Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  agmyrvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Aterpia sieversiana
Agmyrvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvinge med huvudsakligen svartaktiga fjäll inblandade med lite ljusare fjäll. Karakteristiska vitaktiga spegelfläckar och dorsalfläckar och på framvingekanten motfläckar. Bakvingarna är mörkgråa. Arten skulle väl närmast kunna förväxlas med den allmänt förekommande blåbärsbrokvecklaren Phiaris bipunctana men denna har sammanhängande vitaktiga teckningar som bildar ett inre och yttre mellanfält på de mörka vingarna. Vingspann 13-18 mm. Honan är mindre än hanen.
Utbredning
Länsvis förekomst för agmyrvecklare Observationer i  Sverige för agmyrvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden är den endast känd från kalkblekevätar på Gotland. Arten blev funnen vid Stenkumla 1956 i ett skogsdikningsområde. Från denna lokal är den numera försvunnen till följd av dikningen och igenväxning. Senare funnen i Kallgateburgs naturreservat och Bälsalvret. Agmyrvecklaren Aterpia sieversiana är också funnen vid Gothemhammar på östra sidan av ön. I övrigt är den endast känd från Estland, Lettland, Ryssland, Tyskland och Österrike.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
I Norden endast känd från ett par agmyr- och havsstrandlokaler på Gotland. Värdväxten är okänd och möjligen är arten förbisedd pga bristande kunskaper om dess leverne, men av säkerhetsskäl pålägges inte något stort mörkertaI. I dagsläget kan någon direkt minskning inte påvisas. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1500 (100-2100) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-80) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Artens värdväxt liksom tidiga utvecklingsstadier är okända. Fjärilen flyger vid soluppgången i mitten av juni på agmyrar och kan då svärma i stort antal. Det exemplar, en hona som blev funnen vid Gothemhammar flög i kvällssol på en strandäng.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Aterpia, Art Aterpia sieversiana (Nolcken, 1870) - agmyrvecklare Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation I Norden endast känd från ett par agmyr- och havsstrandlokaler på Gotland. Värdväxten är okänd och möjligen är arten förbisedd pga bristande kunskaper om dess leverne, men av säkerhetsskäl pålägges inte något stort mörkertaI. I dagsläget kan någon direkt minskning inte påvisas. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1500 (100-2100) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-80) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Framvinge med huvudsakligen svartaktiga fjäll inblandade med lite ljusare fjäll. Karakteristiska vitaktiga spegelfläckar och dorsalfläckar och på framvingekanten motfläckar. Bakvingarna är mörkgråa. Arten skulle väl närmast kunna förväxlas med den allmänt förekommande blåbärsbrokvecklaren Phiaris bipunctana men denna har sammanhängande vitaktiga teckningar som bildar ett inre och yttre mellanfält på de mörka vingarna. Vingspann 13-18 mm. Honan är mindre än hanen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för agmyrvecklare

Länsvis förekomst och status för agmyrvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för agmyrvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden är den endast känd från kalkblekevätar på Gotland. Arten blev funnen vid Stenkumla 1956 i ett skogsdikningsområde. Från denna lokal är den numera försvunnen till följd av dikningen och igenväxning. Senare funnen i Kallgateburgs naturreservat och Bälsalvret. Agmyrvecklaren Aterpia sieversiana är också funnen vid Gothemhammar på östra sidan av ön. I övrigt är den endast känd från Estland, Lettland, Ryssland, Tyskland och Österrike.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Aterpia  
  • Art
    Aterpia sieversiana(Nolcken, 1870) - agmyrvecklare

Artens värdväxt liksom tidiga utvecklingsstadier är okända. Fjärilen flyger vid soluppgången i mitten av juni på agmyrar och kan då svärma i stort antal. Det exemplar, en hona som blev funnen vid Gothemhammar flög i kvällssol på en strandäng.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Ändrade vattenflöden genom berörda våtmarksområden och igenväxning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Uppföljning och utvärdering av skötselplan för Kallgateburgs naturreservat beträffande agmyrvecklarens livsmiljöer. Naturvårdsbete för att hindra igenväxning. Skötsel kan också innehålla viss buskröjning

Eliasson, C. U., Palmqvist, G., Björklund, J-O., Källander, C., Lindeborg, M., & Ryrholm, N. 2009. Sällsynta fjärilsarter på nordöstra Gotland, Hejnum, Othem och Bäl socknar- Rådgivande instrument för Life- projektet i Natura 2000- området Hejnum Kallgate samt för Hejnum hällar och Filehajdar. Länsstyrelsen i Gotlands län.- Visby.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. A Distributional Checklist. Apollo Books.

Razowski, J. 2003. Tortricidae of Europe. Volume 2. Olethreutinae. Frantisek Slamka.

Svensson, I. 1985. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984. Ent. Tidskr. 106: 71-82.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare. The Nordic Tortricidae. Entomologiska Sällskapet i Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011. © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Aterpia  
  • Art
    Aterpia sieversiana, (Nolcken, 1870) - agmyrvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011. © ArtDatabanken