Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bagnolitryffel

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Tuber mesentericum
Bagnolitryffel Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bagnolitryffel är en svart tryffel med rundade, underjordiska fruktkroppar, ofta med en inbuktning. Fruktkroppen är oftast 2–3 cm i diameter, men även mindre och större exemplar kan förekomma (<7 cm). Artens säkraste kännetecken är en frän doft av naftalen eller malkulor som uppträder först vid 100 % spormognad. Peridiet är svart till svartbrunt och består av tätt sittande upphöjningar/pyramidvårtor som är oregelbundet polygonala i basen. Den sporbildande vävnaden, gleban, är fast och vid mognad nötbrun-mörkbrun med vit marmorering, helt omogna exemplar har vit gleba som under mognadsprocessen mörknar gradvis. Sporsäckarna innehåller 1–6 gulbruna, ellipsoida sporer, ca 28–33 x 20–23 µm. Sporerna har en nätornamentation med 3–5 oregelbundna polygonala maskor utmed sporlängden. Arten kan förväxlas med sommartryffel (svensk synonym bourgognetryffel, Tuber aestivum). Man skiljer arterna lättast vid 100 % spormognad då de har helt olika doft. Bagnolitryffelns kemiska, naftalenliknande doft finns inte i bourgognetryffelns mer sötaktiga, intensiva, angenäma doft. Den fräna doften är flyktig och försvinner efter t.ex. försiktig uppvärming, varefter doften är intensiv, angenäm, lite sötaktig, snarlik bourgognetryffeln. Efter torkning återstår endast en mycket svag, lite söt doft hos båda arterna. Vid spormognad har bagnolitryffeln en nötbrun-mörkbrun gleba med vit marmorering. Sommartryffeln har en nötbrun-mörkbrun gleba med gulvit marmorering. Bourgognetryffeln saknar i regel bagnolitryffelns karakteristiska inbuktning i gleban och dess fruktkroppar blir inte så stora som bourgognetryffelns, men stor variation förekommer inom båda arterna vad gäller både form och storlek på fruktkropparna. Sporsäckar och sporer hos de två arterna är snarlika. Bagnolitryffelns sporer är något större än sommartryffelns, men skillnaden är svår att använda diagnostiskt pga av inomartsvariationen.
Utbredning
Länsvis förekomst för bagnolitryffel Observationer i  Sverige för bagnolitryffel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bagnolitryffeln är känd från 13 lokaler i Sverige, alla på Gotland (2005). På åtta av lokalerna har endast bagnolitryffel hittats, medan den på fem av lokalerna växer tillsammans med sommartryffel. Den är inte rapporterad från något annat nordiskt land. Utbredningen är till stor del okänd och arten har endast hittats i samband med inventeringar specifikt inriktade på bourgognetryffel, varför ett mörkertal är troligt. Antal genetiskt olika mycel per lokal är ej känt. Gotland är den nordligaste kända lokalen för bagnolitryffel. Det är möjligt att man med en specifik sökprofil för bagnolitryffel kan hitta betydligt fler lokaler på Gotland, men även i andra regioner i klimatzon 1 med mark-pH >7. Då ingen sådan inventering gjorts, går det ej att säga om arten är mer eller mindre vanlig än t.ex. sommartryffel. I samband med rödlistningen bedömdes det totala antalet lokaler i Sverige inte överstiga 100. Den total population av bagnolittryffel i landet bedöms ha minskat med över 30 % över de senaste 50 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av ädellövbestånd under 1960- och 1970-talen, men även p.g.a. igenväxning med gran. Minskningen bedöms pågå fortlöpande.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bildar mykorrhiza med ek och hassel, i ädellövskog och trädgård på väldränerade, ibland även snåriga marker på mull- och kalkrik jord. En väl känd och noga eftersökt art genom senare års forskning och det stora intresset för plockning och odling. Total population liten och förekomsten i landet är begränsad till Gotland. Totalpopulationen bedöms ha minskat starkt under de senaste 50 åren p.g.a. slutavverkning av ädellövbestånd under 1960- och 1970-talen, men även genom igenväxning med gran i artens habitat. Idag bedöms arten vara mera stabil men fortsatt minska p.g.a. den missgynnas av igenväxning med tätt sly eller högt gräs men också alltför hårdhänt betesmarksrestaurering då arten inte klarar för öppna förhållanden utan är gynnad av skuggiga förhållande. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (500-1500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (25-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13000 km² och förekomstarean (AOO) till 450 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 30 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2c; D1).
Ekologi
Arten bildar ektomykorrhiza med bl.a. ek och hassel. Den växer i lövängen, lövskog, skogsbryn, snår och med enstaka ekar och hassel i tätt buskage av hagtorn. Den har även hittats längst med en gammal hasselhäck i trädgård. Både i brant sluttning och på plan mark på väldränerade marker med pH 7-8, ofta med hög mullhalt i klimatzon 1. Då uppgifterna kommer från lokaler som hittats i samband med sökning efter sommartryffel, kan variationen i ekologin hos bagnolitryffel vara större än vad som är känt. Arten verkar inte missgynnas av igenväxning med ex. hagtorn. Fruktkropparna är mogna i september-december och gynnas därför av långa milda höstar. På en av de gotländska lokalerna där båda arterna förekommer, har man kunnat se en tendens till att bagnolitryffeln uppträder i större antal i början av säsongen (september) och i mindre antal i slutet av säsongen (november-december) jämfört med bourgognetryffeln. Enstaka fruktkroppar kan förekomma under andra tider på året. Fruktkroppsämnen bildas troligen på mycelet under tidig vår. Regniga somrar (juni-augusti) gynnar fruktkroppsutvecklingen och ger större produktion under säsongen (september-december). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen. Mycelindivider av tryfflar kan ge flera fruktkroppar per mycel och kan förmodligen vara flera tiotals kvadratmeter stora. Varje mycelindivid (genet) kan upprepat ha fragmenterats till flera frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ, schablonmässigt översätts 1 genet av mykorrhizasvampar till 10 rameter vid den svenska rödlistningen).
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· hassel
· hassel
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Pezizomycetes, Ordning Pezizales (skålsvampar), Familj Tuberaceae, Släkte Tuber (ädeltryfflar), Art Tuber mesentericum Vittad. - bagnolitryffel Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek och hassel, i ädellövskog och trädgård på väldränerade, ibland även snåriga marker på mull- och kalkrik jord. En väl känd och noga eftersökt art genom senare års forskning och det stora intresset för plockning och odling. Total population liten och förekomsten i landet är begränsad till Gotland. Totalpopulationen bedöms ha minskat starkt under de senaste 50 åren p.g.a. slutavverkning av ädellövbestånd under 1960- och 1970-talen, men även genom igenväxning med gran i artens habitat. Idag bedöms arten vara mera stabil men fortsatt minska p.g.a. den missgynnas av igenväxning med tätt sly eller högt gräs men också alltför hårdhänt betesmarksrestaurering då arten inte klarar för öppna förhållanden utan är gynnad av skuggiga förhållande. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (500-1500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (25-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13000 km² och förekomstarean (AOO) till 450 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 30 % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2c; D1).
Bagnolitryffel är en svart tryffel med rundade, underjordiska fruktkroppar, ofta med en inbuktning. Fruktkroppen är oftast 2–3 cm i diameter, men även mindre och större exemplar kan förekomma (<7 cm). Artens säkraste kännetecken är en frän doft av naftalen eller malkulor som uppträder först vid 100 % spormognad. Peridiet är svart till svartbrunt och består av tätt sittande upphöjningar/pyramidvårtor som är oregelbundet polygonala i basen. Den sporbildande vävnaden, gleban, är fast och vid mognad nötbrun-mörkbrun med vit marmorering, helt omogna exemplar har vit gleba som under mognadsprocessen mörknar gradvis. Sporsäckarna innehåller 1–6 gulbruna, ellipsoida sporer, ca 28–33 x 20–23 µm. Sporerna har en nätornamentation med 3–5 oregelbundna polygonala maskor utmed sporlängden. Arten kan förväxlas med sommartryffel (svensk synonym bourgognetryffel, Tuber aestivum). Man skiljer arterna lättast vid 100 % spormognad då de har helt olika doft. Bagnolitryffelns kemiska, naftalenliknande doft finns inte i bourgognetryffelns mer sötaktiga, intensiva, angenäma doft. Den fräna doften är flyktig och försvinner efter t.ex. försiktig uppvärming, varefter doften är intensiv, angenäm, lite sötaktig, snarlik bourgognetryffeln. Efter torkning återstår endast en mycket svag, lite söt doft hos båda arterna. Vid spormognad har bagnolitryffeln en nötbrun-mörkbrun gleba med vit marmorering. Sommartryffeln har en nötbrun-mörkbrun gleba med gulvit marmorering. Bourgognetryffeln saknar i regel bagnolitryffelns karakteristiska inbuktning i gleban och dess fruktkroppar blir inte så stora som bourgognetryffelns, men stor variation förekommer inom båda arterna vad gäller både form och storlek på fruktkropparna. Sporsäckar och sporer hos de två arterna är snarlika. Bagnolitryffelns sporer är något större än sommartryffelns, men skillnaden är svår att använda diagnostiskt pga av inomartsvariationen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bagnolitryffel

Länsvis förekomst och status för bagnolitryffel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bagnolitryffel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bagnolitryffeln är känd från 13 lokaler i Sverige, alla på Gotland (2005). På åtta av lokalerna har endast bagnolitryffel hittats, medan den på fem av lokalerna växer tillsammans med sommartryffel. Den är inte rapporterad från något annat nordiskt land. Utbredningen är till stor del okänd och arten har endast hittats i samband med inventeringar specifikt inriktade på bourgognetryffel, varför ett mörkertal är troligt. Antal genetiskt olika mycel per lokal är ej känt. Gotland är den nordligaste kända lokalen för bagnolitryffel. Det är möjligt att man med en specifik sökprofil för bagnolitryffel kan hitta betydligt fler lokaler på Gotland, men även i andra regioner i klimatzon 1 med mark-pH >7. Då ingen sådan inventering gjorts, går det ej att säga om arten är mer eller mindre vanlig än t.ex. sommartryffel. I samband med rödlistningen bedömdes det totala antalet lokaler i Sverige inte överstiga 100. Den total population av bagnolittryffel i landet bedöms ha minskat med över 30 % över de senaste 50 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av ädellövbestånd under 1960- och 1970-talen, men även p.g.a. igenväxning med gran. Minskningen bedöms pågå fortlöpande.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Tuberaceae  
  • Släkte
    Tuber - ädeltryfflar 
  • Art
    Tuber mesentericumVittad. - bagnolitryffel

Arten bildar ektomykorrhiza med bl.a. ek och hassel. Den växer i lövängen, lövskog, skogsbryn, snår och med enstaka ekar och hassel i tätt buskage av hagtorn. Den har även hittats längst med en gammal hasselhäck i trädgård. Både i brant sluttning och på plan mark på väldränerade marker med pH 7-8, ofta med hög mullhalt i klimatzon 1. Då uppgifterna kommer från lokaler som hittats i samband med sökning efter sommartryffel, kan variationen i ekologin hos bagnolitryffel vara större än vad som är känt. Arten verkar inte missgynnas av igenväxning med ex. hagtorn. Fruktkropparna är mogna i september-december och gynnas därför av långa milda höstar. På en av de gotländska lokalerna där båda arterna förekommer, har man kunnat se en tendens till att bagnolitryffeln uppträder i större antal i början av säsongen (september) och i mindre antal i slutet av säsongen (november-december) jämfört med bourgognetryffeln. Enstaka fruktkroppar kan förekomma under andra tider på året. Fruktkroppsämnen bildas troligen på mycelet under tidig vår. Regniga somrar (juni-augusti) gynnar fruktkroppsutvecklingen och ger större produktion under säsongen (september-december). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen. Mycelindivider av tryfflar kan ge flera fruktkroppar per mycel och kan förmodligen vara flera tiotals kvadratmeter stora. Varje mycelindivid (genet) kan upprepat ha fragmenterats till flera frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ, schablonmässigt översätts 1 genet av mykorrhizasvampar till 10 rameter vid den svenska rödlistningen).

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Påtagliga förändringar i de kända växtplatsernas miljöer, framförallt avverkning av bagnolittryffelns värdträd. Idag missgynnas arten förmodligen av igenväxning med tätt sly av arter som icke bilda mykorrhiza med bagnolittryffel, t.ex. asp, eller högt gräs, och eventuellt också av hårdhänt betesmarksrestaurering. Ett potentiellt hot är frånvaro eller minskad nyetablering av värdträden ek och hassel på de lokaler där bagnolittryffel växer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Stöd till markägare för att kunna hålla viktiga biotoper i bruk, ex. slåtter eller betning av lövängen. Förhindra huggning/urglesning av hassel för att öppna upp ängen. Det förefaller att bagnolittryffeln gynnas i ett mosaiklandskap. Gynna plantering av värdträd, även i anslutning till befintliga lokaler. För snabb nyetablering av arten är plantering av ek och hassel vars rotsystem inokulerats med bagnolitryffel i växthus ett alternativ.
Arten är utbredd i Europa söder om de nordiska länderna. Arten påträffas i traditionella tryffelländer såsom Italien och Frankrike, men dess utbredning och förekomst är mindre känd än för t.ex. sommartryfeln och périgordtryffeln (Tuber melanosporum), då bagnolitryffeln inte räknas till de högst skattade delikatesstryfflarna och därför eftersöks mindre. Ovarsam grävning kan skada värdträd och omkringväxande flora. Arten är ätlig och används som krydda. Den är smakligast efter försiktig tillredning som avlägsnar den första, kemiskt starka doften.

Ceruti, A., Fontana, A. & Nosenzo, C. (2003) Le specie europee del genere Tuber, Una revisione storica.

Monographie XXXVIII, Museo Regionale di Scienze Naturali, Torino .

Kers, L.E. (2003) Tryfflarna Tuber aestivum och T. mesentericum i Sverige. Svensk Bot Tidskr 97:157–175 .

Montecchi, A. & Sarasini, M. (2000) Funghi ipogei d’Europa. Associazione Micologica Bresadola, Trento .

Wedén, C. (2004) Black truffles of Sweden. Systematics, Populations Studies, Ecology and Cultivation of Tuber aestivum syn. T. uncinatum. Acta Universitatis Upsaliensis. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 1043. 54 p. Uppsala.

Wedén, C., Danell, E. & Tibell, L. (2005) Species recognition in the truffle genus Tuber –the synonyms Tuber aestivum and Tuber uncinatum. Environmental microbiology 7: 1535–1546.

Wedén, C., Ericsson, L. & Danell, E (2001) Tryffelnyheter från Gotland. Svensk Bot Tidskr 95: 205–211 .

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Christina Wedén 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Tuberaceae  
  • Släkte
    Tuber - ädeltryfflar 
  • Art
    Tuber mesentericum, Vittad. - bagnolitryffel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Christina Wedén 2005.