Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  backvialsvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Grapholita gemmiferana
Backvialsvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd ? 13–16, ? 11–13 mm. Framvingarna är triangulära, utkanten påtagligt sned, med en mörkare bashalva och en ljusare spetshalva, särskilt utpräglat hos ?. De skiljs av en sned utåtböjd blylinje, som mot bakkanten bildar spegelns inre blyinfattning. Spegeln är mer eller mindre avstickande gul, normalt med 4 svarta punkter. Ovanför spegeln finns ytterligare några punkter. Fransar ljusgrå med svart baslinje. Bakvingar hos ? grå, hos ? mörkgrå; fransar ljusgrå med svartaktig baslinje. Arten avbildas i färg av Bradley et al. (1979) och Razowski (2001).
Utbredning
Länsvis förekomst för backvialsvecklare Observationer i  Sverige för backvialsvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Backvialvecklaren är utbredd i Mellaneuropa till Centralasien men betecknas som sällsynt. I Norden är den känd endast från Sverige, där den första gången påträffades vid ljusfångst i Högsby, Småland 20.V.1981 (Svensson 1982). Efterhand har den hittats på ytterligare några lokaler i östra Småland och en strax innanför gränsen i Östergötland, ofta i antal på sina mycket begränsade lokaler.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Backvialvecklare upptäcktes 1981 i Sm. Högsby, Valåkra i ett komplex av exklusiva torrbackar, där backvial växte naturaliserad i terrängen. Arten har senare påträffats på ytterligare några platser (Sm. Dalhem och Södra Vi samt i södra Östergötland) och bör ha funnits oupptäckt i landet sedan länge. De kända lokalerna är ganska isolerade varför de olika delpopulationerna troligen har liten kontakt med varandra. Larven lever av backvial (Lathyrus sylvestris) som sprids längs vägar och grusiga kantzoner i landskapet. Igenväxning och bortröjning av backvial eller annan ändrad markänvändning kan hota de få delpopulationer som finns i landet. De hittills kända fyndlokalerna är små och därför är arten känslig även för småskalig påverkan, men kan också gynnas av markstörningar så att värdväxten kan spridas lokalt. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3750 (2500-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (20-200) km². (2005)40. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Fjärilen flyger i maj till in i juni (Svensson 1993) mest i skymningen men ibland även i solsken vid eller i närheten av värdväxten backvial Lathyrus sylvestris, företrädesvis på solvarma sluttningar med gles tallskog samt på torra åkerrenar och vägkanter. Den kommer sällan till ljus. Larven är ännu inte funnen i Sverige. Den uppges leva i ett från kanterna hopspunnet småblad i juli-augusti, eller mellan två hopspunna toppsmåblad, och deponerar exkrementerna inom boningen (Bradley et al. 1979).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backvial
· backvial
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Grapholita, Art Grapholita gemmiferana (Treitschke, 1835) - backvialsvecklare Synonymer backvialvecklare, Cydia gemmiferana (Treitschke, 1835)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Backvialvecklare upptäcktes 1981 i Sm. Högsby, Valåkra i ett komplex av exklusiva torrbackar, där backvial växte naturaliserad i terrängen. Arten har senare påträffats på ytterligare några platser (Sm. Dalhem och Södra Vi samt i södra Östergötland) och bör ha funnits oupptäckt i landet sedan länge. De kända lokalerna är ganska isolerade varför de olika delpopulationerna troligen har liten kontakt med varandra. Larven lever av backvial (Lathyrus sylvestris) som sprids längs vägar och grusiga kantzoner i landskapet. Igenväxning och bortröjning av backvial eller annan ändrad markänvändning kan hota de få delpopulationer som finns i landet. De hittills kända fyndlokalerna är små och därför är arten känslig även för småskalig påverkan, men kan också gynnas av markstörningar så att värdväxten kan spridas lokalt. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3750 (2500-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (20-200) km². (2005)40. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Vingbredd ? 13–16, ? 11–13 mm. Framvingarna är triangulära, utkanten påtagligt sned, med en mörkare bashalva och en ljusare spetshalva, särskilt utpräglat hos ?. De skiljs av en sned utåtböjd blylinje, som mot bakkanten bildar spegelns inre blyinfattning. Spegeln är mer eller mindre avstickande gul, normalt med 4 svarta punkter. Ovanför spegeln finns ytterligare några punkter. Fransar ljusgrå med svart baslinje. Bakvingar hos ? grå, hos ? mörkgrå; fransar ljusgrå med svartaktig baslinje. Arten avbildas i färg av Bradley et al. (1979) och Razowski (2001).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för backvialsvecklare

Länsvis förekomst och status för backvialsvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för backvialsvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Backvialvecklaren är utbredd i Mellaneuropa till Centralasien men betecknas som sällsynt. I Norden är den känd endast från Sverige, där den första gången påträffades vid ljusfångst i Högsby, Småland 20.V.1981 (Svensson 1982). Efterhand har den hittats på ytterligare några lokaler i östra Småland och en strax innanför gränsen i Östergötland, ofta i antal på sina mycket begränsade lokaler.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Grapholita  
  • Art
    Grapholita gemmiferana(Treitschke, 1835) - backvialsvecklare
    Synonymer
    backvialvecklare
    Cydia gemmiferana (Treitschke, 1835)

Fjärilen flyger i maj till in i juni (Svensson 1993) mest i skymningen men ibland även i solsken vid eller i närheten av värdväxten backvial Lathyrus sylvestris, företrädesvis på solvarma sluttningar med gles tallskog samt på torra åkerrenar och vägkanter. Den kommer sällan till ljus. Larven är ännu inte funnen i Sverige. Den uppges leva i ett från kanterna hopspunnet småblad i juli-augusti, eller mellan två hopspunna toppsmåblad, och deponerar exkrementerna inom boningen (Bradley et al. 1979).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backvial - Lathyrus sylvestris (Viktig)
Alltför tät och skuggig skog. Totalröjning av eventuella buskar. Betesdjur äter mycket gärna värdväxten.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Skogslokaler med värdväxten eller tänkbara sådana bör hållas glesa exempelvis genom hårda gallringar, och granplantering bör inte förekomma på sådana ställen. I betade hagmarker och vallodlingar bör man se till att nerbetning av växten inte sker, vilket i viss mån också kan förhindras genom att gles buskvegetation sparas. Samtidigt gynnas växtens etablering av bete och andra störningar, vilket kan innebära en svår balansgång. Vägar, inte minst skogsbilvägar, och grustäkter bör gynnas.

Bradley, J. D., Tremewan, W. G., Smith, A. 1979. 153 British Tortricoid Moths. The Ray Society, London.

Razowski, J. 2001. Die Tortriciden Mitteleuropas. František Slamka, Racianska 61, SK-83102 BRATISLAVA.

Svensson, I. 1982. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1981. Ent. Tidskr. 103: 81–88.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Hans Hellberg. Lofotengatan 16 Husby, 164 33 KISTA.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Grapholita  
  • Art
    Grapholita gemmiferana, (Treitschke, 1835) - backvialsvecklare
    Synonymer
    backvialvecklare
    Cydia gemmiferana (Treitschke, 1835)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 2002.