Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  alvarplacodlav

Organismgrupp Lavar Squamarina gypsacea
Alvarplacodlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Alvar-placodlav är en iögonfallande art, som består av spridda, upp till 1 cm stora, gröngrå, tjocka fjäll med en tydlig vit kant. Den växer i Sverige uteslutande på brunfjällig skivlav Mycobilimbia lurida, som är en mörkbrun fjällig skorplav. De större fjällen har insänkta apothecier som är gröngulaktiga och 0,5–2 mm breda. Den närstående arten tjock kantlav Squamarina cartilaginea har en sammanhängande bål med fjäll vilka har en tunnare vit kant. Tjock kantlav växer normalt direkt på kalksten, men kan ibland också förekomma på brunfjällig skivlav.
Utbredning
Länsvis förekomst för alvarplacodlav Observationer i  Sverige för alvarplacodlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Alvar-placodlav har ett 10-tal aktuella lokaler på Öland och Gotland samt en förekomst i Södermanland (Mörkö). Det finns under 1900-talet ytterligare ett fynd på Öland (Segerstad från 1970-talet), och tre på Gotland, där arten eftersökts men inte återfunnits. I övriga Norden finns den även i Norge i Buskerud, och är för övrigt känd från södra och centrala Europas bergsområden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Det finns ett 20-tal aktuella lokaler på Öland och Gotland och en i Södermanland. Den växer på brunfjällig skivlav Romjularia lurida i öppna lägen på kalksten. Igenväxning är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (200-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20680 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (80-240) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
På Öland och Gotland växer arten i ljusexponerade lägen, på den plana ytan av låga (ca 1 dm höga), vittrade kalkavsatser. Brunsvart vårtlav Verrucaria nigrescens är en vanlig följeart. I Södermanland förekommer den på sydsluttningen av ett kalkberg. I Norge växer den på en lodyta. I södra och mellersta Europa är den mer storvuxen och växer ofta direkt på kalksten.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit, Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· brunfjällig skivlav
· brunfjällig skivlav
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Squamarinaceae, Släkte Squamarina (placodlavar), Art Squamarina gypsacea (Sm.) Poelt - alvarplacodlav Synonymer Lecanora fragilis (Scop.) Zahlbr., Lecanora gypsacea (Sm.) Th.Fr., Lichen gypsaceus Sm., alvar-placodlav

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Det finns ett 20-tal aktuella lokaler på Öland och Gotland och en i Södermanland. Den växer på brunfjällig skivlav Romjularia lurida i öppna lägen på kalksten. Igenväxning är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (200-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20680 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (80-240) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Alvar-placodlav är en iögonfallande art, som består av spridda, upp till 1 cm stora, gröngrå, tjocka fjäll med en tydlig vit kant. Den växer i Sverige uteslutande på brunfjällig skivlav Mycobilimbia lurida, som är en mörkbrun fjällig skorplav. De större fjällen har insänkta apothecier som är gröngulaktiga och 0,5–2 mm breda. Den närstående arten tjock kantlav Squamarina cartilaginea har en sammanhängande bål med fjäll vilka har en tunnare vit kant. Tjock kantlav växer normalt direkt på kalksten, men kan ibland också förekomma på brunfjällig skivlav.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för alvarplacodlav

Länsvis förekomst och status för alvarplacodlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för alvarplacodlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Alvar-placodlav har ett 10-tal aktuella lokaler på Öland och Gotland samt en förekomst i Södermanland (Mörkö). Det finns under 1900-talet ytterligare ett fynd på Öland (Segerstad från 1970-talet), och tre på Gotland, där arten eftersökts men inte återfunnits. I övriga Norden finns den även i Norge i Buskerud, och är för övrigt känd från södra och centrala Europas bergsområden.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Squamarinaceae  
  • Släkte
    Squamarina - placodlavar 
  • Art
    Squamarina gypsacea(Sm.) Poelt - alvarplacodlav
    Synonymer
    Lecanora fragilis (Scop.) Zahlbr.
    Lecanora gypsacea (Sm.) Th.Fr.
    Lichen gypsaceus Sm.
    alvar-placodlav

På Öland och Gotland växer arten i ljusexponerade lägen, på den plana ytan av låga (ca 1 dm höga), vittrade kalkavsatser. Brunsvart vårtlav Verrucaria nigrescens är en vanlig följeart. I Södermanland förekommer den på sydsluttningen av ett kalkberg. I Norge växer den på en lodyta. I södra och mellersta Europa är den mer storvuxen och växer ofta direkt på kalksten.

Ekologisk grupp: Parasit, Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· brunfjällig skivlav - Romjularia lurida (Viktig)
Det största hotet mot arten är troligtvis igenväxningen av öppna alvarmarker, även om detta är en mycket långsam process på de marker där arten växer. Vid högt betestryck kan djurtramp skada lavvegetationen. Alvar-placodlav växer dock ofta något skyddat på låga avsatser och sannolikheten för frekvent djurtramp på förekomsterna bedöms som liten. Stödutfodring kan utgöra ett hot om det sker i närheten av artens förekomster, både p.g.a. ökat djurtramp och tillförseln av kväve.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Några av förekomsterna är skyddade eller kommer snart att få ett skydd. Lokalerna bör hållas under kontinuerlig uppsikt. En försiktig röjning kan vara aktuell om igenväxning med enbuskar sker nära förekomsterna. Vid röjning är det viktigt att undvika körskador och att inte elda röjningsavfall på eller nära artens förekomster. Intensivt bete bör undvikas.

Pettersson, B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 40: 1–288.

Rodenborg, L. 1972. Beiträge zur Flechtenflora von Öland. Svensk Bot. Tidskr. 66: 103–112.

Timdal, E. 1983. The genus Squamarina in Scandinavia. Lichenologist 15: 169–179.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Fröberg 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Squamarinaceae  
  • Släkte
    Squamarina - placodlavar 
  • Art
    Squamarina gypsacea, (Sm.) Poelt - alvarplacodlav
    Synonymer
    Lecanora fragilis (Scop.) Zahlbr.
    Lecanora gypsacea (Sm.) Th.Fr.
    Lichen gypsaceus Sm.
    alvar-placodlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Fröberg 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.