Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosentrattskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Leucopaxillus rhodoleucus
Rosentrattskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rosentrattskivling är en trattskivlingliknande svamp med 5–10 cm bred, som utvuxen plattad eller något nedtryckt hatt. Den är vit men som ung och i fuktig väderlek blekt rosa, åtminstone fläckvis, samt slät och matt. Lamellerna är nedlöpande, täta och smala, som unga laxrosa men småningom gulaktiga. Foten är först något rosatonad, annars vit.
Utbredning
Länsvis förekomst för rosentrattskivling Observationer i  Sverige för rosentrattskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har denna art anträffats ett 40-tal gånger. Fynden är spridda från Skåne till Dalarna med en dragning åt den östra halvan av landet. Den är mycket sällsynt i Danmark, Norge och Finland liksom i Mellaneuropa. Arten är rödlistad i bl.a. Danmark, Norge och Tyskland
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i förna under gamla lövträd, granar och enbuskar. Påträffas i ädellövskog, ängsgranskog, skogsbryn och hagmark, på näringsrik och/eller kalkhaltig mark. Lätt igenkännlig, sällsynt och totalt sett liten population i landet. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, framför allt p.g.a. slutavverkningar i barrskog. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (500-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (25-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (144-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
En förnasvamp som växer på näringsmark mark bland löv eller barr i skog eller skogsbryn. Den bildar ofta häxringar. Utbredning och fynd antyder att den är knuten till mark med högt pH.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Leucopaxillus, Art Leucopaxillus rhodoleucus (Romell) Kühner - rosentrattskivling Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i förna under gamla lövträd, granar och enbuskar. Påträffas i ädellövskog, ängsgranskog, skogsbryn och hagmark, på näringsrik och/eller kalkhaltig mark. Lätt igenkännlig, sällsynt och totalt sett liten population i landet. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, framför allt p.g.a. slutavverkningar i barrskog. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (500-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (25-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (144-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Rosentrattskivling är en trattskivlingliknande svamp med 5–10 cm bred, som utvuxen plattad eller något nedtryckt hatt. Den är vit men som ung och i fuktig väderlek blekt rosa, åtminstone fläckvis, samt slät och matt. Lamellerna är nedlöpande, täta och smala, som unga laxrosa men småningom gulaktiga. Foten är först något rosatonad, annars vit.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosentrattskivling

Länsvis förekomst och status för rosentrattskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosentrattskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har denna art anträffats ett 40-tal gånger. Fynden är spridda från Skåne till Dalarna med en dragning åt den östra halvan av landet. Den är mycket sällsynt i Danmark, Norge och Finland liksom i Mellaneuropa. Arten är rödlistad i bl.a. Danmark, Norge och Tyskland
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Leucopaxillus  
  • Art
    Leucopaxillus rhodoleucus(Romell) Kühner - rosentrattskivling

En förnasvamp som växer på näringsmark mark bland löv eller barr i skog eller skogsbryn. Den bildar ofta häxringar. Utbredning och fynd antyder att den är knuten till mark med högt pH.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtplatser kan förstöras av exploatering, "städning", avverkningar etc. Den pågående markförsurningen är säkerligen en negativ faktor som på sikt kan äventyra artens förekomster i de mest försurningsdrabbade delarna av landet

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Kända växtplatser bör om möjligt bevaras i befintligt skick. Artens ekologi, krav på sin växtplats och skötselbehov bör undersökas närmare.
Utländska namn – NO: Rosaskivet traktmusserong, DK: Rosabladet tragtridderhat, FI: Rusohelttamalikka.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Leucopaxillus  
  • Art
    Leucopaxillus rhodoleucus, (Romell) Kühner - rosentrattskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.