Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  alpfotmossa

Organismgrupp Mossor Bryoerythrophyllum rubrum
Alpfotmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 7 cm höga, luckra tuvor och är därmed Nordens största art i släktet. Skotten är olivgröna upptill och rödbruna nedtill. Bladen är rännformiga, långsmala och relativt jämnbreda och har en tydligt avsatt bladspets. Bladspetsen är långt och smalt utdragen på ett karakteristiskt vis och ibland något vriden nära spetsen. I allra yttersta spetsen är bladet något tandat. Nerven är kraftig och slutar i eller strax nedanför bladspetsen. Bladkanterna är brett tillbakaböjda strax ovanför basen och sedan något tillbakaböjda fram till strax nedanför bladspetsen. Bladen är stjälkomfattande relativt långt upp. Arten är skildkönad och kapslar är ovanliga. Kapseln är upprätt, cylindrisk och mörkt brun. Kapselskaftet är 1,0-1,5 cm långt och rödaktigt. Sporerna är 14-18 µm i diameter, olivbruna och fint papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Alpfotmossa har sällan kapslar men alltid en långt och smalt utdragen bladspets. Arten kan förväxlas med den något spädare röd fotmossa Bryoerythrophyllum recurvirostrum, men den senare har mer gradvis avsmalnande bladspets och bladkant som är tillbakavikt ca tre fjärdedelar av bladets längd. Dessutom är den samkönad och har ofta kapslar.
Utbredning
Länsvis förekomst för alpfotmossa Observationer i  Sverige för alpfotmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Norden endast funnen vid ett tillfälle i Härjedalen år 1981. Tidigare har arten varit uppgiven i Norge (möjligen felaktigt). Artens utbredning i övrigt omfattar delar av Alperna och Karpaterna (Transsylvanien) samt är uppgiven från Asien. Tidigare uppgifter från Norge får betecknas som osäkra då något beläggexemplar inte finns. Även uppgifter om i Kaukasus kan vara felaktiga. Det kan dock misstänkas att alpfotmossa är mer spridd än vad de enstaka fynden antyder. Arten kan, som i det svenska fallet, ha blivit bestämd till någon form av B. recurvirostrum eftersom den inte har funnits med i de skandinaviska flororna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten finns på dolomitkalksten och kalkrika skiffrar. Det är en nyligen uppmärksammad art i landet. Funnen en gång på Mittåkläppen (Härjedalen) där arten eftersökts utan att hittas. Arten påminner om den betydligt vanligare rödfotsmossa Bryoerythrophyllum recurvirostrum och möjligen kan arten i Sverige vara förbisedd. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Alpfotmossa växer på dolomitkalksten och kalkrika skiffrar. Arten växte på sin svenska fyndplats tillsammans med trindmossa Myurella julacea och skör kalkmossa Tortella fragilis.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Bryoerythrophyllum (fotmossor), Art Bryoerythrophyllum rubrum (Jur. ex Geh.) P.C.Chen - alpfotmossa Synonymer Bryoerythrophyllum rubrum (Geheeb) P.C.Chen

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten finns på dolomitkalksten och kalkrika skiffrar. Det är en nyligen uppmärksammad art i landet. Funnen en gång på Mittåkläppen (Härjedalen) där arten eftersökts utan att hittas. Arten påminner om den betydligt vanligare rödfotsmossa Bryoerythrophyllum recurvirostrum och möjligen kan arten i Sverige vara förbisedd. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Arten bildar upp till 7 cm höga, luckra tuvor och är därmed Nordens största art i släktet. Skotten är olivgröna upptill och rödbruna nedtill. Bladen är rännformiga, långsmala och relativt jämnbreda och har en tydligt avsatt bladspets. Bladspetsen är långt och smalt utdragen på ett karakteristiskt vis och ibland något vriden nära spetsen. I allra yttersta spetsen är bladet något tandat. Nerven är kraftig och slutar i eller strax nedanför bladspetsen. Bladkanterna är brett tillbakaböjda strax ovanför basen och sedan något tillbakaböjda fram till strax nedanför bladspetsen. Bladen är stjälkomfattande relativt långt upp. Arten är skildkönad och kapslar är ovanliga. Kapseln är upprätt, cylindrisk och mörkt brun. Kapselskaftet är 1,0-1,5 cm långt och rödaktigt. Sporerna är 14-18 µm i diameter, olivbruna och fint papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Alpfotmossa har sällan kapslar men alltid en långt och smalt utdragen bladspets. Arten kan förväxlas med den något spädare röd fotmossa Bryoerythrophyllum recurvirostrum, men den senare har mer gradvis avsmalnande bladspets och bladkant som är tillbakavikt ca tre fjärdedelar av bladets längd. Dessutom är den samkönad och har ofta kapslar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för alpfotmossa

Länsvis förekomst och status för alpfotmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för alpfotmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Norden endast funnen vid ett tillfälle i Härjedalen år 1981. Tidigare har arten varit uppgiven i Norge (möjligen felaktigt). Artens utbredning i övrigt omfattar delar av Alperna och Karpaterna (Transsylvanien) samt är uppgiven från Asien. Tidigare uppgifter från Norge får betecknas som osäkra då något beläggexemplar inte finns. Även uppgifter om i Kaukasus kan vara felaktiga. Det kan dock misstänkas att alpfotmossa är mer spridd än vad de enstaka fynden antyder. Arten kan, som i det svenska fallet, ha blivit bestämd till någon form av B. recurvirostrum eftersom den inte har funnits med i de skandinaviska flororna.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Bryoerythrophyllum - fotmossor 
  • Art
    Bryoerythrophyllum rubrum(Jur. ex Geh.) P.C.Chen - alpfotmossa
    Synonymer
    Bryoerythrophyllum rubrum (Geheeb) P.C.Chen

Alpfotmossa växer på dolomitkalksten och kalkrika skiffrar. Arten växte på sin svenska fyndplats tillsammans med trindmossa Myurella julacea och skör kalkmossa Tortella fragilis.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Med endast en lokal känd som dessutom tycks bestå av bara en liten population innebär detta att artens fortbestånd inte är säkerställd. Tänkbara hot är olika former av slitage från turism samt ett alltför intensivt renbete.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Artens lokal bör besökas för att utreda aktuell status. Dessutom bör den eftersökas på andra tänkbara växtplatser i landet. Om arten återfinns måste dess exakta position meddelas naturvårdande myndighet och miljökrav undersökas så att berörda myndigheter kan bevaka växtplatsen så att arten inte utsätts för exploatering eller ett allt för intensivt renbete.
Etymologi: ruber, rubra, rubrum (lat.) = röd.
Uttal: [Bryoerytrofýllum rúbrum]

key facts Forms up to 7 cm high, lax, olive-brown tufts. Shoots olive-brown above, reddish-brown below. Leaves carinate, slender, elongate and relatively parallel-sided with a well-defined apex that is characteristically long, thin and often slightly twisted at the tip, where the otherwise entire leaf-margin becomes slightly denticulate. Leaf margin recurved from just above the leaf-base (which is sheathing also in leaves relatively far up on the shoot) till just below the apex. Dioicous, capsules uncommon. Capsule erect, cylindrical, dark brown. Seta 1.0--1.5 cm, reddish. Spores 14-18 µm, olive-brown, finely papillose. - A calcicolous species growing on dolomite limestone and calcareous schist.

Hallingbäck, T., Lönnell, N., Weibull, H. & von Knorring, P., Korotynska, M., Reisborg, C. &Birgersson, M. 2008. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Kompaktmossor - kapmossor. Bryophyta: Anoectangium - Orthodontium ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Sollman, P. & Frahm, J.-P. 2007. Bryoerythrophyllum rubrum funnen i Skandinavien. -- Myrinia 17(1): 34--35.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2008. Rev. Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Bryoerythrophyllum - fotmossor 
  • Art
    Bryoerythrophyllum rubrum, (Jur. ex Geh.) P.C.Chen - alpfotmossa
    Synonymer
    Bryoerythrophyllum rubrum (Geheeb) P.C.Chen
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2008. Rev. Tomas Hallingbäck 2010.