Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  avenbokskremla

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Russula carpini
Avenbokskremla Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hatten är 2,5–12 cm bred och har en glänsande yta, som ung klotformig, sedan plant konvex och till sist utbredd. Arten tillhör en av de få kremlor, som i något skede av sin utveckling har en puckel. Hatten blir så småningom ojämnt buktande med en radiärt fårad kant. Färgen är mycket variabel; gulgröna, grönbruna, gråvioletta, kopparbruna, vinröda och röda hattar kan förekomma. Något som är vanligt, speciellt hos äldre exemplar, är de rödbruna fläckarna på hatten. Kremlan har en tendens att gulna. Gamla fruktkroppar kan bli helt ockrafärgade. Lamellerna är från början gräddfärgade, vid spormognaden blir de vackert gulorange. De är glesa och ibland finns korta mellanlameller, någon gång kan gaffelgrenighet observeras. Foten är 3- 7 cm lång och 1-2 cm tjock, klubblikt utvidgad nedåt, ibland kan den bli tjockare upp mot hatten, färgen är först vit och sedan gulnande. Köttet får tidigt en spröd konsistens, först är det vitt och senare gulnande. Svampen har mild smak, men hos vissa mycket unga exemplar kan man någon gång uppleva en svag skärpa. Doften är svagt syrlig. Sporfärgen är guldgul (IVd), enligt Romagnesis färgskala. Sporerna mäter 7–11 x 6,5–9,5 µm och har isolerat spetsiga till trubbiga, ibland något böjda, upp till 2 µm långa taggar. Hatthudscystidierna är 60–110 µm långa och 4–7µm tjocka, cylindriska till klubblikt utvidgade mot toppen och de flesta är septerade. Hatthudshåren är smala (2–4 µm), grenade och septerade.
Utbredning
Länsvis förekomst för avenbokskremla Observationer i  Sverige för avenbokskremla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den är sällsynt i Sverige och är bara känd från 10 aktuella lokaler i Skåne och på Öland (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 100, vilket motsvarar ungefär 200 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 2 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma status. Den finns i Ryssland och Sibirien, Frankrike, Belgien, Schweiz, Österrike, Tyskland, Polen, sällsynt i Danmark och i Norge mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bildar mykorrhiza med avenbok i avenbokskog på kalkrik mark. Sällsynt art med mycket liten population och förekomstarea. Svårt att bedöma status. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (140-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (7-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1444 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (36-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Avenbokskremla bildar mykorrhiza med avenbok. Den föredrar kalkhaltig mark på sandig till lerig och något sammanpackad jord. Avenbokskremlan finns ofta bland högt gräs eller på ruderatmarker. Ibland kan den ses i parker under planterade avenbokar. Marken ska inte vara alltför näringsrik och ha vattenhållande förmåga. Den finns också i ljusa ek- avenbokskogar. Man kan också se den i skogsbryn, längs skogsvägar och i alléer. En av fyndplatserna i Skåne befann sig under en gammal planterad avenbok. Marken under det täta lövverket var helt kal med svart, packad jord. En av de andra växtplatserna fanns i en betad ekskog med avenbok. Marken var relativt söndertrampad omkring svamparna och bitvis växte högt gräs. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Varje genet kan vara flera hundra kvadratmeter stort och om betingelserna är goda bilda flera fruktkroppar. Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· avenbok
· avenbok
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande träd
Levande träd
· avenbok
· avenbok
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Russulaceae (kremlor och riskor), Släkte Russula (kremlor), Art Russula carpini R. Girard & Heinem. - avenbokskremla Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med avenbok i avenbokskog på kalkrik mark. Sällsynt art med mycket liten population och förekomstarea. Svårt att bedöma status. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (140-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (7-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1444 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (36-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Hatten är 2,5–12 cm bred och har en glänsande yta, som ung klotformig, sedan plant konvex och till sist utbredd. Arten tillhör en av de få kremlor, som i något skede av sin utveckling har en puckel. Hatten blir så småningom ojämnt buktande med en radiärt fårad kant. Färgen är mycket variabel; gulgröna, grönbruna, gråvioletta, kopparbruna, vinröda och röda hattar kan förekomma. Något som är vanligt, speciellt hos äldre exemplar, är de rödbruna fläckarna på hatten. Kremlan har en tendens att gulna. Gamla fruktkroppar kan bli helt ockrafärgade. Lamellerna är från början gräddfärgade, vid spormognaden blir de vackert gulorange. De är glesa och ibland finns korta mellanlameller, någon gång kan gaffelgrenighet observeras. Foten är 3- 7 cm lång och 1-2 cm tjock, klubblikt utvidgad nedåt, ibland kan den bli tjockare upp mot hatten, färgen är först vit och sedan gulnande. Köttet får tidigt en spröd konsistens, först är det vitt och senare gulnande. Svampen har mild smak, men hos vissa mycket unga exemplar kan man någon gång uppleva en svag skärpa. Doften är svagt syrlig. Sporfärgen är guldgul (IVd), enligt Romagnesis färgskala. Sporerna mäter 7–11 x 6,5–9,5 µm och har isolerat spetsiga till trubbiga, ibland något böjda, upp till 2 µm långa taggar. Hatthudscystidierna är 60–110 µm långa och 4–7µm tjocka, cylindriska till klubblikt utvidgade mot toppen och de flesta är septerade. Hatthudshåren är smala (2–4 µm), grenade och septerade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för avenbokskremla

Länsvis förekomst och status för avenbokskremla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för avenbokskremla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den är sällsynt i Sverige och är bara känd från 10 aktuella lokaler i Skåne och på Öland (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 100, vilket motsvarar ungefär 200 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 2 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma status. Den finns i Ryssland och Sibirien, Frankrike, Belgien, Schweiz, Österrike, Tyskland, Polen, sällsynt i Danmark och i Norge mycket sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula carpiniR. Girard & Heinem. - avenbokskremla

Avenbokskremla bildar mykorrhiza med avenbok. Den föredrar kalkhaltig mark på sandig till lerig och något sammanpackad jord. Avenbokskremlan finns ofta bland högt gräs eller på ruderatmarker. Ibland kan den ses i parker under planterade avenbokar. Marken ska inte vara alltför näringsrik och ha vattenhållande förmåga. Den finns också i ljusa ek- avenbokskogar. Man kan också se den i skogsbryn, längs skogsvägar och i alléer. En av fyndplatserna i Skåne befann sig under en gammal planterad avenbok. Marken under det täta lövverket var helt kal med svart, packad jord. En av de andra växtplatserna fanns i en betad ekskog med avenbok. Marken var relativt söndertrampad omkring svamparna och bitvis växte högt gräs. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Varje genet kan vara flera hundra kvadratmeter stort och om betingelserna är goda bilda flera fruktkroppar. Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
All avverkning av avenbok på avenbokskremlans växtplatser är direkt förödande. Förändringar av markens näringsvärde, fuktighets- och surhetsgrad, kan ge försämrade möjligheter till markmycelets överlevnad.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Lokalerna för avenbokskremla borde kontinuerligt följas upp så att inga stora förändringar i miljön görs. Fortsatta inventeringar av områden med avenbok skulle ge ökade kunskaper om svampens ekologi och utbredning. Skog med rikliga förekomster av avenbokskremla bör få någon form av skydd för att säkerställa artens fortlevnad.
Den bild som skildrar avenbokskremla bäst är färgtavla 5., efter H. Marxmüllers akvareller, den finns i Die Gattung Russula in Bayern av A. Einhellinger (1985).

Einhellinger, A. 1985. Die gattung Russula in Bayern. Hoppea. Denkschr. Regensb. Bot. Ges. 43: 1–148.

Krieglsteiner, G. J. 2000: Die Grosspilze Baden-Württenbergs, Bd. 2. Ulmer, Stuttgart.

Romagnesi, H., 1967 Les Russules dEuropé et dAfrique du Nord.- Bordas. Paris.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lennart Söderberg 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula carpini, R. Girard & Heinem. - avenbokskremla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lennart Söderberg 2005.