Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hårig skrovellav

Organismgrupp Lavar Lobaria hallii
Hårig skrovellav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hårig skrovellav är en upp till 1,5 dm stor blågrå bladlav med 1–3 cm breda, rundade lober. Ovansidan är jämn till svagt bucklig med få till talrika korta ljusa hår, särskilt mot kanten (syns bäst med lupp). Små punktformade soral är vanliga på ovansidan och längs kanten kan de bli linjeformade. Undersidan är ljusbrun, har tydliga åsar och är finluden men med nakna ljusa fläckar. Apothecier är okända i Sverige. Märgen reagerar Pd–. Den likaså rödlistade skrovellav Lobaria scrobiculata är mycket lik hårig skrovellav och finns ibland på samma växtplatser men har gulgrå till grå bål som är mer bucklig, saknar oftast hår på ovansidan av loberna, saknar tydliga åsar på lobundersidorna och märgen reagerar vanligen Pd+ orange (men sällsynt Pd–).
Utbredning
Länsvis förekomst för hårig skrovellav Observationer i  Sverige för hårig skrovellav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från fem lokaler i Jämtland och en vardera i Dalarna, Lycksele Lappmark och Åsele Lappmark. Samtliga lokaler är besökta på 1990-talet och hårig skrovellav finns kvar på samtliga utom en av de jämtländska (Storbofallet) där miljön drastiskt har ändrats efter vattenkraftsregleringen på 1960-talet. Populationerna är små på samtliga lokaler. Vid en inventering 1990/91 av arten i Sverige hittades totalt 60 träd. Senare inventeringar indikerar en populationsminskning på 50% på åtminstone två av lokalerna. Det stora flertalet tidigare möjliga lokaler är utbyggda för vattenkraft varför mörkertalet bedöms som mycket lågt (50%). Förutom från några lokaler i Norge (rödlistad) är arten i övrigt endast känd från enstaka fynd i västra Nordamerika, Ryssland och på Grönlands sydspets.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
A2bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nio aktuella lokaler är kända i forsdimmezonen intill vattenfall i norra Sverige. Det stora flertalet tidigare möjliga lokaler är utbyggda för vattenkraft. Få av lokalerna är skyddade och har en skötselplan anpassad för arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (2000-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 11 (9-14). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 km² och förekomstarean (AOO) till 44 (36-56) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 80 (30-90) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 (25-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. (A2bc).
Ekologi
Hårig skrovellav är knuten till större vattenfall. Den förekommer i forsdimmezonen intill vattenfallen på träd, huvudsakligen gran, och växer tillsammans med bl.a. lunglav Lobaria pulmonaria, skrovellav L. scrobiculata och flera arter av gytterlavar Pannaria och brungytterlavar Fuscopannaria. På större träd förekommer den huvudsakligen på de nedre grenarna. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade lavar som t.ex. grangytterlav Pannaria ahlneri och dvärgblylav Parmeliella parvula.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· gran
· gran
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Lobariaceae, Släkte Lobaria (lunglavar), Art Lobaria hallii (Tuck.) Zahlbr. - hårig skrovellav Synonymer Rinodina hallii Tuck.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier A2bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nio aktuella lokaler är kända i forsdimmezonen intill vattenfall i norra Sverige. Det stora flertalet tidigare möjliga lokaler är utbyggda för vattenkraft. Få av lokalerna är skyddade och har en skötselplan anpassad för arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (2000-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 11 (9-14). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 km² och förekomstarean (AOO) till 44 (36-56) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 80 (30-90) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 (25-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. (A2bc).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Hårig skrovellav är en upp till 1,5 dm stor blågrå bladlav med 1–3 cm breda, rundade lober. Ovansidan är jämn till svagt bucklig med få till talrika korta ljusa hår, särskilt mot kanten (syns bäst med lupp). Små punktformade soral är vanliga på ovansidan och längs kanten kan de bli linjeformade. Undersidan är ljusbrun, har tydliga åsar och är finluden men med nakna ljusa fläckar. Apothecier är okända i Sverige. Märgen reagerar Pd–. Den likaså rödlistade skrovellav Lobaria scrobiculata är mycket lik hårig skrovellav och finns ibland på samma växtplatser men har gulgrå till grå bål som är mer bucklig, saknar oftast hår på ovansidan av loberna, saknar tydliga åsar på lobundersidorna och märgen reagerar vanligen Pd+ orange (men sällsynt Pd–).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hårig skrovellav

Länsvis förekomst och status för hårig skrovellav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hårig skrovellav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från fem lokaler i Jämtland och en vardera i Dalarna, Lycksele Lappmark och Åsele Lappmark. Samtliga lokaler är besökta på 1990-talet och hårig skrovellav finns kvar på samtliga utom en av de jämtländska (Storbofallet) där miljön drastiskt har ändrats efter vattenkraftsregleringen på 1960-talet. Populationerna är små på samtliga lokaler. Vid en inventering 1990/91 av arten i Sverige hittades totalt 60 träd. Senare inventeringar indikerar en populationsminskning på 50% på åtminstone två av lokalerna. Det stora flertalet tidigare möjliga lokaler är utbyggda för vattenkraft varför mörkertalet bedöms som mycket lågt (50%). Förutom från några lokaler i Norge (rödlistad) är arten i övrigt endast känd från enstaka fynd i västra Nordamerika, Ryssland och på Grönlands sydspets.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Lobariaceae  
  • Släkte
    Lobaria - lunglavar 
  • Art
    Lobaria hallii(Tuck.) Zahlbr. - hårig skrovellav
    Synonymer
    Rinodina hallii Tuck.

Hårig skrovellav är knuten till större vattenfall. Den förekommer i forsdimmezonen intill vattenfallen på träd, huvudsakligen gran, och växer tillsammans med bl.a. lunglav Lobaria pulmonaria, skrovellav L. scrobiculata och flera arter av gytterlavar Pannaria och brungytterlavar Fuscopannaria. På större träd förekommer den huvudsakligen på de nedre grenarna. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade lavar som t.ex. grangytterlav Pannaria ahlneri och dvärgblylav Parmeliella parvula.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
De största hoten är avverkning eller utglesning av skogen på eller i omedelbar närhet av lokalerna vid åtgärder för fritidsfiske och annan turism genom t.ex. stigdragning, siktröjning och anläggande av eldplatser. De grenar hårig skrovellav växer på är ofta hindrande vid fiske med spön och vissa grenar är även attraktiva ur eldningssynpunkt. Det har konstaterats att grenar har tagits bort på flera växtplatser. Alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna liksom utbyggnad av vattenkraft eller andra förändringar av vattenföringen i vattensystemet utgör också hot.

Påverkan
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Få av lokalerna är skyddade och har en skötselplan anpassad för arten. Samtliga lokaler måste skyddas. Åtgärder för turism måste ske med hänsyn tagen till hårig skrovellav och det måste skrivas in i skötselföreskrifterna att brytning av levande och döda grenar inte är tillåten.

Åtgärdsprogram Fastställt
Hårig skrovellav är fridlyst i Sverige. Utländska namn – NO: Fossenever.

Ahlner, S. 1948. Utbredningstyper bland nordiska barrträdslavar. Acta Phytogeogr. Suec. 22.

Bjerke, J. W. 2003. The northern distribution range of Lobaria hallii in Europe and Greenland. Graphis Scripta 14: 27-31.

Botnen, A. & Tønsberg, T. 1988. Additions to the lichen flora of Central Norway. Gunneria 58: 1–43.

Hallingbäck, T. 2003. Hårig skrovellav – en raritet i den boreala regnskogen. Svensk Bot. Tidskr. 97: 26-32.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Lobariaceae  
  • Släkte
    Lobaria - lunglavar 
  • Art
    Lobaria hallii, (Tuck.) Zahlbr. - hårig skrovellav
    Synonymer
    Rinodina hallii Tuck.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.