Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bayersk maskros

Organismgrupp Kärlväxter Taraxacum bavaricum
Bayersk maskros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bayersk maskros hör till gruppen strandmaskrosor Taraxacum sect. Palustria. Arten känns igen på de smala bladen med korta, trubbiga tänder som är asymmetriska, d.v.s. de står inte mitt för varandra. Holken är smal, har konvexa sidor, och är täckt av yttre holkfjäll med en ofta påfallande bred och tydlig, ljus hinnkant (Rydberg 2013). Blommorna kan ha pollen men också sakna. Fruktens näbb, det vill säga partiet närmast paraplyskaftet, är 1,5-2 mm lång, betydligt längre än hos närbesläktade arter (Kirschner & Štepánek 1998). Arten liknar smalfjällig strandmaskros Taraxacum egregium, men skiljer sig genom att holkfjällen är bredare, har en mer distinkt hinnkant och genom att bladens flikar är tydligt asymmetriska (Rydberg 2013).
Utbredning
Länsvis förekomst för bayersk maskros Observationer i  Sverige för bayersk maskros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bayersk maskros är känd från en enda svensk lokal, nämligen Ledskärsängarna i Uppland, på en strandäng nära havet (Rydberg 2013). Eftersom strandmaskrosorna inventerats omsorgsfullt i många landskap utmed Östersjökusten och bayersk maskros inte anträffats någon annanstans är den uppenbart mycket sällsynt. Det är dock inte uteslutet att den kan ha förbisetts. Arten eftersöktes 2014 på sin svenska lokal utan resultat, men det är möjligt att arten undgick upptäckt om den inte blommade. I Norden är den tidigare bara funnen på ett par lokaler på Lolland i Danmark (Kirschner & Štepánek 1998). Arten är känd från åtskilliga lokaler på den europeiska kontinenten, särskilt i Tjeckien, Slovakien, Tyskland och Österrike, och som sydligast i Frankrike (Kirschner & Štepánek 1998).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Bayersk maskros, i sektionen strandmaskrosor, insamlades 1990 på en strandäng i norra Uppland. Först 2013 bestämdes kollektet till en ny art för Sverige. En del av lokalen återbesöktes utan återfynd i maj 2014, men ett utvidgat eftersök planeras under 2015. Närmaste växtplatser i Danmark. Ganska vanlig på den europeiska kontinenten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10 (0-50). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 (0-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (0-20) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Artens ekologi i Sverige är en obetad, kalkpåverkad strandäng nära havet, i ett område där det också finns flera andra arter rödlistade strandmaskrosor. Det är den enda kända lokalen för arten på en havsstrandäng. I övriga delar av Europa har arten påträffats nära källflöden på kalkrik mark, på platser med låg näringsbelastning och kortvuxen vegetation samt i rikkärr. I Danmark är den enbart funnen på sjöstränder (Kirschner & Štepánek 1998).
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum bavaricum Soest - bayersk maskros Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Dokumentation Bayersk maskros, i sektionen strandmaskrosor, insamlades 1990 på en strandäng i norra Uppland. Först 2013 bestämdes kollektet till en ny art för Sverige. En del av lokalen återbesöktes utan återfynd i maj 2014, men ett utvidgat eftersök planeras under 2015. Närmaste växtplatser i Danmark. Ganska vanlig på den europeiska kontinenten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10 (0-50). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 (0-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (0-20) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Bayersk maskros hör till gruppen strandmaskrosor Taraxacum sect. Palustria. Arten känns igen på de smala bladen med korta, trubbiga tänder som är asymmetriska, d.v.s. de står inte mitt för varandra. Holken är smal, har konvexa sidor, och är täckt av yttre holkfjäll med en ofta påfallande bred och tydlig, ljus hinnkant (Rydberg 2013). Blommorna kan ha pollen men också sakna. Fruktens näbb, det vill säga partiet närmast paraplyskaftet, är 1,5-2 mm lång, betydligt längre än hos närbesläktade arter (Kirschner & Štepánek 1998). Arten liknar smalfjällig strandmaskros Taraxacum egregium, men skiljer sig genom att holkfjällen är bredare, har en mer distinkt hinnkant och genom att bladens flikar är tydligt asymmetriska (Rydberg 2013).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bayersk maskros

Länsvis förekomst och status för bayersk maskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bayersk maskros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bayersk maskros är känd från en enda svensk lokal, nämligen Ledskärsängarna i Uppland, på en strandäng nära havet (Rydberg 2013). Eftersom strandmaskrosorna inventerats omsorgsfullt i många landskap utmed Östersjökusten och bayersk maskros inte anträffats någon annanstans är den uppenbart mycket sällsynt. Det är dock inte uteslutet att den kan ha förbisetts. Arten eftersöktes 2014 på sin svenska lokal utan resultat, men det är möjligt att arten undgick upptäckt om den inte blommade. I Norden är den tidigare bara funnen på ett par lokaler på Lolland i Danmark (Kirschner & Štepánek 1998). Arten är känd från åtskilliga lokaler på den europeiska kontinenten, särskilt i Tjeckien, Slovakien, Tyskland och Österrike, och som sydligast i Frankrike (Kirschner & Štepánek 1998).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Palustria - strandmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum bavaricumSoest - bayersk maskros

Artens ekologi i Sverige är en obetad, kalkpåverkad strandäng nära havet, i ett område där det också finns flera andra arter rödlistade strandmaskrosor. Det är den enda kända lokalen för arten på en havsstrandäng. I övriga delar av Europa har arten påträffats nära källflöden på kalkrik mark, på platser med låg näringsbelastning och kortvuxen vegetation samt i rikkärr. I Danmark är den enbart funnen på sjöstränder (Kirschner & Štepánek 1998).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Bayersk maskros är på grund av en liten population akut hotad. Eftersom den kända lokalen är från 1990 måste det påvisas att den finns kvar i Sverige. Någon speciell hotbild finns idag inte på den enda kända lokalen. Framtida hot skulle kunna vara ökad övergödning av Östersjön och havsytans relativa höjning till följd av den globala uppvärmningen, som kan medföra dränkning av lokalen under den tid växten blommar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokalen för bayersk maskros bör fortsatt hävdas genom bete. Eftersökning av arten på den kända lokalen är viktig för att avgöra populationens nuvarande status. Det är viktigt att arten söks under blomningstid eftersom den annars är svår att upptäcka.
Bayersk maskros är svår för icke-specialister att känna igen, varför arten kan vara förbisedd. Den är också mycket sent uppmärksammad. Arten samlades redan 1990 men felbestämdes (Rydberg 2013). Korrigerad bestämning gjordes så sent som 2012. Bayersk maskros gick tidigare under namnet Taraxacum calcem-amans (Hudziok 1969).

Hudziok, G. 1969. Neue Taraxacum-Arten der Sektion Palustria Dahlstedt aus Norddeutschland (II). Feddes Repertorium 80(4-6): 323-338.

Kirschner, J. & Štepánek, J. 1998. A monograph of Taraxacum sect. Palustria. Academy of Sciences of the Czech Republic, Pruhonice.

Rydberg, H. 2013. Bayersk maskros, Taraxacum bavaricum Soest, i Sverige. Daphne 24(2): 19-21.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Palustria - strandmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum bavaricum, Soest - bayersk maskros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2014. © ArtDatabanken, SLU 2015.