Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  asppraktbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Praktbaggar Poecilonota variolosa
Asppraktbagge Skalbaggar, Praktbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 13-21 mm lång skalbagge med långsträckt oval kroppsform. Svart med grönt eller kopparfärgat metallskimmer, översidan marmorerad.
Utbredning
Länsvis förekomst för asppraktbagge Observationer i  Sverige för asppraktbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Norrbotten med undantag för några få landskap. Nominatformen är känd från Norge, Finland och Baltikum, vidare utbredd från Europa österut till Mongoliet och östra Sibirien. I Ostasien representeras arten av andra underarter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i grov, levande bark på solexponerade aspar. Främst angrips de basala delarna av grova aspar utmed vägkanter, i hagmarker, utefter älvstränder eller på hyggen. Utbredd från Skåne till Norrbotten med undantag för några få landskap. Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (300-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1200-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i grov, levande bark på solexponerade aspar. Främst angrips de basala delarna av grova aspar utmed vägkanter, i hagmarker, utefter älvstränder eller på hyggen. De flesta angreppen sker från markytan och upp till 5 dm höjd på stammarna, men i samband med äldre sårskador kan angreppen omfatta flera meter av den nedre delen av stammen. Angreppen finns nästan uteslutande på stammens mest solexponerade delar. Ibland kan blottade, grövre rötter på ganska långt avstånd från stammen angripas. Normalt sker förpuppningen i de grövre barkåsarna. Larvutvecklingen tar ofta mer än två år. Den nykläckta skalbaggen visar sig från slutet av maj till mitten av september.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Buprestidae (praktbaggar), Släkte Poecilonota, Art Poecilonota variolosa (Paykull, 1799) - asppraktbagge Synonymer Descarpentriesina variolosa (Paykull, 1799), Buprestis variolosa Paykull, 1799

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i grov, levande bark på solexponerade aspar. Främst angrips de basala delarna av grova aspar utmed vägkanter, i hagmarker, utefter älvstränder eller på hyggen. Utbredd från Skåne till Norrbotten med undantag för några få landskap. Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (300-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1200-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En 13-21 mm lång skalbagge med långsträckt oval kroppsform. Svart med grönt eller kopparfärgat metallskimmer, översidan marmorerad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för asppraktbagge

Länsvis förekomst och status för asppraktbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för asppraktbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Norrbotten med undantag för några få landskap. Nominatformen är känd från Norge, Finland och Baltikum, vidare utbredd från Europa österut till Mongoliet och östra Sibirien. I Ostasien representeras arten av andra underarter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysochroinae  
  • Tribus
    Poecilonotini  
  • Släkte
    Poecilonota  
  • Art
    Poecilonota variolosa(Paykull, 1799) - asppraktbagge
    Synonymer
    Descarpentriesina variolosa (Paykull, 1799)
    Buprestis variolosa Paykull, 1799

Larvutvecklingen sker i grov, levande bark på solexponerade aspar. Främst angrips de basala delarna av grova aspar utmed vägkanter, i hagmarker, utefter älvstränder eller på hyggen. De flesta angreppen sker från markytan och upp till 5 dm höjd på stammarna, men i samband med äldre sårskador kan angreppen omfatta flera meter av den nedre delen av stammen. Angreppen finns nästan uteslutande på stammens mest solexponerade delar. Ibland kan blottade, grövre rötter på ganska långt avstånd från stammen angripas. Normalt sker förpuppningen i de grövre barkåsarna. Larvutvecklingen tar ofta mer än två år. Den nykläckta skalbaggen visar sig från slutet av maj till mitten av september.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)


Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysochroinae  
  • Tribus
    Poecilonotini  
  • Släkte
    Poecilonota  
  • Art
    Poecilonota variolosa, (Paykull, 1799) - asppraktbagge
    Synonymer
    Descarpentriesina variolosa (Paykull, 1799)
    Buprestis variolosa Paykull, 1799
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2015