Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Cholodkovskys bastborre

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Carphoborus cholodkovskyi
Cholodkovskys bastborre Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den fullbildade skalbaggen är 1,4–2,0 mm lång och brunsvart. Mellanrummen mellan täckvingarnas punktrader är välvda, mellanrummen 1, 5 och 9 löper längst bak på täckvingarna samman och är där besatta med fina taggar. Honans panna är beklädd med gråaktig behåring nedtill och kal upptill.
Utbredning
Länsvis förekomst för Cholodkovskys bastborre Observationer i  Sverige för Cholodkovskys bastborre
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från norra Dalarna, Västerbotten, Norrbotten, Åsele, Lycksele, Pite och Lule Lappmark. Närmast finns arten i Finland där den upptäcktes så sent som 2001, vidare i Estland, Polen, centrala och norra Ryssland samt Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker under hårt fastsittande, tunn bark på nyligen döda, stående, senvuxna tallar på hällmarker och på myrar. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-560) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under hårt fastsittande, tunn bark på nyligen döda, stående, senvuxna tallar (ofta >150 år) på hällmarker och myrar, ofta angripen av större och mindre märgborre (Tomicus piniperda och T. minor) (Pettersson opubl.), även i brandskadade träd. I Ryssland har arten även påträffats på gran. Det stjärnformiga gångsystemet (4–6 honor/hane) är djupt inskuret i splintveden och anläggs framförallt på stammens sydsida uppe i kronan. De c:a 1 mm breda och 3–7 cm långa modergångarna är huvudsakligen orienterade i stammens längsriktning, till skillnad från gångar av Pityogenes bidentatus och P. quadridens. Honan lägger 7–10(-20) ägg. Larverna äter 5–10 cm långa, slingrande gångar i floemet. Larvutvecklingen tar 2-3 år, och övervintring sker både som larv och imago. Parningskammaren är stor i förhållande till artens storlek och används för mellanlagring av borrmjöl innan det knuffas ut genom det nedåtriktade ingångshålet. Fullbildade individer flyger juli–augusti.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Carphoborus, Art Carphoborus cholodkovskyi Spessivstev, 1916 - Cholodkovskys bastborre Synonymer Carphoborus cholodkowskyi Spessivtseff, 1916

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under hårt fastsittande, tunn bark på nyligen döda, stående, senvuxna tallar på hällmarker och på myrar. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-560) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Den fullbildade skalbaggen är 1,4–2,0 mm lång och brunsvart. Mellanrummen mellan täckvingarnas punktrader är välvda, mellanrummen 1, 5 och 9 löper längst bak på täckvingarna samman och är där besatta med fina taggar. Honans panna är beklädd med gråaktig behåring nedtill och kal upptill.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Cholodkovskys bastborre

Länsvis förekomst och status för Cholodkovskys bastborre baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Cholodkovskys bastborre

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från norra Dalarna, Västerbotten, Norrbotten, Åsele, Lycksele, Pite och Lule Lappmark. Närmast finns arten i Finland där den upptäcktes så sent som 2001, vidare i Estland, Polen, centrala och norra Ryssland samt Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Scolytinae - barkborrar 
  • Tribus
    Polygraphini  
  • Släkte
    Carphoborus  
  • Art
    Carphoborus cholodkovskyiSpessivstev, 1916 - Cholodkovskys bastborre
    Synonymer
    Carphoborus cholodkowskyi Spessivtseff, 1916

Larvutvecklingen sker under hårt fastsittande, tunn bark på nyligen döda, stående, senvuxna tallar (ofta >150 år) på hällmarker och myrar, ofta angripen av större och mindre märgborre (Tomicus piniperda och T. minor) (Pettersson opubl.), även i brandskadade träd. I Ryssland har arten även påträffats på gran. Det stjärnformiga gångsystemet (4–6 honor/hane) är djupt inskuret i splintveden och anläggs framförallt på stammens sydsida uppe i kronan. De c:a 1 mm breda och 3–7 cm långa modergångarna är huvudsakligen orienterade i stammens längsriktning, till skillnad från gångar av Pityogenes bidentatus och P. quadridens. Honan lägger 7–10(-20) ägg. Larverna äter 5–10 cm långa, slingrande gångar i floemet. Larvutvecklingen tar 2-3 år, och övervintring sker både som larv och imago. Parningskammaren är stor i förhållande till artens storlek och används för mellanlagring av borrmjöl innan det knuffas ut genom det nedåtriktade ingångshålet. Fullbildade individer flyger juli–augusti.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Slutavverkning samt minskad förekomst av gammal, senvuxen tallskog.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spara tillräckligt stora naturskogsområden för att upprätthålla en kontinuerlig förekomst av träd i rätt tillstånd, dvs. torkande på rot. Stor hänsyn bör tas till lämpliga träd och bestånd på impediment i form av hällmarker och myrar. Artens aktuella utbredning bör dokumenteras bättre.

Åtgärdsprogram Fastställt

Butovitsch, V. och Heqvist, K.-J. 1947. Till kännedom om svenska skalbaggars utbredning. Ent. Tidskr. 68: 184–188.

Ehnström, B. och Waldén, H. 1986. Faunavård i skogsbruket-den lägre faunan. Skogsstyrelsen. 351 pp.

Hyvärinen, E. & Mattila, J. 2003: Carphoborus cholodkowskyi Spessivtseff, 1916, Suomelle uusi kaarnakuoriaislaji [Carphoborus cholodkowskyi Spessivtseff, 1916 found in Finland] (Coleoptera, Scolytidae). – Sahlbergia 8: 82-83. Helsinki, Finland, ISSN 1237-3273.

Lekander, B., Bejer-Petersen, B., Kangas, E. och Bakke, A. 1977. The distribution of Bark Beetles in the Nordic countries. Acta Ent. Fenn. 32.

Lundberg, S. 1982. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 21. Ent. Tidskr. 103: 137–139.

Spessivtseff, P. 1923. Zweiter Beitrag zur Kenntnis der Borkenkäferfauna Schwedens. Ent. Tidskr. 44: 200–214.

Spessivtseff, P. 1925. Zur Generationsfrage der Borkenkäfer. Ent. Tidskr. 46: 102–106.

Spessivtseff, P. 1925. Svensk Insektfauna. 28. Barkborrar. Uppsala.

Spessivtseff, P. 1928. Studier över de svenska barkborrarnas biologi. Medd. fr. Stat. Skogsforskn. Inst. H. 24. Nr. 8.

Trägårdh, I. 1923. Skogsentomologiska bidrag II. Medd. Statens Skogsförsöksanstalt. Häfte 20: 401–424.

Trägårdh, I. 1927. Entomologiska analyser av torkande träd. Medd. Statens Skogsförsöksanstalt. Häfte 23: 191–216.

Trägårdh, I. 1930. Om barkborrarnas gångsystem. Ent. Tidskr. 51: 99–111.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Åke Lindelöw 1999. Rev. Bengt Ehnström 1999, Åke Lindelöw 2007 © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Scolytinae - barkborrar 
  • Tribus
    Polygraphini  
  • Släkte
    Carphoborus  
  • Art
    Carphoborus cholodkovskyi, Spessivstev, 1916 - Cholodkovskys bastborre
    Synonymer
    Carphoborus cholodkowskyi Spessivtseff, 1916
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Åke Lindelöw 1999. Rev. Bengt Ehnström 1999, Åke Lindelöw 2007 © ArtDatabanken, SLU 2008.