Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  aspborre

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Trypophloeus asperatus
Aspborre Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,5–1,8 mm lång, svart barkborre. Kroppen är cylindriskt byggd. Täckvingarna är ganska blanka med svaga längsgående punktrader. Baktill på täckvingarna är flera strimmor intryckta och bildar en gemensam konkavitet. Strimmellanrummen är besatta med fina korta vitaktiga skal som på andra strimmellanrummet saknas baktill. På halssköldens främre halva finns rader med grova kitintaggar. Baktill är halsskölden fint punkterad. Antenner och ben är korta och kraftigt byggda. Antennernas sista leder är kraftigt utvidgade och bildar en bred och platt klubba. De olika Trypophloeus-arterna är mycket lika varandra och artbestämningen bör göras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för aspborre Observationer i  Sverige för aspborre
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i spridda landskap över en stor del av landet. De flesta fynden är gjorda i den östra delen av landet. Arten är lokal men kan på vissa platser bli mycket individrik om en kontinuitet av yngelmaterial finns. Arten är utbredd i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i innerbarken på nyligen döda grenar eller stammar av asp, på såväl stående som liggande träd. I andra delar av Europa påträffas arten också i poppel. Känd från spridda landskap från Skåne till Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i innerbarken på nyligen döda grenar eller stammar av asp, på såväl stående som liggande träd. I andra delar av Europa påträffas arten också i poppel. Honorna anlägger på försommaren modergångar strax under den tunna ytterbarken. Ofta angriper arten endast begränsade barkdelar på en för övrigt levande stam. Arten har ofta påträffats i grova vindfällda aspar. En stående eller liggande stam av asp dör ofta successivt ner mot roten under loppet av tre–fyra år, och allt eftersom stammen dör koloniseras nya barkdelar och efter några år har tusentals aspborrar kläckts från den döda barkdelen. Samma barkdel utnyttjas endast ett år. Spår av Trypophloeus-arter känns lätt igen av de mängder med millimeterstora, runda kläckhål som syns tätt intill varandra i ytterbarken.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Trypophloeus, Art Trypophloeus asperatus (Gyllenhal, 1813) - aspborre Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i innerbarken på nyligen döda grenar eller stammar av asp, på såväl stående som liggande träd. I andra delar av Europa påträffas arten också i poppel. Känd från spridda landskap från Skåne till Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 1,5–1,8 mm lång, svart barkborre. Kroppen är cylindriskt byggd. Täckvingarna är ganska blanka med svaga längsgående punktrader. Baktill på täckvingarna är flera strimmor intryckta och bildar en gemensam konkavitet. Strimmellanrummen är besatta med fina korta vitaktiga skal som på andra strimmellanrummet saknas baktill. På halssköldens främre halva finns rader med grova kitintaggar. Baktill är halsskölden fint punkterad. Antenner och ben är korta och kraftigt byggda. Antennernas sista leder är kraftigt utvidgade och bildar en bred och platt klubba. De olika Trypophloeus-arterna är mycket lika varandra och artbestämningen bör göras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för aspborre

Länsvis förekomst och status för aspborre baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för aspborre

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i spridda landskap över en stor del av landet. De flesta fynden är gjorda i den östra delen av landet. Arten är lokal men kan på vissa platser bli mycket individrik om en kontinuitet av yngelmaterial finns. Arten är utbredd i Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Scolytinae - barkborrar 
  • Tribus
    Cryphalini  
  • Släkte
    Trypophloeus  
  • Art
    Trypophloeus asperatus(Gyllenhal, 1813) - aspborre

Larvutvecklingen sker i innerbarken på nyligen döda grenar eller stammar av asp, på såväl stående som liggande träd. I andra delar av Europa påträffas arten också i poppel. Honorna anlägger på försommaren modergångar strax under den tunna ytterbarken. Ofta angriper arten endast begränsade barkdelar på en för övrigt levande stam. Arten har ofta påträffats i grova vindfällda aspar. En stående eller liggande stam av asp dör ofta successivt ner mot roten under loppet av tre–fyra år, och allt eftersom stammen dör koloniseras nya barkdelar och efter några år har tusentals aspborrar kläckts från den döda barkdelen. Samma barkdel utnyttjas endast ett år. Spår av Trypophloeus-arter känns lätt igen av de mängder med millimeterstora, runda kläckhål som syns tätt intill varandra i ytterbarken.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Eftersom asp inte är något prioriterat trädslag i skogen gallras asp ofta ut ur bestånden på ett tidigt stadium. Den höga stammen av betande vilt har även minskat föryngringen av asp på många ställen. Numera lämnas ofta asp på hyggen i samband med slutavverkningar. Då dessa blåser omkull upparbetas vindfällena ofta till brännved.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör spara asp i samband med slutavverkningar. Spar även vindfällda aspar ifall träden blåser omkull. Gallringar bör planeras på ett sådant sätt att successionen av grov asp kommer att vidmakthållas i framtiden.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU: Lekander, B., Bejer-Petersen, B., Kangas, E. & Bakke, A. 1977. The Distribution og Bark Beetles in the Nordic Countries. Acta Ent. Fenn. Nr. 32: 19.

Hansen, V. 1955. Notes on some species of Hylastes Er. and Trypophloeus Fairm. Ent. Meddel. 27: 177–184.

Palm, T. 1951. Die Holz- und Rindenkäfer der nordschwedischen Laubbäume. Medd. fr. Statens Skogsforskn.inst. Bd. 40, nr. 2: 230–232.

Palm, T. 1956. Anteckningar om svenska skalbaggar. XI. Ent. Tidskr. 77: 63.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischenLaubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 350–351.

Pfeffer, A. 1995. Zentral- und westpaläarktische Borken- und Kernkäfer. Pro Entomologia, c/o Naturhistorisches Museum Basel.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev. Åke Lindelöw 2007 © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Scolytinae - barkborrar 
  • Tribus
    Cryphalini  
  • Släkte
    Trypophloeus  
  • Art
    Trypophloeus asperatus, (Gyllenhal, 1813) - aspborre
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev. Åke Lindelöw 2007 © ArtDatabanken, SLU 2008.