Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Palms svampborrare

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Ennearthron palmi
Palms svampborrare Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En trög, långsmal och högvälvd skalbagge som endast är 1,2 mm lång. Färgen är mörkbrun. Ovanför munnen har hanen två små tänder. Arten är fint punkterad med en gles fjällbeklädnad. Antenner och ben är ganska små och veka. Det finns flera nära släktingar som liknar denna art varför en specialist bör bestämma arten.
Utbredning
Länsvis förekomst för Palms svampborrare Observationer i  Sverige för Palms svampborrare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Småland, Uppland, Gästrikland, Norrbotten, Lule och Torne lappmark. Närmast i Finland. Världsutbredningen är begränsad till de östra delarna av Nord- och Mellaneuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever i mycelrik ved i björk-, ek- och bokstubbar. Känd från Småland, Uppland, Gästrikland, Norrbotten, Lule och Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i mycelrik ved i björk-, ek- och bokstubbar, främst mellan årsringarna i mycket torr björkved med mycel av fnösketicka (Fomes fomentarius). Den är även tagen i ihålig bok i Småland samt i ihåliga ekar i Dalälvsområdet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· fnöskticka
· fnöskticka
· svavelticka
· svavelticka
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ciidae (trädsvampborrare), Släkte Ennearthron, Art Ennearthron palmi Lohse, 1966 - Palms svampborrare Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever i mycelrik ved i björk-, ek- och bokstubbar. Känd från Småland, Uppland, Gästrikland, Norrbotten, Lule och Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En trög, långsmal och högvälvd skalbagge som endast är 1,2 mm lång. Färgen är mörkbrun. Ovanför munnen har hanen två små tänder. Arten är fint punkterad med en gles fjällbeklädnad. Antenner och ben är ganska små och veka. Det finns flera nära släktingar som liknar denna art varför en specialist bör bestämma arten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Palms svampborrare

Länsvis förekomst och status för Palms svampborrare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Palms svampborrare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Småland, Uppland, Gästrikland, Norrbotten, Lule och Torne lappmark. Närmast i Finland. Världsutbredningen är begränsad till de östra delarna av Nord- och Mellaneuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Ciidae - trädsvampborrare 
  • Underfamilj
    Ciinae  
  • Släkte
    Ennearthron  
  • Art
    Ennearthron palmiLohse, 1966 - Palms svampborrare

Larvutvecklingen sker i mycelrik ved i björk-, ek- och bokstubbar, främst mellan årsringarna i mycket torr björkved med mycel av fnösketicka (Fomes fomentarius). Den är även tagen i ihålig bok i Småland samt i ihåliga ekar i Dalälvsområdet.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
· svavelticka - Laetiporus sulphureus (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av brist på lämpligt utvecklingssubstrat i brukad skog.


Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spara torra björkstubbar och hålträd.

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 29–42.

Lundberg, S. 1968. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 11. Ent. Tidskr. 89: 242–247.

Lundberg, S. 1973. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar. 14 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 94: 28–33.

Lundberg, S. 1977. Skalbaggar funna i Messaureområdet, Lule lappmark. 2 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 91–94.

Palm, T. 1937. För Sverige nya Coleoptera. IV. Ent. Tidskr. 58: 166–171.

Palm, T. 1941. Über die Entwicklung und Lebensweise einiger wenig bekannten Käfer-Arten im Urwaldgebiete am Fluss Dalälven (Schweden). Opusc. Ent. 6: 17–26.

Palm, T. 1942. Coleopterfaunan vid Nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 63: 1–59.

Palm, T. 1950. Anteckningar om svenska skalbaggar. V. Ent. Tidskr. 71: 129–143.

Palm, T. 1950. Våra Dircaea-arter med särskild hänsyn till D. australis Fairm. (Col. Serropalpidae). Opusc. Ent. 15: 11–16.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der Süd- und Mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. suppl. XVI.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Ciidae - trädsvampborrare 
  • Underfamilj
    Ciinae  
  • Släkte
    Ennearthron  
  • Art
    Ennearthron palmi, Lohse, 1966 - Palms svampborrare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.