Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  atlantorangelav

Organismgrupp Lavar Rufoplaca tristiuscula
Atlantorangelav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Atlantorangelav är en skorplav med grå-mörkgrå, tjockt knölig bål. Apothecier förekommer oftast rikligt och dessa har orange disk med en tunn orange egenkant som ofta är omgiven av en grå bålkant. Arten påminner om Rufoplaca subpallida, men skiljer sig genom den tjockare, ofta knöliga bålen och att apothecierna ofta har en grå bålkant. Tidigare användes namnet Caloplaca tristiuscula för denna art (Arup m.fl. 2013).
Utbredning
Observationer i  Sverige för atlantorangelav
Svensk förekomst
Möjligen nationellt utdöd
Rufoplaca tristiuscula beskrevs 1944 från Sverige på material från en lokal vardera i Halland, Västergötland och Bohuslän (Arup 2011). Arten har eftersökts på alla dessa men inte återfunnits på någon av dem. En av lokalerna är dock stor och svårinventerad och här skulle arten kunna finnas kvar trots att den är eftersökt. En ny lokal har hittats 2009 i Flemingsberg, Södermanland, och detta är den enda kända aktuella lokalen. Nyligen uppmärksammades arten i Norge (Arup 2011) och där växer den relativt allmänt längs med kusten i sydöstra delen av landet. Arten är inte känd från några andra länder.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten växer på solexponerad silkatsten, ett föga sällsynt substrat men arten är eftersökt på alla de fyra gamla lokalerna utan att återfinnas. Känd från Bohuslän och norra Halland. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 0 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 0 och 100. Förekomstarean (AOO) skattas till mellan 0 och 400 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
De få svenska fynden gjordes på sluttande silikatklippor en bit in från kusten. Klipporna var delvis något näringsgynnade men ekologin är fortfarande något oklar. På den aktuella lokalen växer laven på öppna, sydvända klippor i en kraftledningsgata i anslutning till en sjö. I Norge förekommer arten på silikatklippor nära stranden, men inte alldeles vid havet, till en bit in i landet. Klipporna varierar från näringsberikade till näringsfattiga, men sluttar oftast svagt. Flertalet arter i omgivningen är trivialarter och ekologin i Norge förefaller inte vara speciell på något sätt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Teloschistales, Familj Teloschistaceae, Släkte Rufoplaca, Art Rufoplaca tristiuscula (H.Magn.) Arup et al. - atlantorangelav Synonymer Caloplaca tristiuscula H.Magn., Rufoplaca tristiuscula (H.Magn.) Arup, Søchting & Frödén

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten växer på solexponerad silkatsten, ett föga sällsynt substrat men arten är eftersökt på alla de fyra gamla lokalerna utan att återfinnas. Känd från Bohuslän och norra Halland. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 0 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 0 och 100. Förekomstarean (AOO) skattas till mellan 0 och 400 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Atlantorangelav är en skorplav med grå-mörkgrå, tjockt knölig bål. Apothecier förekommer oftast rikligt och dessa har orange disk med en tunn orange egenkant som ofta är omgiven av en grå bålkant. Arten påminner om Rufoplaca subpallida, men skiljer sig genom den tjockare, ofta knöliga bålen och att apothecierna ofta har en grå bålkant. Tidigare användes namnet Caloplaca tristiuscula för denna art (Arup m.fl. 2013).

Svensk förekomst Möjligen nationellt utdöd
Observationer i  Sverige för atlantorangelav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rufoplaca tristiuscula beskrevs 1944 från Sverige på material från en lokal vardera i Halland, Västergötland och Bohuslän (Arup 2011). Arten har eftersökts på alla dessa men inte återfunnits på någon av dem. En av lokalerna är dock stor och svårinventerad och här skulle arten kunna finnas kvar trots att den är eftersökt. En ny lokal har hittats 2009 i Flemingsberg, Södermanland, och detta är den enda kända aktuella lokalen. Nyligen uppmärksammades arten i Norge (Arup 2011) och där växer den relativt allmänt längs med kusten i sydöstra delen av landet. Arten är inte känd från några andra länder.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Rufoplaca  
  • Art
    Rufoplaca tristiuscula(H.Magn.) Arup et al. - atlantorangelav
    Synonymer
    Caloplaca tristiuscula H.Magn.
    Rufoplaca tristiuscula (H.Magn.) Arup, Søchting & Frödén

De få svenska fynden gjordes på sluttande silikatklippor en bit in från kusten. Klipporna var delvis något näringsgynnade men ekologin är fortfarande något oklar. På den aktuella lokalen växer laven på öppna, sydvända klippor i en kraftledningsgata i anslutning till en sjö. I Norge förekommer arten på silikatklippor nära stranden, men inte alldeles vid havet, till en bit in i landet. Klipporna varierar från näringsberikade till näringsfattiga, men sluttar oftast svagt. Flertalet arter i omgivningen är trivialarter och ekologin i Norge förefaller inte vara speciell på något sätt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Hotbilden är oklar eftersom artens ekologi och utbredning är ofullständigt känd. Den enda aktuella lokalen ligger strax utanför ett naturreservat och är inte skyddad.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Arten bör ytterligare eftersökas för att ekologin och hotbild ska kunna fastställas.

Arup, U. 2011. Contributions to the knowledge of Caloplaca in the Nordic countries. Graphis Scripta 23: 10-20.

Arup U., Søchting U. & Frödén P. 2013. A new taxonomy of the family Teloschistaceae. Nordic Journal of Botany 31: 16-83.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Rufoplaca  
  • Art
    Rufoplaca tristiuscula, (H.Magn.) Arup et al. - atlantorangelav
    Synonymer
    Caloplaca tristiuscula H.Magn.
    Rufoplaca tristiuscula (H.Magn.) Arup, Søchting & Frödén
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup