Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  avarönn

Organismgrupp Kärlväxter Sorbus teodori
Avarönn Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Avarönn är en buske eller ett litet träd som blir 2–4 m högt. Bladen är parbladiga med uddblad, och uddbladet är större än övriga småblad. Avarönn ser ut som ett mellanting mellan rönn och finnoxel Sorbus hybrida. Den har 4–5 par fria småblad. Finnoxel har två par fria småblad. Även stiplernas form skiljer arterna åt. Rönn har breda, tandade och länge kvarsittande stipler medan finnoxel har smala, nästan lineära, otandade eller mycket svagt tandade stipler som tidigt faller av. Avarönn är intermediär och har oftast ganska långa, skärformiga, tandade stipler, som sitter kvar länge. Stiplerna måste studeras på långskotten. Blommorna är ca 15 mm breda och är utslagna i juni. Avarönn är en apomikt, dvs den bildar frö utan föregående befruktning. Den har troligen uppstått genom hybridisering mellan rönn och finnoxel. Rönn är diploid (2n = 34), finnoxel tetraploid (2n = 68) och avarönn är triploid (2n = 51). Även finnoxel är oftast apomikt men ibland kan sexuell förökning äga rum och hybridisering med rönn kan då ske. Avarönn har ärvt ett apomiktiskt förökningssätt från finnoxel och utgör en konstant och spridningsduglig triploid art.
Utbredning
Länsvis förekomst för avarönn Observationer i  Sverige för avarönn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Avarönn förekommer i Sverige huvudsakligen på Gotland, främst på östra Fårö samt i Gardaregionen. Vid inventeringar som gjordes 2000 fann sammanlagt 1100 individ, varav 500 på Fårö samt närmare 600 i Gardaregionen. Enda kända fastlandslokalerna är Häverö prästäng i Uppland och Åbro i södermanland. Äldre obekräftade uppgifter finns från öarna Runmarö och Munkö i Uppland. I övrigt finns den endast på Åland, i Estland, Lettland och södra Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst på Gotland, enstaka kustnära lokaler i Uppland och Södermanland. Man finner den i olika miljöer, bland annat ängsmark och i vägkanter. Nyare studier visar att gotländska individ är triploida medan norska fagerrönnar (Sorbus meinichii) är teraploida varför det är motiverat att den svenska populationen återfår sina namn avarönn (Sorbus teodorii). På Gotland förekommer tre genetiskt distinkta apomiktiska populationer vilka nu bedöms kollektivt som avarönn i vid bemärkelse: på östra Fårö (typmaterialet för "äkta" avarönn i strikt bemärkelse), på Bungenäs i norr samt i Garda i centrala delen av ön. Dessa bör få (små-)artstatus. Dessutom förekommer spridda plantor på Gotland av primärhybrider mellan rönn och finnoxel som är morfologiskt lika avarönn/fagerrönn. Statusen hos de små populationerna i Uppland och Södermanland är än så länge okänd (medan den åländska utgörs av primärhybrider). På Fårö är närmare 500 plantor (varav 49 fertila) kända, på Bungenäs ca 80 (37) och i Garda närmare 600 (307). Avarönnarna hotas av igenväxning eller oförsiktig bortröjning. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (300-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24140 (4000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (164-240) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
De äldsta fynden av avarönn gjordes på tomtmark, ängsmark och i vägkanter. Nu när skogsbetet upphört sprider arten sig till inte alltför kalkfattig skogsmark och myrkanter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Sorbus (oxlar), Art Sorbus teodori Liljef. - avarönn Synonymer Sorbus meinichii (Lindeb.) Hedl., fagerrönn, Sorbus meinichii/teodori, Sorbus teodori Lilj.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst på Gotland, enstaka kustnära lokaler i Uppland och Södermanland. Man finner den i olika miljöer, bland annat ängsmark och i vägkanter. Nyare studier visar att gotländska individ är triploida medan norska fagerrönnar (Sorbus meinichii) är teraploida varför det är motiverat att den svenska populationen återfår sina namn avarönn (Sorbus teodorii). På Gotland förekommer tre genetiskt distinkta apomiktiska populationer vilka nu bedöms kollektivt som avarönn i vid bemärkelse: på östra Fårö (typmaterialet för "äkta" avarönn i strikt bemärkelse), på Bungenäs i norr samt i Garda i centrala delen av ön. Dessa bör få (små-)artstatus. Dessutom förekommer spridda plantor på Gotland av primärhybrider mellan rönn och finnoxel som är morfologiskt lika avarönn/fagerrönn. Statusen hos de små populationerna i Uppland och Södermanland är än så länge okänd (medan den åländska utgörs av primärhybrider). På Fårö är närmare 500 plantor (varav 49 fertila) kända, på Bungenäs ca 80 (37) och i Garda närmare 600 (307). Avarönnarna hotas av igenväxning eller oförsiktig bortröjning. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (300-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24140 (4000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (164-240) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 4, Habitatdirektivets bilaga 2
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5, 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Global rödlistning DD (2013)
Avarönn är en buske eller ett litet träd som blir 2–4 m högt. Bladen är parbladiga med uddblad, och uddbladet är större än övriga småblad. Avarönn ser ut som ett mellanting mellan rönn och finnoxel Sorbus hybrida. Den har 4–5 par fria småblad. Finnoxel har två par fria småblad. Även stiplernas form skiljer arterna åt. Rönn har breda, tandade och länge kvarsittande stipler medan finnoxel har smala, nästan lineära, otandade eller mycket svagt tandade stipler som tidigt faller av. Avarönn är intermediär och har oftast ganska långa, skärformiga, tandade stipler, som sitter kvar länge. Stiplerna måste studeras på långskotten. Blommorna är ca 15 mm breda och är utslagna i juni. Avarönn är en apomikt, dvs den bildar frö utan föregående befruktning. Den har troligen uppstått genom hybridisering mellan rönn och finnoxel. Rönn är diploid (2n = 34), finnoxel tetraploid (2n = 68) och avarönn är triploid (2n = 51). Även finnoxel är oftast apomikt men ibland kan sexuell förökning äga rum och hybridisering med rönn kan då ske. Avarönn har ärvt ett apomiktiskt förökningssätt från finnoxel och utgör en konstant och spridningsduglig triploid art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för avarönn

Länsvis förekomst och status för avarönn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för avarönn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Avarönn förekommer i Sverige huvudsakligen på Gotland, främst på östra Fårö samt i Gardaregionen. Vid inventeringar som gjordes 2000 fann sammanlagt 1100 individ, varav 500 på Fårö samt närmare 600 i Gardaregionen. Enda kända fastlandslokalerna är Häverö prästäng i Uppland och Åbro i södermanland. Äldre obekräftade uppgifter finns från öarna Runmarö och Munkö i Uppland. I övrigt finns den endast på Åland, i Estland, Lettland och södra Norge.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Sorbus - oxlar 
  • Art
    Sorbus teodoriLiljef. - avarönn
    Synonymer
    Sorbus meinichii (Lindeb.) Hedl.
    fagerrönn
    Sorbus meinichii/teodori
    Sorbus teodori Lilj.

De äldsta fynden av avarönn gjordes på tomtmark, ängsmark och i vägkanter. Nu när skogsbetet upphört sprider arten sig till inte alltför kalkfattig skogsmark och myrkanter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Människoskapad miljö på land, Barrskog, Trädbärande gräsmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Avarönn äts liksom finnoxel begärligt av får och överlever därför inte intensivt fårbete. Möjligen är dock igenväxning på lång sikt ett hot genom att skogarna kan bli alltför slutna.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Intensivt fårbete bör undvikas på lokaler för Avarönn. Försiktig röjning för att ge ljus åt de avarönnar som växer instängda. Artens reaktion på igenväxning bör studeras vidare. Den bör övervakas av floraväktare.
Fagerrönn är fridlyst. Arten omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Tidigare höll man isär de östliga populationerna från de norska. Den svenska arten kallades då avarönnen Sorbus teodori. Utländska namn – NO: Hedlundrogn, DK: Svensk Røn, FI: Teodorinpihlaja.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Ekstam, U. m fl 1984. Ölands och Gotlands växtvärld. Natur och Kultur. Stockholm.

Fåhræus, G. 1980. Sorbus teodori, avarönn, och dess förekomst på Gotland. Svensk Bot. Tidskr. 74: 377–382.

Högström, S. 2003. Fagerrönn på Gotland. Svensk Bot. Tidskr. 97: 15–22.

Hedrén, M. 1994. En population av avarönn, Sorbus teodori, på östra Gotland. Svensk Bot. Tidskr. 88: 13–16.

Kuusk, V., Tabaka, L. & Jankeviciene, R. 1996. Flora of the Baltic countries vol. 2. Tartu.

Liljefors, A. 1953. Studies on propagation, embryology and pollination in Sorbus. Acta Horti Bergiani 16: 277–329.

Liljefors, A. 1972. Sorbus teodori on Åland. Svensk Bot. Tidskr. 66: 87-93.

Pettersson, B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 40.

Ranta, P. 1997. Teodorinpihlaja. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Skogen, A. 1977. Sorbus meinichii s. lat. i Sunnfjord. Blyttia 35: 23–27.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Mora Aronsson 2005, Margareta Edqvist 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Sorbus - oxlar 
  • Art
    Sorbus teodori, Liljef. - avarönn
    Synonymer
    Sorbus meinichii (Lindeb.) Hedl.
    fagerrönn
    Sorbus meinichii/teodori
    Sorbus teodori Lilj.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Mora Aronsson 2005, Margareta Edqvist 2006.