Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  backfingerört

Organismgrupp Kärlväxter Potentilla sterneri
Backfingerört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Backfingerört är en flerårig, upp till 20 cm hög ört med gula blommor. Bladen är 5–7-fingrade. Småbladen har killik bas, och är på undersidan glest filthåriga av tilltryckta sidenglänsande hår men saknar stjärnhår. Kronbladen är 4–7 mm långa och längre, eller jämlånga med foderbladen. Backfingerört är apomiktisk (bildar frön utan befruktning) och består av ett antal urskiljda småarter (se Övrigt).
Utbredning
Länsvis förekomst för backfingerört Observationer i  Sverige för backfingerört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Backfingerört förekommer i Blekinge (1 lokal), på Öland (cirka 100), Gotland (15) och i Småland (29). En äldre tveksam uppgift finns från Östergötland. Arten är felaktigt uppgiven från Skåne. Den förekommer på Bornholm i Danmark men saknas i resten av Norden. Arten är europeisk och förekommer från Frankrike i väst till Polen och Bulgarien i öst. De svenska är tillsammans med förekomsterna i Baltikum nordliga utposter. Utöver huvudutbredningen finns enstaka utposter i Ryssland, på Krim och i Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst på Öland men även sällsynt i Småland, Blekinge och på Gotland. Backfingerört växer på sandiga men näringsrika torrängar och slänter. Den är hävdgynnad. Främst är minskad eller upphörd hävd ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 22748 km² och förekomstarean (AOO) till 388 (250-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Backfingerört växer främst på torr sandig och ofta något störd mark men undviker alvarmarker. Arten kan även växa på klippor. Den är hävdgynnad.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Potentilla (fingerörter), Art Potentilla sterneri T. Gregor & Karlsson - backfingerört Synonymer Potentilla sordida Fr. ex Aspegren

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst på Öland men även sällsynt i Småland, Blekinge och på Gotland. Backfingerört växer på sandiga men näringsrika torrängar och slänter. Den är hävdgynnad. Främst är minskad eller upphörd hävd ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 22748 km² och förekomstarean (AOO) till 388 (250-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 6210 Kalkgräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Backfingerört är en flerårig, upp till 20 cm hög ört med gula blommor. Bladen är 5–7-fingrade. Småbladen har killik bas, och är på undersidan glest filthåriga av tilltryckta sidenglänsande hår men saknar stjärnhår. Kronbladen är 4–7 mm långa och längre, eller jämlånga med foderbladen. Backfingerört är apomiktisk (bildar frön utan befruktning) och består av ett antal urskiljda småarter (se Övrigt).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för backfingerört

Länsvis förekomst och status för backfingerört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för backfingerört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Backfingerört förekommer i Blekinge (1 lokal), på Öland (cirka 100), Gotland (15) och i Småland (29). En äldre tveksam uppgift finns från Östergötland. Arten är felaktigt uppgiven från Skåne. Den förekommer på Bornholm i Danmark men saknas i resten av Norden. Arten är europeisk och förekommer från Frankrike i väst till Polen och Bulgarien i öst. De svenska är tillsammans med förekomsterna i Baltikum nordliga utposter. Utöver huvudutbredningen finns enstaka utposter i Ryssland, på Krim och i Kaukasus.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla sterneriT. Gregor & Karlsson - backfingerört
    Synonymer
    Potentilla sordida Fr. ex Aspegren

Backfingerört växer främst på torr sandig och ofta något störd mark men undviker alvarmarker. Arten kan även växa på klippor. Den är hävdgynnad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Främst är minskad eller upphörd hävd ett hot mot backfingerört. Kvävenedfallet kan långsiktigt innebära ett problem eftersom andra arter kan konkurrera ut backfingerörten.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Det är viktigt att fortsätta med eller återuppta hävd på de lokaler för backfingerört på hagmarkslokalerna. Taxonomin för gruppen bör utredas ytterligare inkluderande publicering på svenska av en kunskapssammanställning, inklusive illustrationer och bestämningsnycklel. Backfingerörtens aktuella status bör undersökas och ett urval lokaler bör övervakas för att kunna följa artens framtid.
Utländska namn – DK: Bakke-Potentil. Backfingerört är ett komplex med ett 20-tal urskiljda arter som både är apomiktiskta och sexuella. I de flesta nordiska herbarierna ligger allt nordiskt material uppdelat på fyra ”arter”. Silverhårig backfingerört Potentilla leucopolitana som förekommer på Bornholm i Danmark. De övriga tre är svenska: öländsk backfingerört P. oelandica (Öl, Gtl, Sm), blek backfingerört P. pallescens (Bl, Öl, Gtl, Sm, Ög) och mörk backfingerört P. sordida i snäv bemärkelse (Öl, Gtl, Sm). Eftersom endast mörk backfingerört är formellt beskriven och uppdelningen i småarter tills vidare får anses vara preliminär så har tills vidare backfingerört rödlistats som kollektivart under namnet Potentilla sordida.

Asker, S. 1986. Variation in some apomictic Nordic Potentilla species. Symb. Bot. Ups. 27(2): 199–205.

Johansson, K. 1896. Hufvuddragen af Gotlands växttopoggrafi och växtgeografi. Kungl. Sv. Vetensk. Akad. Handl. 29:1.

Pedersen, A. 1965. Rosaceernes udbredelse i Danmark I. Underfamilierne Spiraeoideae, Dryadoideae og Rosoideae ekslusive Rubus fruticosus coll., Rubus caesius coll og Rubus corylifoius coll. Bot. Tidsskr. 61: 145–270.

Sterner, R. 1933. Vegetation och flora i Kalmarsunds skärgård. Acta Horti Gothob. 8: 189–280.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla sterneri, T. Gregor & Karlsson - backfingerört
    Synonymer
    Potentilla sordida Fr. ex Aspegren
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.