Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  örtlav

Organismgrupp Lavar Lobaria virens
Örtlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Örtlav är en bladlav med ibland meterstor bål. Örtlav får en karaktäristiskt salladsgrön ton i väta men blir i torrt tillstånd först grågrön, sedan brun. Undersidan är ljust brun och kal. Bålflikarna är rundade, släta och kanterna viker något uppåt. Örtlav är ofta fertil och de rödbruna apothecierna kan ibland vara talrika.
Utbredning
Länsvis förekomst för örtlav Observationer i  Sverige för örtlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Örtlav tillhör en grupp av sällsynta suboceaniska lavar som finns i nederbördsrika och tempererade områden. Lavens svenska huvudutbredning finns i Bohuslän, Dalsland och Västergötland i sydvästra Sverige. Ett 80-tal aktuella fynd finns från det beskrivna området samt Skåne, Halland, Småland, Östergötland och Värmland. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 50% av sina gamla lokaler. Endast ett par av lokalerna i Sverige är individrika, i övrigt är de individfattiga. Den förekommer även i Danmark (rödlistad) och är relativt vanlig längs kusten i södra Norge. Utanför Norden förekommer den allmänt i England och i västra Frankrike och är även känd från enstaka lokaler i övriga Europa. Utanför Europa har den spridda förekomster i tropisk-oceaniska områden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Växer på grova eller senvuxna ädellövträd i områden med hög nederbörd och fuktigt lokalklimat i sydvästra delarna av Sverige. Totalt finns ett knappt 80-tal aktuella lokaler. Endast ett par av dessa är individrika, i övrigt endast individfattiga lokaler där den riskerar försvinna genom avverkning, slump eller att värdträden dör. Arten har försvunnit från några lokaler sedan 2010. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (480-720). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (80-120). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (320-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-70) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (15-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Ekologi
Örtlav påträffas på olika ädellövträd i områden med hög nederbörd och fuktigt lokalklimat. Oftast växer laven på grova träd men kan i gamla och fuktiga ädellövskogar förekomma på smalare senvuxna träd. Den påträffas främst på ek, lind, ask och alm i bergbranter men kan också växa direkt på grönstensklippor eller över mossa på lodytor och block.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
Levande träd
Levande träd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Lobariaceae, Släkte Lobaria (lunglavar), Art Lobaria virens (With.) J.R.Laundon - örtlav Synonymer Lobaria laetevirens (Lightf.) Zahlbr., Lobaria herbacea (Huds.) DC., Lichen virens With.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Växer på grova eller senvuxna ädellövträd i områden med hög nederbörd och fuktigt lokalklimat i sydvästra delarna av Sverige. Totalt finns ett knappt 80-tal aktuella lokaler. Endast ett par av dessa är individrika, i övrigt endast individfattiga lokaler där den riskerar försvinna genom avverkning, slump eller att värdträden dör. Arten har försvunnit från några lokaler sedan 2010. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (480-720). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (80-120). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (320-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-70) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (15-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9110 Näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9130 Näringsrik bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Örtlav är en bladlav med ibland meterstor bål. Örtlav får en karaktäristiskt salladsgrön ton i väta men blir i torrt tillstånd först grågrön, sedan brun. Undersidan är ljust brun och kal. Bålflikarna är rundade, släta och kanterna viker något uppåt. Örtlav är ofta fertil och de rödbruna apothecierna kan ibland vara talrika.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för örtlav

Länsvis förekomst och status för örtlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för örtlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Örtlav tillhör en grupp av sällsynta suboceaniska lavar som finns i nederbördsrika och tempererade områden. Lavens svenska huvudutbredning finns i Bohuslän, Dalsland och Västergötland i sydvästra Sverige. Ett 80-tal aktuella fynd finns från det beskrivna området samt Skåne, Halland, Småland, Östergötland och Värmland. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 50% av sina gamla lokaler. Endast ett par av lokalerna i Sverige är individrika, i övrigt är de individfattiga. Den förekommer även i Danmark (rödlistad) och är relativt vanlig längs kusten i södra Norge. Utanför Norden förekommer den allmänt i England och i västra Frankrike och är även känd från enstaka lokaler i övriga Europa. Utanför Europa har den spridda förekomster i tropisk-oceaniska områden.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Lobariaceae  
  • Släkte
    Lobaria - lunglavar 
  • Art
    Lobaria virens(With.) J.R.Laundon - örtlav
    Synonymer
    Lobaria laetevirens (Lightf.) Zahlbr.
    Lobaria herbacea (Huds.) DC.
    Lichen virens With.

Örtlav påträffas på olika ädellövträd i områden med hög nederbörd och fuktigt lokalklimat. Oftast växer laven på grova träd men kan i gamla och fuktiga ädellövskogar förekomma på smalare senvuxna träd. Den påträffas främst på ek, lind, ask och alm i bergbranter men kan också växa direkt på grönstensklippor eller över mossa på lodytor och block.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Örtlav är mycket fuktighetsberoende och är därför mycket känslig för ingrepp som påverkar luftfuktigheten på lokalen. Utglesning av träd- och buskskikten utgör därför ett hot. Avverkning av äldre lövträd utgör ett hot, liksom avverkning av andra potentiella värdträd. För klippförekomsterna utgör avverkning av beskuggande skog ett hot. Att lokalerna är individfattiga medför att den riskerar försvinna genom avverkning, slump eller att värdträden dör.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Inventering av kända lokaler för att mer i detalj klarlägga nuvarande status krävs. Därefter bör förslag till skyddsåtgärder utarbetas. Tills vidare måste lokaler där laven finns kvar undantas från alla typer av ingrepp. Genom att många andra rödlistade lavarter ofta förekommer på örtlavens växtplatser är dessa lokalers skyddsvärde högt.
Utländska namn – NO: Kystnever, DK: Lysegrøn lungelav.

Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7.

Hallingbäck, T. 1986. Lunglavarna, Lobaria, på reträtt i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 373–381.

Hultengren, S., Kannesten, C. & Svensson, S. 1993. Om några oceaniska lavar i Sydvästsverige. Graphis Scripta 5: 24–38.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Lobariaceae  
  • Släkte
    Lobaria - lunglavar 
  • Art
    Lobaria virens, (With.) J.R.Laundon - örtlav
    Synonymer
    Lobaria laetevirens (Lightf.) Zahlbr.
    Lobaria herbacea (Huds.) DC.
    Lichen virens With.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.