Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunringad fjällskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Lepiota ignivolvata
Brunringad fjällskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brunringad fjällskivling är en fjällskivling vars hatt är upp till 10 cm bred, utbredd, med puckel, brun och slät i mitten, utåt vitaktig med små, beigefärgade fjäll. Lamellerna är fria, ganska breda och vita. Foten är ganska hög och har brunkantade ringar eller ringrester på nedre delen. Fotbasen är något knöllikt uppsvälld och sägs ofta rodna långsamt, men denna karaktär framträder inte alltid.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunringad fjällskivling Observationer i  Sverige för brunringad fjällskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sydlig art, som nu är funnen på fem olika ställen i östra Skåne samt på Öland. Arten är mycket sällsynt i Danmark. I mellersta Europa är arten på sina håll inte ovanlig men anges t.ex. som mycket sällsynt i Frankrike.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i tjock lövförna under bok på örtrik och kalkrik mark i ängsbokskog. Lätt igenkännlig men få fynd och uppenbarligen sällsynt. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3704 km² och förekomstarean (AOO) till 100 (28-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
En förnasvamp, som enligt litteraturen kan växa både i löv- och barrskog. De svenska växtplatserna utgörs av tjock lövförna under bok på näringsrik och kalkhaltig mark.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Lepiota (fjällskivlingar), Art Lepiota ignivolvata Bousset & Joss. ex Joss. - brunringad fjällskivling Synonymer Lepiota ignivolvata Bousset & Joss.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i tjock lövförna under bok på örtrik och kalkrik mark i ängsbokskog. Lätt igenkännlig men få fynd och uppenbarligen sällsynt. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3704 km² och förekomstarean (AOO) till 100 (28-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Brunringad fjällskivling är en fjällskivling vars hatt är upp till 10 cm bred, utbredd, med puckel, brun och slät i mitten, utåt vitaktig med små, beigefärgade fjäll. Lamellerna är fria, ganska breda och vita. Foten är ganska hög och har brunkantade ringar eller ringrester på nedre delen. Fotbasen är något knöllikt uppsvälld och sägs ofta rodna långsamt, men denna karaktär framträder inte alltid.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunringad fjällskivling

Länsvis förekomst och status för brunringad fjällskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunringad fjällskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sydlig art, som nu är funnen på fem olika ställen i östra Skåne samt på Öland. Arten är mycket sällsynt i Danmark. I mellersta Europa är arten på sina håll inte ovanlig men anges t.ex. som mycket sällsynt i Frankrike.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lepiota - fjällskivlingar 
  • Art
    Lepiota ignivolvataBousset & Joss. ex Joss. - brunringad fjällskivling
    Synonymer
    Lepiota ignivolvata Bousset & Joss.

En förnasvamp, som enligt litteraturen kan växa både i löv- och barrskog. De svenska växtplatserna utgörs av tjock lövförna under bok på näringsrik och kalkhaltig mark.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Ändrad markanvändning, större avverkningar eller andra åtgärder på växtplatserna, som gör att miljön förändras påtagligt är ogynnsamt.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Artens alla växtplatser måste säkerställas och miljöförhållandena på dessa studeras närmare för att öka kunskapen om artens ståndortskrav. Den bör även eftersökas på liknande platser i närheten av de kända fyndplatserna.
Utländska namn – DK: Orangefodet parasolhat.

Bon, M. 1994. Svampar. En fälthandbok. Bonnier Alba, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lepiota - fjällskivlingar 
  • Art
    Lepiota ignivolvata, Bousset & Joss. ex Joss. - brunringad fjällskivling
    Synonymer
    Lepiota ignivolvata Bousset & Joss.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.