällskivling. Hatten har en bred låg puckel, är 2–5 cm bred med brun färg. Den har fjäll som lätt går att avlägsna. Fjällens färg kontrasterar föga mot hatthudens färg. De är mer eller mindre löst uppstående och avskurna i topparna, ej utdraget tillspetsade. Skivorna är vitaktiga och måttligt täta. Foten är brun och har bruna, ulliga fjäll mot en ljusare bakgrund, ofta med en välutvecklad ringzon. Köttet är vitaktigt i hatten, rödaktigt i fotmitten. Arten är snarlik mörk spärrfjällskivling (E. hystrix) men är i allmänhet något mindre och ljusare och har ljus lamellegg.
Utbredning
Länsvis förekomst för taggfjällskivling Observationer i  Sverige för taggfjällskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd genom ett dussintal fynd spridda från Skåne upp till Medelpad. Den förekommer i Danmark, Norge, och Finland men överallt är arten sällsynt. Arten är rödlistad i bl.a. Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i löv- och barrförna på näringsrik, något fuktig mark. Påträffas i ädellövskog och lund, men även i örtrik granskog. Har en liten population och begränsad förekomstarea. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, framför allt p.g.a. slutavverkningar och försämrade habitatkvaliteér. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (400-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (100-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Arten växer ensam eller i små grupper i lövförna på näringsrik något fuktig mark i varma lägen, i lövskog och lundar, men även i barrskog. I Danmark förekommer den även på sandiga jordar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Echinoderma, Art Echinoderma echinaceum (J.E.Lange) Bon - taggfjällskivling Synonymer Echinoderma echinacea (J.E.Lange) Bon, Lepiota echinacea J.E.Lange

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i löv- och barrförna på näringsrik, något fuktig mark. Påträffas i ädellövskog och lund, men även i örtrik granskog. Har en liten population och begränsad förekomstarea. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, framför allt p.g.a. slutavverkningar och försämrade habitatkvaliteér. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (400-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (100-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Taggfjällskivling är en liten fjällskivling. Hatten har en bred låg puckel, är 2–5 cm bred med brun färg. Den har fjäll som lätt går att avlägsna. Fjällens färg kontrasterar föga mot hatthudens färg. De är mer eller mindre löst uppstående och avskurna i topparna, ej utdraget tillspetsade. Skivorna är vitaktiga och måttligt täta. Foten är brun och har bruna, ulliga fjäll mot en ljusare bakgrund, ofta med en välutvecklad ringzon. Köttet är vitaktigt i hatten, rödaktigt i fotmitten. Arten är snarlik mörk spärrfjällskivling (E. hystrix) men är i allmänhet något mindre och ljusare och har ljus lamellegg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för taggfjällskivling

Länsvis förekomst och status för taggfjällskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för taggfjällskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd genom ett dussintal fynd spridda från Skåne upp till Medelpad. Den förekommer i Danmark, Norge, och Finland men överallt är arten sällsynt. Arten är rödlistad i bl.a. Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Echinoderma  
  • Art
    Echinoderma echinaceum(J.E.Lange) Bon - taggfjällskivling
    Synonymer
    Echinoderma echinacea (J.E.Lange) Bon
    Lepiota echinacea J.E.Lange

Arten växer ensam eller i små grupper i lövförna på näringsrik något fuktig mark i varma lägen, i lövskog och lundar, men även i barrskog. I Danmark förekommer den även på sandiga jordar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten missgynnas av kalavverkning, gallring och barrträdsplantering i lövskog. Åtgärder som gör skogsmarken torrare är också skadligt.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler där arten förekommer bör skyddas. Avverkning och andra arbetsföretag som skadar mark och hydrologi måste undvikas för att arten skall fortsätta trivas. Äldre bestånd av lövträd på näringsrik, fuktig mark bör skonas vid avverkning eller skötas med stor hänsyn till platsens biologiska värden.
Utländska namn – NO: Liten skjellparasollsopp, DK: Pindsvine-parasolhat, FI: Siiliukonsieni.
Rödlistad 2005 under namnet Lepiota echinacea.

Bon, M. 1994. Svampar. En fälthandbok. Bonnier Alba, Stockholm.

Candusso, M. & Lanzoni G. 1990. Lepiota. Fungi Europaei 4. Libreria editrice Giovanna Biella, Saronno.

Lange J.E. 1935–40. Flora Agaricina Danica (nr 10 D). Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Echinoderma  
  • Art
    Echinoderma echinaceum, (J.E.Lange) Bon - taggfjällskivling
    Synonymer
    Echinoderma echinacea (J.E.Lange) Bon
    Lepiota echinacea J.E.Lange
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.