Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  alléägglav

Organismgrupp Lavar Candelariella reflexa
Alléägglav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Alléägglav har spridda till sammanflytande välvda areoler eller små fjäll som är upp till 1 mm stora. Dessa är gulgröna–grönaktigt gula, sällan rent gula, K–, med enstaka soral eller sorediösa till ungefär hälften av bålens yta. Soralen är oregelbundna, av samma färg som bålen, utvecklas först i kanten av areolerna, men dessa kan även bli nästan helt upplösta i soral. Apothecier är mycket sällsynta, 0,5–1 mm breda, gröngula till gula och flata. Sporsäckarna har 8 sporer som är encelliga, färglösa och 10–16 × 4,5–5,5 µm. Arten är svår att skilja från mjölig ägglav C. efflorescens, som dock är gulare till färgen, har soral som upptar ungefär halva bålen eller mer och är oftast något klarare gul än bålen. Dessutom har sporsäckarna ungefär 32 sporer hos mjölig ägglav. Apothecier är dock mycket ovanliga även hos mjölig ägglav. Även mjölig orangelav Caloplaca citrina påminner om alléägglav men skiljer sig på en K+ röd reaktion hos bålen.
Utbredning
Länsvis förekomst för alléägglav Observationer i  Sverige för alléägglav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har nyligen uppmärksammats i Sverige och utbredningen är ännu inte fullständigt känd. Hittills finns fynd från Skåne till Värmland och ett 50-tal lokaler är kända. Utbredningen förefaller att vara västlig. Trenden är svår att säkert uttala sig om ännu men den är möjligen minskande. Detta beroende på att äldre alléer, vårdträd och andra lämpliga träd avverkas, bl.a. på grund av almsjukan. Alléägglav är rödlistad i Danmark och förekommer även i Norge och Finland. Arten är utanför Norden känd från andra delar av Europa, Chile, Tasmanien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Ett 60-tal aktuella lokaler från Skåne till Bohuslän och värmland. Oftast finns arten bara ett eller ett par träd på varje lokal. Växer främst på gamla almar varför almsjukan är ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 900 (120-2400). Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (60-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (15000-48164) km² och förekomstarean (AOO) till 1800 (240-4800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-25) % under de senaste 20 åren. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-80) %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Ekologi
Alléägglav påträffas oftast på gamla almar och askar i näringsrika, relativt öppna miljöer, t.ex. alléer, kyrkogårdar och parker. Oftast finns bara ett eller ett par träd med arten på varje lokal.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· ask
· ask
· skogsalm
· skogsalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Candelariales, Familj Candelariaceae, Släkte Candelariella (ägglavar), Art Candelariella reflexa (Nyl.) Lettau - alléägglav Synonymer mjöl-ägglav

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Ett 60-tal aktuella lokaler från Skåne till Bohuslän och värmland. Oftast finns arten bara ett eller ett par träd på varje lokal. Växer främst på gamla almar varför almsjukan är ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 900 (120-2400). Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (60-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (15000-48164) km² och förekomstarean (AOO) till 1800 (240-4800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-25) % under de senaste 20 åren. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-80) %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Alléägglav har spridda till sammanflytande välvda areoler eller små fjäll som är upp till 1 mm stora. Dessa är gulgröna–grönaktigt gula, sällan rent gula, K–, med enstaka soral eller sorediösa till ungefär hälften av bålens yta. Soralen är oregelbundna, av samma färg som bålen, utvecklas först i kanten av areolerna, men dessa kan även bli nästan helt upplösta i soral. Apothecier är mycket sällsynta, 0,5–1 mm breda, gröngula till gula och flata. Sporsäckarna har 8 sporer som är encelliga, färglösa och 10–16 × 4,5–5,5 µm. Arten är svår att skilja från mjölig ägglav C. efflorescens, som dock är gulare till färgen, har soral som upptar ungefär halva bålen eller mer och är oftast något klarare gul än bålen. Dessutom har sporsäckarna ungefär 32 sporer hos mjölig ägglav. Apothecier är dock mycket ovanliga även hos mjölig ägglav. Även mjölig orangelav Caloplaca citrina påminner om alléägglav men skiljer sig på en K+ röd reaktion hos bålen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för alléägglav

Länsvis förekomst och status för alléägglav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för alléägglav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har nyligen uppmärksammats i Sverige och utbredningen är ännu inte fullständigt känd. Hittills finns fynd från Skåne till Värmland och ett 50-tal lokaler är kända. Utbredningen förefaller att vara västlig. Trenden är svår att säkert uttala sig om ännu men den är möjligen minskande. Detta beroende på att äldre alléer, vårdträd och andra lämpliga träd avverkas, bl.a. på grund av almsjukan. Alléägglav är rödlistad i Danmark och förekommer även i Norge och Finland. Arten är utanför Norden känd från andra delar av Europa, Chile, Tasmanien och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Candelariales  
  • Familj
    Candelariaceae  
  • Släkte
    Candelariella - ägglavar 
  • Art
    Candelariella reflexa(Nyl.) Lettau - alléägglav
    Synonymer
    mjöl-ägglav

Alléägglav påträffas oftast på gamla almar och askar i näringsrika, relativt öppna miljöer, t.ex. alléer, kyrkogårdar och parker. Oftast finns bara ett eller ett par träd med arten på varje lokal.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Arten hotas av avverkning av gamla träd i näringsrika miljöer och en genom ökad asfaltering av grusvägar minskad näringstillförsel till alléträd. Almsjukan är ett hot.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Spara gamla träd i näringsrika miljöer och undanta en del vägar i från asfaltering.
Utländska namn – DK: Grynskællet æggeblommelav.

Arup, U. & Ekman, S. 1992. Nyheter i södra Sveriges lavflora. Graphis Scripta 4: 81–86.

Tønsberg, T. 1992. The sorediate and isidiate, corticolous, crustose lichens in Norway. Sommerfeltia 14: 1–332.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Candelariales  
  • Familj
    Candelariaceae  
  • Släkte
    Candelariella - ägglavar 
  • Art
    Candelariella reflexa, (Nyl.) Lettau - alléägglav
    Synonymer
    mjöl-ägglav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.