Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ametistspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius sodagnitus
Ametistspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ametistspindling är en mycket vacker art, vanligen omisskännlig genom den kraftigt blålila hatten med droppfläckar och den mjuka, starkt slemmiga hatthuden. Hatten är 4 till 8 cm bred, ofta med droppfläckar i kanten. Den är mycket slemmig i väta, men som torr nästan sidenglänsande. Som ung är fruktkroppen violettlila till vinröd, med åldern bleknande fläckvis till blekt ockragul. Skivorna är täta och blekt grålila, det lila pigmentet finns nästan enbart i skiveggen. Foten är av hattens färg, 3–8 cm hög och 1–2 cm bred, vid basen med en skarpkantad bulb som kan bli 3,5 cm bred. Köttet i foten är violett-lila mot ytan, i övrigt vitaktigt. Det ger en starkt röd reaktion med KOH. Velum är lila, relativt svagt i en filtaktig zon på bulbkanten. Smaken är mer eller mindre bitter i hatthuden, lukten är obetydlig.
Utbredning
Länsvis förekomst för ametistspindling Observationer i  Sverige för ametistspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svampen är funnen i Skåne, på Öland och i Västergötland. 7 kända aktuella lokaler i landet (2005). En vacker, omisskännlig art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 40, vilket motsvarar ungefär 150 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1 500 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 300 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 5 och 15 % över de senaste 50 åren, huvudsakligen p.g.a. förluster av livsmiljöns omfattning och kvalitet. Arten är mycket sällsynt även i övriga Skandinavien, den förekommer på två närstående lokaler vid Oslofjorden i Norge, där den är rödlistad. En lokal för svampen finns på Själland i Danmark. Den förekommer sällsynt i Mellan- och Sydeuropa men kan lokalt växa i stora ringar. Arten är helt utgången i Nederländerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Bildar mykorrhiza med ek och bok samt hassel, i ädellövskog, hässlen och löväng på kalkrik mark. En vacker, omisskännlig art med lågt mörkertal. Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Total population i landet är liten och bedöms ha minskat och fortlöpande minska, huvudsakligen p.g.a. avverkning, igenväxning och därmed försämrad habitatkvalitet. Missgynnas av EU's nuvarande regler för miljöstöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (300-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (15-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (60-200) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med ek och bok, men förmodligen även med andra lövträd som hassel, lind och avenbok, i ängsekskog och löväng på kalkrik mark. Arten är beroende av bryn och varma lägen i extensivt betade mosaikmiljöer. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· hassel
· hassel
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius sodagnitus Rob.Henry - ametistspindling Synonymer Phlegmacium sodagnitum (Rob.Henry) M.M.Moser, ametistspindelskivling

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek och bok samt hassel, i ädellövskog, hässlen och löväng på kalkrik mark. En vacker, omisskännlig art med lågt mörkertal. Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Total population i landet är liten och bedöms ha minskat och fortlöpande minska, huvudsakligen p.g.a. avverkning, igenväxning och därmed försämrad habitatkvalitet. Missgynnas av EU's nuvarande regler för miljöstöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (300-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (15-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (60-200) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Ametistspindling är en mycket vacker art, vanligen omisskännlig genom den kraftigt blålila hatten med droppfläckar och den mjuka, starkt slemmiga hatthuden. Hatten är 4 till 8 cm bred, ofta med droppfläckar i kanten. Den är mycket slemmig i väta, men som torr nästan sidenglänsande. Som ung är fruktkroppen violettlila till vinröd, med åldern bleknande fläckvis till blekt ockragul. Skivorna är täta och blekt grålila, det lila pigmentet finns nästan enbart i skiveggen. Foten är av hattens färg, 3–8 cm hög och 1–2 cm bred, vid basen med en skarpkantad bulb som kan bli 3,5 cm bred. Köttet i foten är violett-lila mot ytan, i övrigt vitaktigt. Det ger en starkt röd reaktion med KOH. Velum är lila, relativt svagt i en filtaktig zon på bulbkanten. Smaken är mer eller mindre bitter i hatthuden, lukten är obetydlig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ametistspindling

Länsvis förekomst och status för ametistspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ametistspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svampen är funnen i Skåne, på Öland och i Västergötland. 7 kända aktuella lokaler i landet (2005). En vacker, omisskännlig art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 40, vilket motsvarar ungefär 150 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1 500 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 300 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 5 och 15 % över de senaste 50 åren, huvudsakligen p.g.a. förluster av livsmiljöns omfattning och kvalitet. Arten är mycket sällsynt även i övriga Skandinavien, den förekommer på två närstående lokaler vid Oslofjorden i Norge, där den är rödlistad. En lokal för svampen finns på Själland i Danmark. Den förekommer sällsynt i Mellan- och Sydeuropa men kan lokalt växa i stora ringar. Arten är helt utgången i Nederländerna.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius sodagnitusRob.Henry - ametistspindling
    Synonymer
    Phlegmacium sodagnitum (Rob.Henry) M.M.Moser
    ametistspindelskivling

Bildar mykorrhiza med ek och bok, men förmodligen även med andra lövträd som hassel, lind och avenbok, i ängsekskog och löväng på kalkrik mark. Arten är beroende av bryn och varma lägen i extensivt betade mosaikmiljöer. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot arten är avverkning av de värdträd som den är helt beroende av. Igenväxning som följd av upphörd betesdrift kommer också att missgynna arten, då solvarma öppna och halvöppna miljöer förändras till helt slutna. Om igenväxningen fortskrider så att lövträden med tiden ersätts av barrträd, innebär det ett direkt hot mot artens fortlevnad i området. Även körskador och skogliga åtgärder som markberedning kan vara ödesdigert för artens markmycel.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Skydda ädellövskogen och sörj för dess kontinuitet. En långsiktig tillgång till värdträd säkras genom att växtplatserna undantas från trakthyggesbruk. På lokaler där arten förekommer undviks plantering av gran, och spontant inväxande granar huggs bort. Värdträd och lämpliga blivande värdträd sparas på artens växtplatser. Arten är beroende av att de extensivt betade hasselrika mosaikmiljöerna får fortsatt hävd, kompletterat med naturvårdsinriktade skogliga åtgärder i syfte att upprätthålla en viss luckighet. Marken på växtplatsen utsätts inte för kraftiga störningar av typen skyddsdikning, markberedning eller liknande. Körning med tunga fordon undviks överhuvudtaget.
Utländska namn – NO: Ametystslörsopp

Brandrud. T. et al. 1989-1998. Cortinarius Flora Photographica. Härnösand. Blad B 19.

Brandrud, T., Knutsson, T. & Soop, K. 1996. En fantastisk säsong på Öland. Jordstjärnan 17(3), sid. 27–42.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. 2000. Pilze der Schweiz. Luzern. Band 5, Bild 238.

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Tommy Knutsson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius sodagnitus, Rob.Henry - ametistspindling
    Synonymer
    Phlegmacium sodagnitum (Rob.Henry) M.M.Moser
    ametistspindelskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Tommy Knutsson 2001.