Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bandnate

Organismgrupp Kärlväxter Potamogeton compressus
Bandnate Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bandnate är en av de smalbladiga natearterna och bland dem en av de största och kraftigaste. Stjälken kan bli upp emot 1 m lång. Den är rikt grenig och plattad med tydliga vingkanter med skarpa sidor. Flytblad saknas; de nedsänkta bladen är jämnbreda och ungefär 5 mm breda, medan längden kan bli ända upp till 20 cm. De ger ett mörkgrönt - brunaktigt intryck. Bladspetsen är trubbig med en tydlig spets. Strax före bladspetsen löper de talrika, fina nerverna samman. Bandnate har inga jordstammar, men den kan övervintra med kraftiga vinterknoppar (turioner), Som anläggs i bladvecken. Dessa lossnar och sjunker till botten för att gro kommande vår. Snärpslidan är trubbig, 2–5 cm lång, genomskinlig med en brunaktig ton. Blomaxet är ganska långskaftat och 1–2,5 cm långt med 7–9 tätt ställda blomkransar. Frukterna 3–4 x 2–3 mm med en liten böjd udd och något knölig ås på ryggsidan. Bandnate är ganska lätt att skilja från övriga smalbladiga natearter på den brungröna färgen och den platta, vingkantade stjälken.
Utbredning
Länsvis förekomst för bandnate Observationer i  Sverige för bandnate
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bandnate finns på enstaka lokaler i flertalet svenska landskap upp till norra Dalarna - Ångermanland samt i Västerbotten och Norrbotten. Vanligast förefaller den vara i Uppland-Södermanland (ett 70-tal lokaler). Även i Norrbotten är arten tämligen väl spridd och finns troligen på minst ett 20-tal lokaler. Den tycks saknas i Blekinge, Halland, på Öland och Gotland. Bedömningar av vattenväxternas status blir ofta ganska osäkra, men det förefaller klart att bandnate har gått tillbaka. I Gästrikland har den bara återfunnits på en av åtta gamla lokaler, trots mångårig inventering. I Skåne finns den nu bara i Helge å och ytterligare två vattensystem. I flera landskap är den dåligt eftersökt de senaste decennierna. I Danmark uppfattas den som en art som gått tillbaka kraftigt under 1900-talet. Bandnate är en circumpolär art med utbredning över i stort sett hela Europa, i Asien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2ab+4ab
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer sällsynt från Skåne till Norrbotten, vanligast förefaller den vara i Uppland och Södermanland. Bandnate växer i näringsrika sötvatten såsom sjöar, tjärnar, dammar och åar i lugnt vatten. Den finns huvudsakligen i vatten med kalkrika bottenavlagringar och trivs ej i de mest näringsfattiga sjöarna. Dessutom växer den i svagt brackvatten, t.ex. vid älv- och åmynningar. Bandnatens nedgång beror antagligen i första hand på förändringar av vattnets kvalitet, främst av eutrofiering med ökande kvävebelastning. Ingår i ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna några av våra trängda natearter. Nya beräkningar av minskningstakten motiverar åter en höjning av hotkategori till minst VU. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (190-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (760-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 100 åren. Under en tidsperiod om 100 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2ab+4ab).
Ekologi
Bandnate växer i näringsrika sötvatten: sjöar, tjärnar, dammar och åar i lugnt vatten. Den finns huvudsakligen i vatten med kalkrika bottenavlagringar och trivs ej i de mest näringsfattiga sjöarna. Dessutom växer den i svagt brackvatten, t.ex. vid älv- och åmynningar, bl.a. i en fjärd vid Ångermanälvens mynningsvik. Överallt tycks den vara fåtalig.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattenyta
Vattenyta
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Alismatales (svaltingordningen), Familj Potamogetonaceae (nateväxter), Släkte Potamogeton (natar), Art Potamogeton compressus L. - bandnate Synonymer Potamogeton zosterifolius Schumach.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2ab+4ab
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer sällsynt från Skåne till Norrbotten, vanligast förefaller den vara i Uppland och Södermanland. Bandnate växer i näringsrika sötvatten såsom sjöar, tjärnar, dammar och åar i lugnt vatten. Den finns huvudsakligen i vatten med kalkrika bottenavlagringar och trivs ej i de mest näringsfattiga sjöarna. Dessutom växer den i svagt brackvatten, t.ex. vid älv- och åmynningar. Bandnatens nedgång beror antagligen i första hand på förändringar av vattnets kvalitet, främst av eutrofiering med ökande kvävebelastning. Ingår i ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna några av våra trängda natearter. Nya beräkningar av minskningstakten motiverar åter en höjning av hotkategori till minst VU. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (190-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (760-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 100 åren. Under en tidsperiod om 100 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2ab+4ab).
Konventioner Typisk art i 3150 Naturligt näringsrika sjöar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Åtgärdsprogram Under produktion
Bandnate är en av de smalbladiga natearterna och bland dem en av de största och kraftigaste. Stjälken kan bli upp emot 1 m lång. Den är rikt grenig och plattad med tydliga vingkanter med skarpa sidor. Flytblad saknas; de nedsänkta bladen är jämnbreda och ungefär 5 mm breda, medan längden kan bli ända upp till 20 cm. De ger ett mörkgrönt - brunaktigt intryck. Bladspetsen är trubbig med en tydlig spets. Strax före bladspetsen löper de talrika, fina nerverna samman. Bandnate har inga jordstammar, men den kan övervintra med kraftiga vinterknoppar (turioner), Som anläggs i bladvecken. Dessa lossnar och sjunker till botten för att gro kommande vår. Snärpslidan är trubbig, 2–5 cm lång, genomskinlig med en brunaktig ton. Blomaxet är ganska långskaftat och 1–2,5 cm långt med 7–9 tätt ställda blomkransar. Frukterna 3–4 x 2–3 mm med en liten böjd udd och något knölig ås på ryggsidan. Bandnate är ganska lätt att skilja från övriga smalbladiga natearter på den brungröna färgen och den platta, vingkantade stjälken.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bandnate

Länsvis förekomst och status för bandnate baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bandnate

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bandnate finns på enstaka lokaler i flertalet svenska landskap upp till norra Dalarna - Ångermanland samt i Västerbotten och Norrbotten. Vanligast förefaller den vara i Uppland-Södermanland (ett 70-tal lokaler). Även i Norrbotten är arten tämligen väl spridd och finns troligen på minst ett 20-tal lokaler. Den tycks saknas i Blekinge, Halland, på Öland och Gotland. Bedömningar av vattenväxternas status blir ofta ganska osäkra, men det förefaller klart att bandnate har gått tillbaka. I Gästrikland har den bara återfunnits på en av åtta gamla lokaler, trots mångårig inventering. I Skåne finns den nu bara i Helge å och ytterligare två vattensystem. I flera landskap är den dåligt eftersökt de senaste decennierna. I Danmark uppfattas den som en art som gått tillbaka kraftigt under 1900-talet. Bandnate är en circumpolär art med utbredning över i stort sett hela Europa, i Asien och Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Potamogeton - natar 
  • Art
    Potamogeton compressusL. - bandnate
    Synonymer
    Potamogeton zosterifolius Schumach.

Bandnate växer i näringsrika sötvatten: sjöar, tjärnar, dammar och åar i lugnt vatten. Den finns huvudsakligen i vatten med kalkrika bottenavlagringar och trivs ej i de mest näringsfattiga sjöarna. Dessutom växer den i svagt brackvatten, t.ex. vid älv- och åmynningar, bl.a. i en fjärd vid Ångermanälvens mynningsvik. Överallt tycks den vara fåtalig.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattenyta, Vattendrag, Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Småvatten

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Bandnatens nedgång beror antagligen i första hand på förändringar av vattnets kvalitet, främst av eutrofiering med ökande kvävebelastning. Detta resulterar bl.a. i ökad påväxt av epifytiska alger, en del av dem i form av fina trådar, något som hämmar natens tillväxt. Möjligen kan den också konkurreras ut av mera snabbväxande undervattensväxter. Dessutom drabbas den hårt av betet av stora simfåglar, framför allt kanadagäss.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Stor negativ effekt)
En allmän målsättning bör vara att bevara vattenkvaliteten i de sjöar där bandnaten växer. Kraftig avskjutning av kanadagäss kan också förbättra situationen för den. Gamla lokaler bör återinventeras. Ett åtgärdsprogram för bandnate ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten bör övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Under produktion
Utländska namn - DK Baendel-vandaks, FI: litteävita, NO: bendeltjønnaks, GB: Grass-wrack Pondweed.

Almquist, E. 1929. Upplands vegetation och flora. Acta Phytogeogr. Suec. 1.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Lagerberg, T. 1957. Vilda växter i Norden I, 3:e uppl.

Løjtnant, B. & Worsoe, E. 1977. Foreløbig status over den danske flora. Aarhus.

Moeslund, B. & al. 1990. Danske vandplanter. Miljønyt 2.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta - nya vänner. Lunds Botaniska Förening, medlemsblad 2000:3.

Pedersen, A. 1976. Najadaceernes, Potamogetonaceernes, Ruppiaceernes, Zannicheliaceernes og Zosteraceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 70: 203–262.

Preston, C. D. 1995. Pondweeds of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook 8.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Samuelsson, G. 1934. Die Verbreitung de höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa. Acta Phytogeogr. Suec. 6.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2000, Rev. Margareta Edqvist 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Potamogeton - natar 
  • Art
    Potamogeton compressus, L. - bandnate
    Synonymer
    Potamogeton zosterifolius Schumach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2000, Rev. Margareta Edqvist 2006.