Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  raspbågmossa

Organismgrupp Mossor Lescuraea patens
Raspbågmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Växer i lösa, mörkgröna eller brunaktiga mattor. Skotten är 1-4 cm långa och oregelbundet förgrenade. De längsveckade bladen är raka eller svagt ensidigt krökta, äggrunda till brett äggrunda och smalnar i övre delen gradvis av till en relativt kort och bred spets. Bladnerven är enkel och når nästan upp till bladspetsen. Den är knottrig på övre delen av ryggsidan. Cellerna i bladmitten är 6-19 × 6-10(-12) µm och har en stor central mamill. Bashörnscellerna är kvadratiska eller liggande rektangulära och bildar ett brett band längs den nedre bladkanten. Sporkapslarna är horisontella eller lutande och har en något reducerad inre tandkrans med ofta dåligt utvecklade cilier.
Raspbågmossa skiljer sig från övriga bågmossor genom sina korta celler med en centralt placerad mamill.
Utbredning
Länsvis förekomst för raspbågmossa Observationer i  Sverige för raspbågmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är mindre vanlig i fjällkedjan upp till lågalpin region, men förekommer även på enstaka växtplatser i låglandet. Arten är antagligen försvunnen från äldre kända platser i Götaland. På den ”klassiska” lokalen på Ållebergs "änne" var vid besök 1993 populationen ytterst liten trots att rasbranten troligen är oförändrad de senaste 100 åren. Arten finns i Norge, Island och Färöarna. I Norge förekommer den sällsynt i de södra och östra delarna medan arten lokalt är rätt allmän nära kusten i Hordaland och ute på Lofoten (Hagen 1908-29). I Finland är den endast uppgiven från Åland (ej återfunnen). Den finns också i övriga Europa, Asien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten växer på något basiska stenblock i framförallt subalpin björkskog men är funnen även i fjällnära trakter samt bergbranter så långt söder ut som i Västergötland. De stora arealer av denna biotop i Norrland som är dåligt utforskade vad avser mossor gör att mörkertalet kan vara stort. Riktade inventeringar efter denna art skulle behövas för att klargöra artens status. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (50-2700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (8-540) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Raspbågmossa växer på block och klippor, främst i områden med basisk berggrund. Den är mest funnen i skogsklädda bergsbranter, på klippblock eller skuggade bergväggar, oftast neutrala eller svagt sura bergarter men i Norge även på kalk. De flesta förekomsterna ligger i skogsbältet, men den är i norra Sverige även funnen exponerat i fjällbjörkskog eller bland vide och i Norge har den påträffats på 1 400 m. ö. h. (Hagen 1908-29).
Landskapstyper
Skog
Skog
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Barrskog
Barrskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Hypnales, Familj Leskeaceae, Släkte Lescuraea (bågmossor), Art Lescuraea patens Lindb. - raspbågmossa Synonymer Lescuraea patens (Lindb.) H. Arn. & C. Jens., Pseudoleskea patens (Lindb.) Kindb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten växer på något basiska stenblock i framförallt subalpin björkskog men är funnen även i fjällnära trakter samt bergbranter så långt söder ut som i Västergötland. De stora arealer av denna biotop i Norrland som är dåligt utforskade vad avser mossor gör att mörkertalet kan vara stort. Riktade inventeringar efter denna art skulle behövas för att klargöra artens status. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (50-2700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (8-540) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Typisk art i 6170 Alpina kalkgräsmarker (Alpin region (ALP))
Växer i lösa, mörkgröna eller brunaktiga mattor. Skotten är 1-4 cm långa och oregelbundet förgrenade. De längsveckade bladen är raka eller svagt ensidigt krökta, äggrunda till brett äggrunda och smalnar i övre delen gradvis av till en relativt kort och bred spets. Bladnerven är enkel och når nästan upp till bladspetsen. Den är knottrig på övre delen av ryggsidan. Cellerna i bladmitten är 6-19 × 6-10(-12) µm och har en stor central mamill. Bashörnscellerna är kvadratiska eller liggande rektangulära och bildar ett brett band längs den nedre bladkanten. Sporkapslarna är horisontella eller lutande och har en något reducerad inre tandkrans med ofta dåligt utvecklade cilier.
Raspbågmossa skiljer sig från övriga bågmossor genom sina korta celler med en centralt placerad mamill.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för raspbågmossa

Länsvis förekomst och status för raspbågmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för raspbågmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mindre vanlig i fjällkedjan upp till lågalpin region, men förekommer även på enstaka växtplatser i låglandet. Arten är antagligen försvunnen från äldre kända platser i Götaland. På den ”klassiska” lokalen på Ållebergs "änne" var vid besök 1993 populationen ytterst liten trots att rasbranten troligen är oförändrad de senaste 100 åren. Arten finns i Norge, Island och Färöarna. I Norge förekommer den sällsynt i de södra och östra delarna medan arten lokalt är rätt allmän nära kusten i Hordaland och ute på Lofoten (Hagen 1908-29). I Finland är den endast uppgiven från Åland (ej återfunnen). Den finns också i övriga Europa, Asien och Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Leskeaceae  
  • Släkte
    Lescuraea - bågmossor 
  • Art
    Lescuraea patensLindb. - raspbågmossa
    Synonymer
    Lescuraea patens (Lindb.) H. Arn. & C. Jens.
    Pseudoleskea patens (Lindb.) Kindb.

Raspbågmossa växer på block och klippor, främst i områden med basisk berggrund. Den är mest funnen i skogsklädda bergsbranter, på klippblock eller skuggade bergväggar, oftast neutrala eller svagt sura bergarter men i Norge även på kalk. De flesta förekomsterna ligger i skogsbältet, men den är i norra Sverige även funnen exponerat i fjällbjörkskog eller bland vide och i Norge har den påträffats på 1 400 m. ö. h. (Hagen 1908-29).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Fjällbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Ingrepp som innebär drastisk förändring i ljus- och fuktighetsförhållandena utgör ett tänkbart hot mot arten.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Samtliga kända lokaler bör återbesökas för att kontrollera artens status samt för att mer exakt undersöka dess miljökrav i Sverige. Aktuella fyndplatser bör meddelas berörd myndighet så att de kan skyddas från exploatering.
Utländska namn - NO: Røjsraspmose; FI: raspikoukerosammal; IS: Gjótuleskja, GB: Patent Leskea.

Hagen, I. 1908-29. Forarbeider til en norsk løvmosflora. Kongel. Norske Vidensk. Selsk. Skr. (Trondheim).

Hedenäs, L. 2014. Lescuraea patens raspbågmossa s. 157. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 37-57], Bladmossor: skirmossor-baronmossor : Bryophyta: Hookeria-Anomodon. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Lawton, E. 1957. A revision of the genus Lescuraea in Europe and North America. Bull. Torr. Bot. Club 84: 281-307.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Uppdaterad 2010. Rev. Lars Hedenäs 2014.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Leskeaceae  
  • Släkte
    Lescuraea - bågmossor 
  • Art
    Lescuraea patens, Lindb. - raspbågmossa
    Synonymer
    Lescuraea patens (Lindb.) H. Arn. & C. Jens.
    Pseudoleskea patens (Lindb.) Kindb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Uppdaterad 2010. Rev. Lars Hedenäs 2014.