Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  askbarkmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Euzophera pinguis
Askbarkmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Askbarkmott är med sina långsmala framvingar och breda bakvingar en typisk representant för mottfjärilar av underfamiljen Phycitinae. Framvingarnas ljust gråvita-grågula grundfärg framträder tydligast vid vingbasen, i mellanfältet samt i två dubbelvinklade tvärlinjer, varav den inre är brett omgärdad av kontrasterande gråsvarta fält. Den yttre tvärlinjen är smalt mörkkantad på insidan medan grundfärgen på utsidan är mer eller mindre övertäckt av gråsvarta fjäll till vingspetsen. Bakvingarna är brungrå med otydligt mörkare utkantslinje och mörkare spets hos honan, ljusare och mer genomskinliga med mer framträdande mörkfärgning längs kanterna hos hanen. Huvudet, mellan- och bakkroppen är av samma färg som framvingarnas grundfärg medan antennerna är smutsgula. Vingspann 22-28 mm. Storleken och det jämförelsevis distinkta och kontrastrika färgmönstret gör att åtminstone fräscha djur knappast kan förväxlas med någon annan art. Arten avbildas i Palm (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för askbarkmott Observationer i  Sverige för askbarkmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten funnen i flertalet landskap upp till Värmland, Västmanland och Gästrikland och följer därmed ganska väl utbredningen för värdväxten ask Fraxinus excelsior. Askbarkmott uppträder ganska lokalt och enstaka men registreras ibland i lite större antal. De rikaste förekomsterna finns i Skåne och på södra Öland. I Norge är arten känd från Oslofjordsområdet och i Finland från de sydligaste provinserna inklusive Åland. I Danmark förekommer den över hela landet om än mer sporadiskt i Västjylland. I övrigt är arten rapporterad från nästan alla europeiska länder samt från Sydryssland, Ukraina och Mellanöstern. På Iberiska halvön och i Nordafrika representeras den av en avvikande underart.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A3ce; B2b(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Askbarkmott förekommer huvudsakligen i östra delarna av Götaland och Svealand från Skåne till Uppland. Larven gnager gångar i askgrenar och lever av frisk bark. Företrädesvis på hamlade askar. Den påverkas troligen negativt av askskottsjukan. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 360 (340-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (10-50) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A3ce; B2b(v)).
Ekologi
Arten förekommer i lövskogar, skogsbryn och hagmarker med ask, som är artens enda värdväxt. Larven, som påträffas från september till juli, äter sig fram i gångar i frisk innerbark på trädens grenar och stammar. Dess närvaro kan avslöjas genom att svarta exkrementer och gnagmjöl skjuts ut ur ingångshålet. Arten verkar föredra vissa enstaka trädindivider, kanske i synnerhet hamlade träd. Dessa ofta år efter år upprepade angrepp kan slutligen leda till trädens död. Förpuppningen sker i en vit silkeskokong i en barkspricka. Fjärilen flyger i juli - augusti. Den kan ibland hittas på dagen sittande på askstammar, men är annars aktiv i skymningen och kommer gärna till ljus nattetid.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pyralidae (solmott), Släkte Euzophera, Art Euzophera pinguis (Haworth, 1811) - askbarkmott Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A3ce; B2b(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Askbarkmott förekommer huvudsakligen i östra delarna av Götaland och Svealand från Skåne till Uppland. Larven gnager gångar i askgrenar och lever av frisk bark. Företrädesvis på hamlade askar. Den påverkas troligen negativt av askskottsjukan. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 360 (340-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (10-50) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A3ce; B2b(v)).
Askbarkmott är med sina långsmala framvingar och breda bakvingar en typisk representant för mottfjärilar av underfamiljen Phycitinae. Framvingarnas ljust gråvita-grågula grundfärg framträder tydligast vid vingbasen, i mellanfältet samt i två dubbelvinklade tvärlinjer, varav den inre är brett omgärdad av kontrasterande gråsvarta fält. Den yttre tvärlinjen är smalt mörkkantad på insidan medan grundfärgen på utsidan är mer eller mindre övertäckt av gråsvarta fjäll till vingspetsen. Bakvingarna är brungrå med otydligt mörkare utkantslinje och mörkare spets hos honan, ljusare och mer genomskinliga med mer framträdande mörkfärgning längs kanterna hos hanen. Huvudet, mellan- och bakkroppen är av samma färg som framvingarnas grundfärg medan antennerna är smutsgula. Vingspann 22-28 mm. Storleken och det jämförelsevis distinkta och kontrastrika färgmönstret gör att åtminstone fräscha djur knappast kan förväxlas med någon annan art. Arten avbildas i Palm (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för askbarkmott

Länsvis förekomst och status för askbarkmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för askbarkmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten funnen i flertalet landskap upp till Värmland, Västmanland och Gästrikland och följer därmed ganska väl utbredningen för värdväxten ask Fraxinus excelsior. Askbarkmott uppträder ganska lokalt och enstaka men registreras ibland i lite större antal. De rikaste förekomsterna finns i Skåne och på södra Öland. I Norge är arten känd från Oslofjordsområdet och i Finland från de sydligaste provinserna inklusive Åland. I Danmark förekommer den över hela landet om än mer sporadiskt i Västjylland. I övrigt är arten rapporterad från nästan alla europeiska länder samt från Sydryssland, Ukraina och Mellanöstern. På Iberiska halvön och i Nordafrika representeras den av en avvikande underart.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Euzophera  
  • Art
    Euzophera pinguis(Haworth, 1811) - askbarkmott

Arten förekommer i lövskogar, skogsbryn och hagmarker med ask, som är artens enda värdväxt. Larven, som påträffas från september till juli, äter sig fram i gångar i frisk innerbark på trädens grenar och stammar. Dess närvaro kan avslöjas genom att svarta exkrementer och gnagmjöl skjuts ut ur ingångshålet. Arten verkar föredra vissa enstaka trädindivider, kanske i synnerhet hamlade träd. Dessa ofta år efter år upprepade angrepp kan slutligen leda till trädens död. Förpuppningen sker i en vit silkeskokong i en barkspricka. Fjärilen flyger i juli - augusti. Den kan ibland hittas på dagen sittande på askstammar, men är annars aktiv i skymningen och kommer gärna till ljus nattetid.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
I början av 2000-talet uppenbarade sig i sydöstra Sverige de första tecknen på att den s.k. askskottsjukan nått landet. Denna luftspridda sjukdom, som orsakas av en svamp, har sedan dess snabbt spritt sig över askens hela utbredningsområde i Sverige och redan orsakat massdöd i många askbestånd. Ask är ett viktigt värdträd för många organismer och en sannolik fortsatt reducering av den svenska askpopulationen kan få svåra följder för den biologiska mångfalden i landet. För askbarkmott har hittills ingen entydig minskning kunnat dokumenteras, men det finns all anledning att för framtiden befara en negativ utveckling för populationen i Sverige liksom i grannländerna.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av askskottsjukan i Sverige. Markägare bör beakta Länsstyrelsernas rekommendation att behålla alla bestånd av ask på sina marker, även om träden är drabbade (med undantag för träd som utgör säkerhetsrisk!). Fynd av askbarkmott bör registreras och inrapporteras, t.ex. till Artportalen, så att eventuella populationsförändringar kan uppmärksammas.

Aronsson, M., 2010. Artfaktablad: Fraxinus excelsior, ask. Artdatabanken, SLU.

Länsstyrelserna, 2011. Askskottsjukan (folder). www.lansstyrelserna.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/hotade-växter-och-djur/atgardsprogram/info-askskottsjuka2011.pdf

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3. Fauna Bøger. Köpenhamn.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Euzophera  
  • Art
    Euzophera pinguis, (Haworth, 1811) - askbarkmott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2012.