Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  alvarljusmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Loxostege manualis
Alvarljusmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 19–23 mm. Framvingarna är flammiga i svart, brunt, grått och ljusgult. Den inre tvärlinjen är sned och svagt böjd; den avgränsar det gråaktiga basfältet. Den yttre tvärlinjen är mycket vågig; under diskpunkten gör den in djup inskärning och därunder en mycket spetsig utåtbuktning. Mellanfältet är vid bakkanten mycket smalt, medan det hos den närstående arten myrljusmott Loxostege commixtalis är tämligen brett. Myrljusmottet är en nordlig art och alvarljusmottet finns bara på Stora alvaret och angränsande områden. Arten är avbildad av Palm (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för alvarljusmott Observationer i  Sverige för alvarljusmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är uppgiven från ett dussintal europeiska länder, från Franrike-Spanien till Grekland och i norr upp till Tyskland och Ryssland. Den svenska populationen på Ölands Stora alvaret är tveklöst en äkta reliktförekomst. Arten har visserligen tagits en gång vid Dunö, söder om Kalmar, men detta var säkert ett från Öland överfluget exemplar. Den finns stadig på vissa områden av Stora alvaret. Alvarljusmottet upptäcktes i Sverige för första gången av Per Benander den 12:e och 16:e juni 1928. Vid den tiden var Stora alvaret helt öppet och dessutom i stort sett buskfritt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
I Nordeuropa endast känd från alvarmarker på mellersta Öland. Arten håller företrädesvis till runt stora kala kalkhällar som varit översvämmade under vintern och våren. Troligen lever larven på diverse låga örter som växer i den öppna alvarmiljön exempelvis rölleka (Achillea millefolium). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 340 (24-500) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Söderut förekommer alvarljusmottet främst i bergstrakter. I Sverige finns arten bara på alvarmark, som i viss mån liknar en plan fjällhed. Den hittas bara där kalkstenen ligger exponerad och i anslutning till sådana områden. Larven, som är grå med svartfläckigt, brunt huvud, ska leva på röllika Achillea millefolium och andra korgblommiga växter i augusti-september, men detta har så vitt bekant inte kunnat verifieras i Sverige. Fjärilen är ute i slutet av maj och under hela juni. Möjligen förekommer även en partiell andrageneration i augusti. Fjärilen är dagaktiv och solar gärna på mörka stenar. Den är då vansklig att upptäcka, men flygande djur är än svårare att se.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Crambidae, Släkte Loxostege, Art Loxostege manualis (Greyer, 1832) - alvarljusmott Synonymer Boreophila manualis (Greyer, 1832)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation I Nordeuropa endast känd från alvarmarker på mellersta Öland. Arten håller företrädesvis till runt stora kala kalkhällar som varit översvämmade under vintern och våren. Troligen lever larven på diverse låga örter som växer i den öppna alvarmiljön exempelvis rölleka (Achillea millefolium). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 340 (24-500) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Vingbredd 19–23 mm. Framvingarna är flammiga i svart, brunt, grått och ljusgult. Den inre tvärlinjen är sned och svagt böjd; den avgränsar det gråaktiga basfältet. Den yttre tvärlinjen är mycket vågig; under diskpunkten gör den in djup inskärning och därunder en mycket spetsig utåtbuktning. Mellanfältet är vid bakkanten mycket smalt, medan det hos den närstående arten myrljusmott Loxostege commixtalis är tämligen brett. Myrljusmottet är en nordlig art och alvarljusmottet finns bara på Stora alvaret och angränsande områden. Arten är avbildad av Palm (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för alvarljusmott

Länsvis förekomst och status för alvarljusmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för alvarljusmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är uppgiven från ett dussintal europeiska länder, från Franrike-Spanien till Grekland och i norr upp till Tyskland och Ryssland. Den svenska populationen på Ölands Stora alvaret är tveklöst en äkta reliktförekomst. Arten har visserligen tagits en gång vid Dunö, söder om Kalmar, men detta var säkert ett från Öland överfluget exemplar. Den finns stadig på vissa områden av Stora alvaret. Alvarljusmottet upptäcktes i Sverige för första gången av Per Benander den 12:e och 16:e juni 1928. Vid den tiden var Stora alvaret helt öppet och dessutom i stort sett buskfritt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Pyraustinae  
  • Släkte
    Loxostege  
  • Art
    Loxostege manualis(Greyer, 1832) - alvarljusmott
    Synonymer
    Boreophila manualis (Greyer, 1832)

Söderut förekommer alvarljusmottet främst i bergstrakter. I Sverige finns arten bara på alvarmark, som i viss mån liknar en plan fjällhed. Den hittas bara där kalkstenen ligger exponerad och i anslutning till sådana områden. Larven, som är grå med svartfläckigt, brunt huvud, ska leva på röllika Achillea millefolium och andra korgblommiga växter i augusti-september, men detta har så vitt bekant inte kunnat verifieras i Sverige. Fjärilen är ute i slutet av maj och under hela juni. Möjligen förekommer även en partiell andrageneration i augusti. Fjärilen är dagaktiv och solar gärna på mörka stenar. Den är då vansklig att upptäcka, men flygande djur är än svårare att se.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Kortsiktigt finns inga kända hot mot den svenska populationen men på lång sikt är igenväxning ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Inga omedelbara åtgärder krävs, men alvarljusmottets autekologi borde studeras närmare. Detta borde vara ett utmärkt 3-betygsarbete på universitet/högskola.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3. Faunabøger, København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Pyraustinae  
  • Släkte
    Loxostege  
  • Art
    Loxostege manualis, (Greyer, 1832) - alvarljusmott
    Synonymer
    Boreophila manualis (Greyer, 1832)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.