Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  aspskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Conferticium ravum
Aspskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Aspskinn bildar upp till en mm tjocka utbredda fruktkroppar på död ved. Svampen är som ung blekt halmfärgad men mörknar senare till en grågul ton (isabellfärgad). Dess släta yta är till en början sammanhängande men blir med ålder genomdragen av sprickor. Mycelet saknar söljor men bildar en så kompakt vävnad att detta kan vara svårt att iaktta. Fruktkroppen innehåller långsmala blåsor (gloeocystider) som är fyllda av ett ämne som färgas mörkviolett när vävnaden placeras i sulfovanillin. Sporerna är smalt elliptiska, 6-7 µm långa, svagt knottriga och färgas blå i jodlösning (Melzers lösning). Äldre exemplar är i genomsnitt skiktade vilket visar att tillväxten upprepade gånger avstannat för att vid gynnsamma förhållanden återupptas. Äldre lager av intorkade basidier och gloeocystider framträder då som mörkare band. Aspskinn liknar sprickskinn (Conferticium ochraceum) men skiljer sig i mikroskop dels genom taggiga sporer, dels genom att mycelet saknar söljor. Dessutom växer sprickskinn fr.a. på gran.
Utbredning
Länsvis förekomst för aspskinn Observationer i  Sverige för aspskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har aspskinn en östlig utbredning. Arten är funnen på ett femtontal platser i östra Sverige från Östergötland till Hälsingland samt en gång i Jämtland. De flesta fynden härrör från Uppland. Sex av dessa lokaer bedöms aktuella. Mörkertalet uppskattas till 100 och det verkliga antalet lokaler i Sverige beräknas inte överstiga 600. Arten betecknas som sällsynt i Finland men närmare frekvensuppgift saknas. Från Norge rapporteras 14 fynd, huvudsakligen i den boreala sydöstra delen av landet men det finns även några fynd från västra Norge. Arten har aldrig påträffats i Danmark. Utanför Norden har den rapporterats från Estland och Ryssland. Den finns i Nordamerika och i tempererade delar av Asien men antalet rapporterade fynd är få.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare på liggande, murkna stammar och grenar av asp, i löv- och blandskog. Synes vara knuten till blandskog med kontinuerlig tillgång till asp. En fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. försämrad tillgång till död aspved i sluten skog, ökningen av aspved sker idag framförallt på hyggen och annan öppen mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (60-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (3-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (12-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Som namnet antyder växer denna svamp hos oss enbart på omkullfallna stammar eller grenar av asp. Den orsakar en kraftig vitröta. I andra delar av utbredningsområdet förekommer den även på andra trädslag, t.ex. lönn, ek och douglasgran (Pseudotsuga). Den tycks främst förekomma i relativt frodiga och skuggiga blandskogar, fr.a. sådana med stor tillgång på lågor i olika nedbrytningsstadier. Aspbestånd i branter och på bergknallar eller unga igenväxningskloner är sannolikt olämpliga för arten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Stereaceae, Släkte Conferticium, Art Conferticium ravum (Burt) Ginns & G.W. Freeman - aspskinn Synonymer Gloeocystidiellum karstenii Donk, Conferticium karstenii (Bourdot & Galzin) Hallenb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare på liggande, murkna stammar och grenar av asp, i löv- och blandskog. Synes vara knuten till blandskog med kontinuerlig tillgång till asp. En fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. försämrad tillgång till död aspved i sluten skog, ökningen av aspved sker idag framförallt på hyggen och annan öppen mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (60-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (3-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (12-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Aspskinn bildar upp till en mm tjocka utbredda fruktkroppar på död ved. Svampen är som ung blekt halmfärgad men mörknar senare till en grågul ton (isabellfärgad). Dess släta yta är till en början sammanhängande men blir med ålder genomdragen av sprickor. Mycelet saknar söljor men bildar en så kompakt vävnad att detta kan vara svårt att iaktta. Fruktkroppen innehåller långsmala blåsor (gloeocystider) som är fyllda av ett ämne som färgas mörkviolett när vävnaden placeras i sulfovanillin. Sporerna är smalt elliptiska, 6-7 µm långa, svagt knottriga och färgas blå i jodlösning (Melzers lösning). Äldre exemplar är i genomsnitt skiktade vilket visar att tillväxten upprepade gånger avstannat för att vid gynnsamma förhållanden återupptas. Äldre lager av intorkade basidier och gloeocystider framträder då som mörkare band. Aspskinn liknar sprickskinn (Conferticium ochraceum) men skiljer sig i mikroskop dels genom taggiga sporer, dels genom att mycelet saknar söljor. Dessutom växer sprickskinn fr.a. på gran.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för aspskinn

Länsvis förekomst och status för aspskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för aspskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har aspskinn en östlig utbredning. Arten är funnen på ett femtontal platser i östra Sverige från Östergötland till Hälsingland samt en gång i Jämtland. De flesta fynden härrör från Uppland. Sex av dessa lokaer bedöms aktuella. Mörkertalet uppskattas till 100 och det verkliga antalet lokaler i Sverige beräknas inte överstiga 600. Arten betecknas som sällsynt i Finland men närmare frekvensuppgift saknas. Från Norge rapporteras 14 fynd, huvudsakligen i den boreala sydöstra delen av landet men det finns även några fynd från västra Norge. Arten har aldrig påträffats i Danmark. Utanför Norden har den rapporterats från Estland och Ryssland. Den finns i Nordamerika och i tempererade delar av Asien men antalet rapporterade fynd är få.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Stereaceae  
  • Släkte
    Conferticium  
  • Art
    Conferticium ravum(Burt) Ginns & G.W. Freeman - aspskinn
    Synonymer
    Gloeocystidiellum karstenii Donk
    Conferticium karstenii (Bourdot & Galzin) Hallenb.

Som namnet antyder växer denna svamp hos oss enbart på omkullfallna stammar eller grenar av asp. Den orsakar en kraftig vitröta. I andra delar av utbredningsområdet förekommer den även på andra trädslag, t.ex. lönn, ek och douglasgran (Pseudotsuga). Den tycks främst förekomma i relativt frodiga och skuggiga blandskogar, fr.a. sådana med stor tillgång på lågor i olika nedbrytningsstadier. Aspbestånd i branter och på bergknallar eller unga igenväxningskloner är sannolikt olämpliga för arten.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Asp är ett trädslag som inte ges så stort utrymme i det brukade skogslandskapet, fr.a. inte på produktiv mark. Därför kan det regionvis vara brist på lämpliga växtmiljöer. Borttagande av död aspved är ett uppenbart problem för arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Död aspved bör sparas i större utsträckning i skogslandskapet. Arten bör eftersökas inom det kända kärnområdet, fr.a. i skyddade områden. I områden där arten påträffas bör asprika miljöer sparas långsiktigt, vilket också gynnar en rad andra organismer.
Utländska namn – FI: haapatyllikkä.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1975. The Corticiaceae of North Europe, vol. 3. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Stereaceae  
  • Släkte
    Conferticium  
  • Art
    Conferticium ravum, (Burt) Ginns & G.W. Freeman - aspskinn
    Synonymer
    Gloeocystidiellum karstenii Donk
    Conferticium karstenii (Bourdot & Galzin) Hallenb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2005.